I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

PB: ja man vet för mycket Jag är tacksam att jag ändå har lyckats njuta av den här graviditeten stora delar. Det är ju definitivt min sista och det gäller att suga ut så mycket som möjligt av den. Men fortfarande flyger det in en orolig tanke ibland "tänk om ngt händer så att vi bara kommer hem med en?" men jag försöker trycka bort de tankarna för de leder ju ingenstans. Men man är ju inte mer än människa och har lärt sig att livet kan hitta på lite vad som helst. Och det finns ju tyvärr ingen "rättvisa" i hur mycket en enskild får utstå, så det är inget skydd att man redan råkat ut för ngt hemskt. Ibland är det bra att vara naiv...

Mugglan, ja herregud! Jag brukar säga att när jag jobade i Stockholmsnatten, blev jag av med en oskuld som va rätt skön att ha inann. Med den brast också "Svenssonfiltret" som en kille benämner det. Plötsligt s e r man allt skit och alla snattare, kriminella och allt annat elände ute på gatorna. Att strosa på stan, spankulera och fingå, blir helt förstört.

Precis så känns det med allt man fått lära sig med åren och allas öden och berättelser. och med kämpande, ivf-er, inseminarier och allt det som tog bort hela den där "hur många barn får jag när jag blir stor"-inställningen. Dvs det blir som det blir och varför skulle något dåligt hända...

Men som sagt. Det hjälper ju verkligen inte att låta marorna rida en. De kan dansa med smådjävlarna alldeles själva tycker jag. *här ville jag ha en häxa ockå, men den fanns inte*

Just kommit hem , har bara slängt ihop en sallad som jag och maken ska äta framför tv.n ikväll...
Vi har varit på Vilhelmina hela dagen, vi for kvart över sju i morse...
Men nu har det babysimmats, klippts hår på denna tant, handlats, bokförts och ögonsuktats i blomsterhandeln, jag ÄLSKAR att tillbringa tid i vår blomsterhandel
Men det bidde "bara" blomjord hem så blommorna här hemma ska få lite nytt liv.

Sen tömde vi ICA...

Och maken var in på systemet också, så nu finns det både gott vitt vin och rött vin hemma Blomman

Flamman, älskade gumman!!!

Det finns inte så mycket mer att säga än det som Blomman skrev tidigare...
möjligtvis min fars favvoutrryck skulle kunna komma till pass här:

- Hur du än vänder dig har du arschlet bak...

Som Blomman säger, du kan inte göra mer, nu är det dags att skydda dig och barnen, och ÅK i helgen, för er egen skull, för surpelleidioten hemma är enbart ute efter att förstöra för er nu... tyvärr. Jäkla dårmupp...

Du vet väl om att du är värdefull?
Att du är viktig här och nu?
Att du är älskad för din egen skull,
för ingen annan är som du!

Du är en del av själva skapelsen
det finns uppgift just för dig
och du är fri att göra vad du vill med den
säga ja, eller nej.

Kramar om varsamt!

Flamman Jag har inga ord, varam kramar till dig och barnen. Lyssna på Blomman !

för dom som inte har fb så ligger ett nytt kort på 6månadersbebisen i en 3 månaders kropp i galleriet

Skickar ännu ett gäng kramar till Flamman & skriver under på det som Blomman & Bruttan skrivit så bra.

Bruttan, mmmmmmmm! TÄNK att snart ses vi och då blir det så mysigt! Med hundar och ungar och vin!

Heloise, jag hoppas innerligt att allt tjorvande med föräldrarna och dessa pengar snart ska lgga bakom er, så ni får använda kraften framåt i livet istället. FY vad jobbigt det där måste vara!
och góa fina Elise! Kanske får vi till en fika på vägen norrut, så man får se tösabiten.

Flamman, jag hoppas du inte känner dig pekfingrad åt, utan omsluten av omsorg och kärlek. Jag vill så hemskt mycket gärna få se dig må bra igen och komma ur berg och dalbanan. Stror kram och hoppas du kan sova.