• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • passionsblomman
    Jaha-Nu vet vi lite mer om inkräktaren i mitt huvud.
     
    Det är en ganska stor tumör, ca 2 cm i diameter. Om man vet att själva hypofysen är stor som en ärta, så förstår man ju att en tumör stor som enhasselnöt inuti den, inte är något vidare. Den sitter också nära synnerven och efter ny ögonundersökning igår, står det också klart att den trycker på nerven och att båda mina ögon nu är påverkade. Den växer alltså.
     
    Hormonvärden var "mestadels bra" förutom prolaktinvärdena, vilket är det som bla producerar bröstmjölk. (Här kan vi ju konstatera att det förmodligen inte är vidare underligt att IVF:erna inte tog trots att allt såg fint ut) Jag ska dock lämna ett par prover till för några ytterligare värden.
     
    Det som nu kommer att hända är att jag kommer att få en kallelse från Linköping för operation. Läkaren här i Oskarshamn tror att det kommer att bli inom en månad (eller max två). Man kommer dit dagen innan, ligger kvar ett par två dygn efteråt och sedan får man se hur lång tid man beöver för att återhämta sig. Själva hjärnan har man ju ingen känsel i, men att öppna upp i huvudet påverkar ju allt annat omkring, så man kan väl utgå ifrån att jag inte kommer att klättra i berg just veckorna efter, utan kanske snarare på väggarna hemma av att behöva ta det lugnt.
     
    Här är en länk med den patientinformation som går ut från Karolinska, ifall någon vill läsa lite hur det går till:
    http://www.karolinska.se/upload/HypofysCentrum/Inf%C3%B6r%20hypofysoperation.pdf  Det finns iofs ett par metoder till,och jag vet inte vilken de i Linköping kommer att välja, men lite om vad det är de gör kan man ju se här och det  bör ju vara någorlunda likadant, även om det är olika sjukhus.
     
    Ja, så nu är det både lite overkligt och lite väl spännande och ganska blandade känslor sammantaget. Men, det är bara att ladda mentalt och sitta lugnt i båten. Så hoppas jag att jag efter detta ska få uppleva att jag efter en tid kommer aatt må bättre än någonsin. Because I´m worth it!
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Men herregud! Vilken bamsetext det blev! Jag klippte ut samma sak som jag mailade till de anhöriga, så det är väl så det blir om man kopierar från mailen då...inte meningen! Jag inser att jag brer ut mig och tar nog mycket plats ändå, utan att skriva hur stort som helst!Skäms


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • anne på grönkulla

    Grattis till ny bebis! Wow, vilken förlossning, kanske går det sådär andra gången? Hade annars bestämt mig för att graviditet och förlossning inte är min grej utan att vi är nöjda med vår överraskning här. 

    Här är jag grymt impad av lillan som pallade med IKEA-besök igår (o vi handlade MYCKET), men så sov hon i bärselen större delen av tiden, annars hade vi väl haft tråkslag o kravaller.

    O kram till passionsblomman, all ny kunskap är viktig för dig nu! Kram! 

  • Norrskensflamman

    Blomman, tack för infon! Den var mycket intressant. FAntastiskt vad de kan göra nuförtiden. Så skönt att du verkar vara i goda händer. Operationen verkar inte vara den absolut svåraste, men ändå inte helt okomplicerad. Jag får faktiskt ont i näsan när jag läser...


    Men som sagt. Nu är det "bara" att hålla tummarna att du får göra den snart och att allt går bra, för JA, you're worth it!!! ♥

  • anne på grönkulla

    Tack för feedback om överlämning av föräldraledighet. Lilltjejen är redan rätt mammig, pappa är rolig o mysig men är hon trött o ledsen är det mig hon vill till, det tror jag dock bara ändrar sig fullt ut när maken tagit heldagar med henne på det sätt jag gjort nu. Han har en period när hon var rätt liten i vintras jobbat väldigt långa dagar, nu har han väsentligt mer tid med henne och utnyttjar det så mycket han bara kan. Hon äter också ersättning på flaska så han har ju kunnat mata henne och ta nätter omväxlande med mig hela tiden. Vi ska vara lediga  nu tillsammans ett tag i april men kommer inte kunna ta fler gemensamma veckor i direkt anslutning till att han tar över, om vi gör det före sommarn istället för i augusti, dock. Jag misstänker att hans första 1-2 veckor på heltid blir lite stökiga innan de hittat sina rutiner tillsammans, för sömn, mat o promenader o så. Jag tror också att hon är mogen för mer aktiviteter nu, kan bli aktuellt att gå på öppna förskolan eller på babysim eller så, som kanske kan bli deras grej isåfall. Vi får fundera lite till, mest beror tidpunkten på hans jobbsituation dock, för jag tror redan vi delar så mycket vi kan medan en jobbar.

  • Norrskensflamman

    Blomman igen; ang det här med vikt och procent.


    Jag vet inte men jag tyckte det kändes så jobbigt att se hur många antal kilon jag ska gå ner. Så jag valde att räkna procent. Och så har jag satt upp delmål. Det är enligt Viktväktarnas tänk litegrann. Så första målet var -3%, sedan 10% och nu har jag iofs en hop procent kvar, men ändå. Få se om jag orkar ända in i mål.


    Om man är mycket överviktig (vilket jag inte är) så kanske det känns jättejobbigt att man ska gå ner en massa kilon. Kanske en procentsiffra känns lättare. Äh jag vet inte.


    Flum, flum...


     


    Anne, jag tycker ni verkar ha en bra plan ang föräldraledigheten. Ett par-tre veckor är väl ungefär också vad jag har för mig det tog innan man var inne i de nya rutinerna och omställningen.

  • Leksi

    Oj, Blomman. Jag inser att det hänt en hel del under min frånvaro i tråden. Skriver under på precis allt som Flamman formulerade så bra. Stora kramar!!

  • passionsblomman

    Anne, jag tror det där kommer att gå utmärkt! Sedan får man nog som du säger räkna med en inkörningstid för de båda som ska vara hemma-de får ju lov att vänja sig båda två. jag tror dessutom att det är en större grej för den vuxne och att en hel del gnölande kan komma sig av att den som är "ny" på uppgiften själv är lite ängslig och kanske saknar den där mamman mer än bebis gör så att säga. Alltså "neeeej nu går det inte längre för nu vill han bara till dig!" funkar ju inte om mamman inte finns där. Och det i sig kan säkert skapa en del nervositet de första dagarna. När det infinner sig ett lugn hos pappan, tror jag det kommer för barnet också-de är ganska känsliga för vår egna sinnestillstånd på så vis tror jag.

    På det stora hela annars, så är ju ett spädbarn egentligen mest beroende av att någon alls tar hand om det. skulle man hitta ett övergivet barn i skogen och ta upp det, mata, byta, trösta och ta om hand, skulle det ju antagligen ganska snabbt finna trygghet i just mig-hur obesläktad jag än är. Jag tror faktiskt inte att riktigt små barn liksom "saknar" på ett äldre barns vis. Det är nog mer reaktioner på nyheter som kan ställa till det. Alltså är det ju jättebra med tiden ni ska ha nu framöver och kanske kan det då vara extra värdefullt om du försvinner lite av och till då så att det blir mycket övning på just tröst och den där närheten de små behöver när de är trötta och man ska få dem till ro.

    Ja, nu spårade jag ur lite i tanken här, men du kanske hänger med på hur jag funderar.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård