I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Aurum, aha! Jo ämnesomsättningen är viktig, har jag lärt mig senaste året. Jag fick inflammation i sköldkörteln förra vintern och mådde kort sagt kasst. Nu har det rättat till sig-tck och lov! Jag hoppas verkligen de får ordning på dig, för usch vad det där påverkar mycket!

Sterilisering? Hmmmmmm...jag minns lite vagt samtal från förr, men hur var det nu??? Du har inga barn va? Och vet att du verkligen inte vill ha några heller, inte sant? Eller är det andra skäl till det valet?

(Ursäkta, nu är det högst personliga och privata frågor här, svara inte ifall du inte vill))

Mjo, jag har ju brottats med problem pga min sköldkörtel i många år så det ska bli intressant att se vad som händer när jag får en normal ämnesomsättning. Ska även bli intressant att se vad som händer på vågen!

Det stämmer bra att jag inga barn har och inga vill ha Jag har ju dessutom en m2b som inte heller vill ha några så det kändes som ett bra alternativ, särskilt efter allt som var förra året.
Finns ju en extra anledning att jag väljer detta - jag brottades med cancer i livmodern förra året vilket lett till ärrvävnad på livmoderväggen. Det i sin tur gör att jag inte kan bära en bebis längre än ca till vecka 12 innan det tar stop. Livmodern kan helt enkelt inte växa som den ska och jag får missfall.
Eftersom jag idag har kopparspiral (tål inte hormonbehandlingar) så har jag ganska grava menssmärtor pga den och kan jag slippa det samtidigt som jag får ett effektivt skydd som gör att jag slipper missfall vilket en sterilisering ger så väljer jag helt enkelt det

Ja just det. Jag minns att du inte ville ha barn. Och jag minns att du hade jobbigt med menssmärtor också, nu när du säger det. (Det har jag också haft-hemskt!)
Cancern hade inte upptäckts medan du hängde här sist vad jag minns, men jädar vilken förskräcklig sak! Utan att låta hård och okänslig, så får man kanske säga att det är tur i oturen att just du inte planerar en familjebild med fyra barn och hela den grejen. Du fattar hur jag menar.
Jag förstår att du sammantaget väljer den vägen. Men har du inte haft svårt att få igenom det? Jag tänker att vården lär vara ganska restrektiv mot kvinnor som inte fött barn, utifrån inställningen att man säkert kommer att ändra sig?

Det är ärligt talat ett helvete att få igenom, men saken är att de inte lagligt KAN neka någon över 25 om man är vid sina sinnes fulla bruk. Dock tenderar de att försöka göra det så man måste veta vad man har för rättigheter innan man ger sig in i kampen.

O ja, jag hade tur som inte ville ha barn! Det anser jag själv oxå, även att smällen att inte kunna först var ganska omtumlande. Stor skillnad på att inte vilja och inte kunna, men det smälte jag på någon månad eller två o kände mig bekväm med det. Det är nu snart ett år sedan så det känns bara bra som det är nu

Ja, jag har historier i min egen närhet, där det faktiskt handlat om risk för kvinnnas eget liv och preventivmedel som uppenbart inte fungerar som de ska, och så vidare, där man ändå var negativ-och dessutom ifrågasatte huruvida personen borde få betala ingreppet själv, eftersom man inte subventionerar det från landstinget om kvinnan är under 36 och och och.

Jag förstår-och tycker-att man inte ska få knipsa hit och dit helt utan vidare och jag tror inte alla inser tatt det just som du säger kan vara en väldigt stor skillnad på att inte vilja och inte kunna, men man bör ju ändå kunna få fatta det beslutet till syvende och sist.

Visst förstår jag deras tanke att man kan ångra sig, men när man känt likadant i hela sitt vuxna liv och genom olika seriösa förhållanden tycker jag faktiskt inte att de har någon rätt att stoppa det längre.
Tyvärr finns det dock de läkare som ändå vill göra det.
Jobbar just nu på det hela o får se hur lång tid det tar att få igenom.
Det SKA "bara" vara ett samtal med kurator och sedan är man godkänd men verkligheten ser inte riktigt ut så alla gånger...

Nä, det är mycket som ska vara på ett vis på pappret, men sedan kommer den där verkligheten....

Hej aurum! Tror inte vi "setts" förut? Usch cancer i livmodern läskigt.

Ursäkta nu bara rusar jag in här och har inte läst ikapp el något. Jobbar som en tok (har suttit till nu trots att jag var tidigt på jobbet idag) så jag hinner liksom int'

Är det någon här (PB?) som har erfarenhet av klematis? Jag vet att det finns de där som man klipper ner på våren och de man inte klipper ner osv osv. Men jag menar mer om någon har tips på konkreta sorter som ni haft erfarenhet av? Vi tänkte plantera en el två mot en sluttande klippa här i trädgården. Läget är halv sol/halv skugga (sol en del av eftermiddagen bara) och det har jag förstått är bra för klematis som inte ska ha för soligt och torrt.

Jag funderar lite på att välja två olika sorter mest för att få längre blomning. Typ en som blommar i maj/juni och en som blommar juli/aug el likn. Färg: gärna blått/lila/rosa, helst inte vitt för det blir för enformigt, vi behöver färg!

Sedan ska man väl sätta något vid roten också har jag förstått? Typ daggkåpa el likn.

Skulle vara väldigt spännande att se om detta tar sig under våren...

Förresten  Flamman: skidåkningen i Åre var helt härlig (trots plusgrader och ösregn)! Köpte nya Atomicskidor på rea 2 dagar innan och de satt som gjutna i backen.

muggles: Hej! Nej, det har vi kanske inte
Enligt mig är all cancer läskig, oavset var den sittet... livmodern "behöver" jag ju inte så bättre där än i magen eller så!