I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Fru Bygg: jag har haft problem med amningen jag också. Moa delammade jag i 5 månader tills hon vägrade ta bröstet mer (själv hade jag gärna fortsatt åtminstone en månad till).  Småtjejerna fick bröstmjölk, mest utpumpat på flaska i 2 månader innan jag gav upp pumpningen (och då sinade mjölken). Jag förstår hur du känner. Man känner sig misslyckad som mamma, visst. Men det är man ju inte! Har du möjlighet till Amningshjälpen där du bor? Jag har läst och hört att de kan hjälpa en att sluta på ett bra sätt utan skamkänslor. Många tror att de propagerar amning i alla lägen men det tror jag inte de gör. Det går iaf säkert att ringa dem och rådgöra.

En kompis till mig påstår att när det gäller immunförsvaret så finns det ny forskning som visar att amning är viktigast de första veckorna, sedan spelar det mindre roll (rent immunförsvarmässigt). Vet inte om den tanken kan hjälpa?

Fru Bygg: nu förutsatte jag att du vill sluta ser jag när jag läser vad jag skriver. Självklart ska du fortsätta om du VILL. Själv kämpade jag lite väl hårt första gången, nästan så jag gick under i processen... Jag skulle dock tro att den dåliga sömnen och amningen hänger ihop lite. Du kan ju åtminstone börja ge lite ersättning på kvällen/natten och fortsätta amma under dagen om du orkar? Sova måste man!

Hej tjejer!! Oj vad ni skrivit, jag hinner inte med riktigt längre. Här är det fullt upp, som vanligt nu känns det som... men det är roligt!!

Heloise: Jag håller tummar och tår allt vad jag kan för att det ska bli ett plus för er!!

Fru Bygg: Vad jobbigt med amningen och att du inte får sova. Hoppas det blir bättre snart. Jag har inte några tips att ge riktigt så jag skickar ett helt gäng med kramar ist!!

Hoppas ni har det underbart roligt hos Blomman i helgen. Det hade varit så roligt att vara med där, men gick inte att få ihop den här helgen.

Tänkte ju jag ska ta mig ner med Orvar till Fru byggs stad, visst var det så att ni andra tjejer där nere oxå har möjlighet att ta er till "hennes stad" ? Jag har börjat kolla lite på veckorna framåt och nästa vecka är helt full, veckan efter ska Orvar vaccineras på tisdagen så då vågar jag inte boka in något de nämsta dagarna där. Och mitten av veckan efter åker jag och Orvar till mina föräldrar och stannar nästan en vecka. Så då är vi alltså framme i början av november! För mig passar tisdag eller onsdag klart bäst...hur är det för er andra där nere? 1, 2, 8 eller 9 november... något datum där som skulle passa?!? Det är ju ganska länge, men känns som det behöver planeras in så det inte bara rinner ut i sanden.

Nu ska jag se om jag kan sy lite inför höstmarknaden som är nästa vecka

Fru Bygg: ÅH så jobbigt med de där känslorna!

En bra fråga att ställa sig är: är det värt det? Du är den enda som kan och har rätt att svara på den frågan (ställde mig själv den frågan många gånger. Svaren blev ja, ja, ja, ja, nej och så tre månader senare nej igen).

Om du vill nog mycket, så att du känner att det är värt kampen, kan du ju som Muggles och Blommis föreslog vända dig till amningshjälpen för att få råd och stöd (Muggles, jag hade också fått för mig att amningshjälpen propagerade för amning till varje pris, så jag drog mig för att ringa dem när det strulade som mest för mig och parvlarna. Det blev aldrig av att jag ringde.).

Om du känner att det är för jobbigt, så har du stöd från både maken och bvc (och oss här!) att sluta amma. En lugn och harmonisk matning är också mycket värt för barnet även om det innebär ersättning från flaska.

Att amma så mycket du orkar och vill och sedan ge ersättning utöver det är också ett alternativ.

Jag vill som Blommis och Muggles stryka under att problemen med amningen inte gör dig till en misslyckad mamma (även om jag förstår hur du känner det. Been there...).

Om råd inte är vad du behöver mest nu, så kan du ju strunta i det jag har skrivit och bara ta emot alla kramar jag vill ge dig istället. *kramar om*

Oj, nu ska vi ju åka!

Hej, Fru Sy! Axel har på sig nya byxor. De är jättefina!

Åh Fru Bygg!  *skäms*  Jag har ju alldeles glömt att kommentera och säga världens största GRATTIS  till er lilla prinsessa!!! Så jag säger det nu istället - grattis grattis grattis!!!  Så snabbt förlossningen gick, oj oj! Men vad härligt att läsa att allt har gått så bra och att du var så nöjd med allt. Så rart av E att vara så gullig mot sin lillasyster också - jag kan tänka mig att ni är stolta! 

Skickar massor av tankar och styrkekramar till dig också - så otroligt jobbigt med amningsproblematiken och att nattsömnen är så knapp. Jag kan ju tyvärr inte råda någonting, men jag vet att det finns så många kloka här i tråden och jag tror att du ska lyssna på din kropp. Det är bara du som känner den. *kram*