Välkomna till Tivoli Empatia!

Avslutar kvällen med att önska Passionsblomman en bra födelsedag utan rakblad men med desto mer god mat, dryck och film!
Bästa tänkbara sällskap har du ju också

Önskar alla trådisar en god natt med lite välbehövlig nattsömn efter förmåga och förutsättningar.

Hej på tråden och välkommen Fossing!

PB - ser fram emot en rapport om Din helg :-P

Mugglan - tänker på dig och förundras över hur långsamt tiden kan gå

Här lafsar familjen (-maken som jobbar) runt i pyamas och städar köksskåp samt inventerar skafferiet. Att inventera skafferiet är lättare sagt än gjort eftersom skafferiskåpet flyttade ut i höstas och skafferivarorna har svämmat över från det avsedda skåpet och på något märkligt sätt nu återfinns i alla möjliga skåp och hörn...

Färg till köket köptes i förrgår. Hallonsorbetrosa till luckorna och vaniljsåsgult till väggarna
Dessutom sparade jag 280:- på att ha lite flyt med medlemserbjudande på den kooperativa butiken :)

Resten av livet är miserabelt. Jag blir bara tröttare och mer uppgiven och ångrar mina val i livet, både nyligen gjorda och tidigare val.
Det är tungt att leva med känslan av att ha kastat bort så många år.

Fick dessutom brev från reumatologen som istället för en tid innehöll ett brev där de inte tyckte att jag behövde något besök hos dom - vet i ärlighetens namn inte om jag är glad eller ledsen över det

Nu kom grannbarnen och knackade på dörren så familjens yngsta har på rekordtid kommit ur sovkläderna och i vinterkläderna!

Åter till köksskåpen.

Tack för alla vänliga ord.
Jag ska försöka se om jag kan komma ihåg mina ursprungliga skäl till mina val utan att lägga på bitterhetens dimma eller sparka på mig själv för dåligt omdömme och dumhet.
Ett mål lika gott som att åstadkomma ett nymålat kök och antagligen minst lika nyttigt.

Och tack Tinga för jättefin presentation av Piff och Puff

Jag har gjort en notering i min lilla bok (under rubriken "Detta VILL jag göra") att skriva om mina barn för mig själv och kanske för dom. Hoppas att det kan hjälpa mig att hantera att jag just nu så innerligt önskar att jag valt annorlunda vid tidigare vägskäl trots att det skulle ha inneburit att jag inte fått träffa de barn jag har idag.
(Det gör lika ont att känna det som det ser illa ut i text)

Hattis - jag instämmer med de övriga! Sök jobbet! Skulle det börja kännas obekvämt under resans gång har du alltid möjligheten att ompröva då. Jag tror att bra arbetsgivare gillar ärliga och raka anställda.
Och trots allt är det lagstiftat att kvinnor i barnafödande ålder/gravida/småbarsföräldrar inte får missgynnas i arbetslivet - och är arbetsplatsen i fråga sådan att det skulle spela någon roll att du kan bli gravid, ja då är det nog en arbetsplats du ändå inte vill jobba på!

Likabehandling/jämlikhet i arbetslivet ligger mig varmt om hjärtat och i min värld är en bra arbetsgivare den arbetsgivare som ser till egenskaper och förmågor istället för kön, ålder och färg!

Mina onda händer klagar högljutt över dagens skåpstädande - och mina duktiga ungar gjorde sitt bästa för att jag inte skulle plocka med burkar och kartonger - så kvällens vända i duschen kom inte längre än till schampo. Sen fick jag smärtkramp och balsam var bara att glömma

Så nu kommer jag börja min vecka med att se ut som en myrstack i höststorm

Sänder en tanke till Mugglanfamiljen

Då fortsätter jag att hålla andan och väntar till i morgon med att bestämma mig för om dagen är bra eller dålig. Väljer nog att tro att op-tid är något bra och sänder intensiva tankar om hopp till vem/vad som nu än kan tänkas lyssna.

PB - Det låter som att ni har haft en bra helg och du har fått ha en bra födelsedag förkylning till trots! Det glädjer mig mer än du kan ana och du är värd allt det goda och mer därtill BS - Tack för visa ord.
Jag försöker bryta mönster och hitta ett sätt att inte tillåta depressionen att köra över mig helt (vet inte om det kan funka men tänker försöka iaf, att bli lika dålig som förra gången vill jag gärna undvika).
Era tankar ger mig möjligheten att hitta nya tankesätt för mig själv, nya verktyg att använda i stunder då det är lite lättare att andas.
Jag har även, efter någons förslag minns ej vem, faktiskt försökt att gå en liten promenad varje dag medan det är dagsljus. Ibland blir det bara 20 meter till brevlådan men ändå!

Vad gäller mina kaliumvärden är jag lätt förvirrad just nu - förra doktorn var väldigt tydlig med att det skulle tas nya prover per omgående medan nuvarande doktor inte alls verkar tycka att det är så viktigt utan att "vi skulle titta på det 9 feb när det är dags för rehab-möte". Det är 2,5 vecka efter att jag slutat äta tabletterna men å andra sidan har jag ju ingen aning om hur fort kaliumvädet kan ändra sig så det blir väl bra till slut antar jag?

Reumatologen ska ha skickat förslag på behandling/utredning till min förra doktor som ju har slutat på den företagshälsovården så min chef skulle efterlysa brevet så det inte kommer på villovägar.

Annars har jag rätt rejält ont i händerna men är tacksam för att jag kan gå som folk igen!

I morgon ska jag till Neurofysionånting och mäta nervimpulser. Sen ska familjen sammanstråla på någotvis och fira äldsta dotterns 19-årsdag med att äta på restaurang.
Den som fyller får välja och hon har valt en asiatisk restaurang som har bra sushi. Omtänksam som hon är (eftersom jag avskyr sushi med eftertryck!) så valde hon inte en ren shushirestaurang utan det finns lite smaskens åt mig också!

Yngsta dottern har redan valt restaurang (kinakrog med karpdamm...) och påtalar med eftertryck att hon "minsann inte fick välja ställe förra året!"

Vi gjorde överrasknings-födelsedagar till bägge förra året, äldsta fick åka runt, runt i rondeller i en halvtimme sen åkte vi till Aspudden och tatueringssalongen där jag själv tatuerade mig på min 18-årsdag och gav dotra en tatuering sedan asiatisk restaurang i Sthlm.
Yngsta fick ett museibesök med tema våra stora rovdjur och diverse pysselfix och sedan restaurang på hemorten. Mycket lyckat faktiskt!

I år har vi bokat biljetter till Den lilla sjöjungfrun på Dramaten på yngstas födelsedag och tanken var ju att äta i Sthlm men vi kanske får åka hem till karpdamms-haket istället

Och nya bilen och jag trivs alldeles utmärkt tillsammans - jag är nästan sams med framhjulsdriften oxå

Vickan - att bli av med något så sällsynt som ett mycket bra chef är en krasch av rejält stora mått

Koko - så skönt att ledvärken försvann! Håller tummar för det är en permanent förändring
Att kolla B12 låter som en god idé tycker jag. Har för mig att B12 inte kan överdoseras men det kan väl vara värt att kolla så det inte är nåt annat skrufs i tabletterna som man ska ha måttligare doser av.

Vad gäller folktandvården så är jag rejält märkt (tillsammans med åtskilliga skolkamrater) av folktandvåredens skoltandläkare from hell så mina barn går hos en privattandläkare som är specialiserad på patienter med tandläkarskräck. Jag gick hos honom när jag flyttade hit men har fått gå över till det tyngre artilleriet så nu går jag hos tandläkare som ger lustgas.

Jag har följdaktligen aldrig följt mina ungar till tandläkaren - somliga saker behöver man inte alls dela med sig av

Nehej, nu ska här planeras morgondagen och sedan är det återigen dags för samtal om huruvida det ska vara någon gemensam framtid här eller ej *suckar trött*

Tänker massor på Mugglan-familjen och känner en virrig blandning av att "jag måste nog vara hemma så jag kan kolla nyheter och strunta i både sjukhus och födelsedagsfiranda" och "jag ska nog inte öppna forumet förren efter 23-tiden i kväll när även äldsta har gått upp till sig så hon får ha sin födelsedag".

Fast ingetdera funkar ju och dessutom har jag berättat för äldsta om Mugglans mardröm - hon frågade själv varför jag såg så chockad ut - så hon frågade flera gånger igår om vi visste något mer.

Jag har bestämt mig för att idag är en bra dag och att största orosmomentet är att hitta parkering vid Ackis!

Telis - fy så tungt att känna så, jag hoppas så att du hittar ett sätt som känns ok även för dig! Jag tillhör själv kategorin "tvärtom" jag mådde som du fast för att jag inte kunde börja jobba tillräckligt fort. Spädbarns- och småbarnstiden funkade verkligen inte för mig.
Jag är fetFÖR valfrihet och att få bestämma själv i egenskap av förälder - på samma sätt som jag hade möjlighet att börja jobba tidigt (efter 3 mån) för mitt och mina barns bästa så tycker jag att det ska vara en självklarhet att kunna välja att vara hemma med sina barn längre än "normen"!
Så det så!

Du har ju laga rätt att begära arbetstidsförkortning och gå ner till 75% fast du behåller din heltidstjänst när du har små skruttar hemma. Om ekonomin tillåter kanske det kan vara ett bra alternativ?
Eller ja, jag har gjort så fast ekonomin inte tillät - somligt är viktigare ändå.
Beroende på var man är anställd så varierar det hur länge man har rätt till arbetstidsförkortning. Hos oss är det till barnet fyller 8 år eller går ut 1a klass, på andra ställen är det ända till barnet fyller 12.

Jag har dessutom sökt och beviljats 25% tjänstledighet även efter att yngsta gick ut 1an - min chef är en bra chef och hon litade på mig när jag sa att det här behöver jag för att kunna prestera mitt bästa.
Hon vet att  jag gör ett bra jobb och är effektiv under min 6-timmarsdag och jag mår bra av att kunna prestera och leva upp till mitt löfte.
Att hon sedan tydligt har sagt att hon ser fram emot att få dra nytta av min kapacitet på heltid när jag väljer att gå upp i tid igen känns som ett förtroende och inte ett krav

Hm, nu blev jag lite entusiastisk så nu får jag posta och läsa igenom tråden igen så jag kommer på vad jag mera tänkte på!

Hur är det med förkylningen?

BS - Vad gäller kaninen så har jag full förståelse för att du känner dig som ett monster - högst naturlig reaktion - men jag tröstar med att mina erfarenheter av att ha MASSOR med kaniner (har haft stor kaningård under en massa år) som suttit i kall-lada och utomhus året runt har lärt mig att en kanin klarar sig bra med att få vatten en eller ett par gånger per dygn.
Under vinterhalvåren så gav vi rabbisarna möjlighet att dricka sig otörstiga varje kväll, sen gjorde det inte något att skålarna frös till nästa kväll!
Undantaget är givetvis dräktiga honor och honor med kull - de fick vatten flera gånger om dagen.

Men jag misstänker att er hoppis blev ganska glad när buren öppnades igen - äventyr i all ära men även kaniner trivs bra 'hemma'

Jag är ju själv extremt morgontrött men kompenserar detta med att jag är klar att åka på max en kvart så ingen ska behöva bli försenad på grund av mig.
Här har lösningen sett ganska tvärt om ut - nu är vi alla morgontrötta så det har ju hjälp en del - maken är ju diabetiker och måste upp för att äta frukost i alla fall så det har aldrig funnits någon vettig anledning att jag som inte äter frukost för 9 ska ämla mig upp och titta på när de andra äter!

Å andra sidan så har jag ju fått bära de flesta andra lassen ensam...

AM - jag håller faktiskt med PB om att det finns något orimligt och dessutom respektlöst i att "slösa" med din arbetstid...
Fast nu är jag ju också ganska kantstött och stingslig på kapitlet "Att slösa med någon annans tid"...

Nä, nu måste jag verkligen göra lite nytta innan det är dags att hämta mini och åka till stan!

Skumt, min plupp fortsatte vara grön fast jag loggat ut?

Så då var jag ju tvungen att logga in igen för att logga ut igen. Eller så.

PB - det låter verkligen som en influensa
Törs jag gissa att dina leder gör ont också?
Fortsätter du ha ont av bihållorna så föreslår jag marsch till doktorn! Räcker jättebra med "bara" influensa utan bihåleinflammation också!
Kom ihåg att dricka mycket vätska och att kompensera upp varje te- eller kaffekopp med ett glas vatten.

*Bäddar om Blomman i soffhörnet med massor av kuddar, lämplig filt, snytpapper och andra tillbehör*

Nu ska jag byta om och hämta mini på skolan.

Första gången någonsin jag saknar att jag inte har en mobil med uppkoppling...