Det här om barn på bröllop...

Men varför då inte göra så att du går på bröllpet (om det är din syster), och så stannar din man/sambo hemma med barnen? Som du själv säger, hur roligt är det om man vill ha en barnfri fest och så finns det två små barn där som är trötta och griniga och har föräldrar som går hem tidigt?

Men det är väl inget brudpar som begär att alla ska släppa allt för deras bröllop? Det är väl självklart att man förstår att alla kanske inte kan komma på ens bröllop, oavsett om det är för att man inte kan fixa barnvakt eller av andra orsaker? Visst man kanske blir besviken och "gnäller av sig" lite här på BT, men visst fattar man att ens bröllop inte är lika viktigt för andra som för en själv? Sen kan jag kanske inte förstå varför man prompt måste gå båda två i ett par? Om man inte kan ordna barnvakt, kan inte den ena stanna hemma med barnen då? Och så får den som står brudparet närmast gå? För även om det är gemensamma vänner som gifter sig så brukar det väl oftast vara så att det är den ena i paret som känner bruden eller brudgummen "mest" eller "från första början" ? Eller om man inte kan bestämma utifrån det så kanske man kan gå efter regeln "vem var ute på partaj/hade egen tid med vänner senast?" Och så får den som hade egentid med vänner senast vara den som stannar hemma med barnen? Varför inte göra så?
Om tex det är min syster som ska gifta mig, ja då kan ju min sambo vara hemma med barnen. Varför inte göra så?

Jag förstår inte riktigt problemet med att ha barn på bröllopet. Vi har en fest för att fira att vi hör ihop, och då är ALLA vi bryr oss om välkomna, oavsett ålder.

Men å andra sidan är vi inte ett par 23-åringar utan livserfarenhet som vill supa skallen av oss på festen heller... (Inte för att jag påstår att TS är det!)

Jag har inga egna barn, men ungar hör till festligheter tycker jag. Och vi är väl inte så pretentiösa av oss att alla detaljer måste "bli exakt rätt". Om ett barn börjar gnälla så är det väl inte hela världen! Vi vill att folk ska ha kul och att vårt bröllop ska vara avslappnat och trevligt, inte högtravande. Folk får komma och gå när dom vill, med vem dom vill, med eller utan barn - det är deras beslut och inte vårt. Jovisst är det vår dag, men vi är väl inga diktatorer heller!

Men vissa kanske vi att deras "ja" i kyrkan ska kunna höras av alla, utan att det dränks i barnskrik? Tro mig, jag har varit på bröllop där ingen utom möjligtvis prästen hörde vad som sas där framme. Inget kul för övriga gäster som faktiskt ville kunna höra det prästen och brudparet sa. Och tro mig jag har varit på bröllopsfester där ingen hörde ev tal eller nåt alls för alla barn röjde omkring. Som gäst utan barn kanske man är där för att glädjas för och med brudparet och då kan man faktiskt bli störd av barn som springer omkring och skriker när man bara vill höra talet eller nåt som brudparet säger! Och även om man själv inte kan ens försöka förstå att det finns dom som inte vill ha barn på sitt bröllop så får man väl ändå inse att det är brudparet som bestämmer över sin dag! Fattar man inte det så har man inget på ett bröllop att göra!

Och jag är definitivt inte nån 23-åring utan livserfarenhet som vill supa skallen i bitar. Men visst, jag är ju en sådär barnlös människa som är så ego att jag vill att gästerna ska komma för min och min sambos skull. Och vi var heller inte festprissar när vi var yngre, inte ens när vi var 23! Snacka om fördomar förresten. Det värsta mest "festa-som-tusan-bröllopet" jag har varit på var förresten när ett par 45-åringar gifte sig. Båda med barn sen innan. Och ja, barnen var med på bröllopet. Sen vet jag inte om det var så lämpligt att dom fick se sina föräldrar och övriga gäster så berusade.

Ni som väljer att skriva "barnfritt" i inbjudan.. vid vilken ålder drar ni gränsen? 18? 15? 12? Hur vidareför ni den informationen till gästerna.
Vi ska för övrigt ha ett bröllop incl barn

Eftersom jag råkar vara just 23 (visserligen är det m2b som är 28 som känner starkast i frågan, men ändå) o inte vilja ha barn på vårt bröllop ser jag fullständigt rött när jag ser en sån här text!
Det har INGENTING att göra med att vi vill "supa skallen av oss" eller att någon annan ska göra det.
För oss är bröllop en VUXENFEST! Så har det alltid varit i min släkt, och så kommer det troligtvis alltid att var.
Varför vill vi ha barnfritt?
För att vi STÖRS av barn! Vi mår psykiskt dåligt av skrikande barn i mataffären och får olustkänslor inför släktkalas med små barn på... Ska vi då ha barntillåten fest bara för att en vän till oss kanske inte kan komma annars? Helvete heller! (ursäkta språket men nu är jag ARG).
Ser folk oss som diktatorer för att vi begär barnfritt så är det deras problem o deras problem - kan de inte lösa det kommer vi inte gå under av att par inte kommer, det kommer vara folk nog där ändå! Visst vore det tråkigt om det är någon av de närmare vännerna, men samtidigt så är det så livet ser ut.
Dessutom skulle folk bli MER förvånade om det var barntillåtet än barnfritt hos oss. Barn och långa middagar och alkohol hör inte ihop i de flestas ögon (av dem vi känner) - oavsett om det bara är några glas vin till maten eller supa sig dyngrak.

18 för vår del. På så sätt slipper barpersonalen ha problem med vilka som får och inte får köpa alkohol. Vi kommer vara i en "restaurang" som inte är öppen om ingen bokat evenemang där, o då är den inte öppen för allmänheten, så för att göra det enklast för personalen blir gränsen 18.

Kan inte fatta att vissa inte begriper att för vissa så är barnskrik och tjat extremt tröttande..och ofta tar barn över för att de hela tiden vill ha uppmärksamheten på dem.. och då kan det bli jobbigt när det ska hållas tal och dyl.. plus att det känns som föräldrar till små barn hela tiden måste vara koncentrerade på sina barn och kan inte riktigt delta i allt annat kul som händer..så det är för deras skull också.. vilket våra vänner iallafall uppskattar. Sen ska vi ha några äldre barn med för de är mina brorsbarn.. men då börjar åldern på 11 så det är knappast nån risk för skrik och gnäll.. och de sköter sig själva. Och för egen del hade jag tyckt det var jättetrist om där var en litet barn som vrålade eller snackade sig igenom hela vår cermoni i kyrkan.. sen kanske det gör mig ego.. men då får jag väl vara det då.

Än en gång INGEN kan utesluta någon, inte ens barn , från att vara i kyrkan.Under mina 20 år som vaktmästare har jag sällan upplevt ett barn som störande i kyrkan, däremot så finns det vuxna! som ständigt måste jaga barnen i kyrkan och detta är störande.98% av sveriges befolkning tar sitt barn och går ut ur kyrkan om de upplever barnet som störande(tro mig de överlever att inte se hela vigseln och jag tror inte ens att de reflekterar över att de missade något).