Tantvarning 3

jag firade med kinamat med min älskling efteråt! sen hade jag min språkkurs på kvällen, och när jag kom hem var jag så slut att jag somnade
Tack för bevakningen!!

*Skickar en stor kram*

Grattis!
Det var inte fyskam..

Grattis Lillabruden!

MulleNuh: Du är ingen dålig mamma! Jag vet hur det är... Det nya dagiset och flytten har tillfälligt rubbat hans trygghet skulle jag tro. Jag har också temperament och måste många ggr gå undan lite. Jag blir också sådär arg så det bubblar när det är trots osv på G. Om du tänker att han är osäker nu och behöver få stabilitet så kanske du klarar av utbrotten bättre? När Lisas rutiner rubbas eller vikarier på dagis, så märks det tydligt hemma. Så´n var min son också känslig för. Det bästa var att avleda i den åldern, att bryta av bara. Avreagera dig här hos oss tanter och gosa med honom sedan.

Förresten Mulle: Hur går et för honom på dagis? Jag sa alltid "Bättre bortasnäll o hemmale än tvärtom" när sonen var liten. Ut ska det lu någonstans och jag tar hellre dusterna än att allt kommer ut på dagis/skola. När han lägger sig, så prata med honom vad han gjort under dagen, vad som varit roligt/jobbigt/läskigt/kul osv. Ibland behöver båda parter säga förlåt och förklara. Det rensar många ggr luften.
Kram på dej schtumpan!!

Joo men det går superbra på dagis. Personalen är superimponerade av honom.

Jo detta med praten gör vi hela tiden. Alltid efter dagis pratar vi om vad som hänt skoj/tråkigt, vilken mat dom åt, vem han lekt med osv..
Och även på kvällen så pratar vi en stund efter att vi läst bok.

Och jag säger ALLTID förlåt och försöker förklara för honom varför mamma blir ledsen/arg ibland. Så säger vi båda förlåt och kramas...

Men jag MÅSTE tänka på att han har det jobbigt...

Tinkerbelle: JA MÅ DU LEVA!!! HURRA HURRA HURRA!

Diz: Fy satiken vad ont man har !!! *kramar om* Men vad roliga knasiga saker som händer på jobbet!

LillaBruden: GRATTIS TJEJEN!!! BRAAAAA jobbat! HURRA!

Mulle: DU är INTE en dålig mamma!

Och jag vet EXAKT hur det känns!
Tänk ut någon liten pyttesak som du kan skapa förväntan kring, som Zack både kan se fram emot och som ni sedan gör tillsammns. SMÅ saker, som att spela ett spel eller göra play-doh och dega lite med eller baka en sockerkaka eller nå´t. Jag brukar försöka rädda vissa dagar så. Då blir det lite mindre tjat, när sonen får en tdsram han fattar, typ efter mellis ska vi...

Gärna sådant som går ut på att "hjälpa mamma" har jag märkt får min son att känna sig högst märkvärdig och mycket nöjd med sig själv. allrahelst om det är något han sedan kan förklara för pappa hur man gör

(städa handfatet eller spisen med tvättsvamp och massor av lödder har sysselsatt den ungen låånga stunder)

Fortfarande ingen som hört av I´m yours?

Tack Passonis!

Mulle - hon har rätt! Tänkte inte på det förut men det är ruskigt effektivt när man ger dem små belöningar som att baka och hjälpa till.
Mina barn har putsat fönster i timmar. Man måste göra om det sen, men ack så sysselsatta de är och stolta över sin bedrift.

Ja guuuud vad DUKTIGA de är!

*staädarsedanalltienhalvtimmamendetvardetvärt*