Så tänk er då när man är ensamstående i ett förhällande och har tre barn. Mitt ex. var turist i vårat hus. Inte är det hans förtjänst att barnen har blivit välartade det ska f-n veta.
Jag tar gärna på mig hela äran.
Fast det är skönt att ha hittat en ny karl som dessutom gör allt för barnen och mig med för den delen. Vet inte hur många gånger jag sagt att jag kan gör ditt eller jag kan göra datt och fått till svar att han finns och det är hans jobb som man att hjälpa mig fast han vet att jag kan.... Älskar honom ännu mer när han säger så.
Håller med Im yours
Im yours skrev 2009-03-11 21:22:13 följande:
Usch då trollet1, nu sitter jag och gapflabbar Här har jag precis suttit framför tv.n, o gråtit en skvätt.Arga snickaren, han är banne mig klok som en bok. Han pratade om att vara ensamstående med barn. Och att aldrig få cred, el feadback för sånt man gör i vardagen. Av någon vuxen. Och det här tänket, med att man "måste" klara allt själv. Vara duktig, fixa allt som många är två om. Inte be om hjälp, el visa sig svag.Man uppskattar inte det man gör, förrän någon annan säger att det är bra. Så, så korkat............ blääääääääää........... och i den smeten har jag varit oändligt många gånger. Som ensamstående med tre barn. De är ju stora nu, och så. Men det var nog inte en slump att de blev så goa, självgående, känsliga, humoristiska. Jag kan fortsätt hur länge som helst Jag säger bara; Fy fan vad vi är bra, allihop.