Jag börjar bli så trött på att i princip vilket program/film man än ser på tv så är någon otrogen... Inte för att jag tror att det nödvändigtvis måste spegla verkligheten, men jag blev ändå lite nyfiken:
Hur många av er har varit otrogna eller vet om att någon har varit otrogen mot er? Vad var orsaken till otroheten? Berättade den som varit otrogen för partnern och gjorde ni slut efteråt?
Tror inte man kan säga att man aldrig någonsin blivit bedragen, för egentligen.....så man kan ju aldrig vara riktigt hundra procent säker...Man må så tycka att man har den trognaste pojkvännen i världen osv och att ens pojkvän aaaaldrig skulle göra något sånt och om han gjorde det så skulle han nog berätta det åt en...Jag tror att om min blivande man var otrogen mot mig, så skulle jag absolut inte vilja veta. Då skulle ju jag bara börja må jättedåligt. Om man berättar det så gör man det bara för att man själv mår så dåligt av det och har dåligt samvete för vad man gjort. *en funderare*
Jag har också vart otrogen mot alla mina pojkvänner, dock absolut inget jag tycker om med mig själv. Men jag lärde mig att det var attraktionen av andra jag föll för.. nu har jag mognat och lärt mig att jag älskar min nuvarande och att det alltid kommer dyka upp folk som man anser ser bra ut, men man ska inte förväxla det med kärlek.
Min blivande vet att jag vart otrogen, vi tog en paus efter det. Men vart sedan tillsammans igen och sen dess (3 år sedan) har jag inte ens tittat åt någon annans håll.. det känns skönt att ha blivit så säker på sig själv, honom och varandra. Otrohet för mig handlade nog mycket också om olycka hos mig själv!
tattar-Emma
Jag och min blivande började så.. jag var tillsammans med någon annan när vi träffades.. och det har ju gått bra ;)
Tattar-Emma; Jo, min make hade flickvän när vi träffades.. De bodde pa vars ett hall i landet. Eftersom vi inte skulle "vara" ngn längre tid sa var jag bara "den andra" en tid. Nu har vi varit tillsammans i 13 ar och gifte oss i somras.. sa ja, det funkar! 
Jag tror nog inte att jag skulle kunna säga att jag/maken ALDRIG skulle hamna i en sadan situation att vi är otrogna. Att vi bada skulle göra vart absolut bästa för att inte hamna där, japp.. men sen kan det vara sadana omständigheter att det är lättare att trilla dit... En svacka i ett langvarigt förhallande, en intressant person som verkligen anstränger sig för att fa en..
jag anser inte heller att en otrohet är oförlatligt, men dock mycket svart att komma över och kräver enorm kraft och vilja av bada parter.
jag har aldrig varit otrogen och tänker inte vara det heller skulle aldrig falla mej in
Nej, men jag var den där "andra kvinnan" i ett halvår. Ingen rolig sits, idag är dock han och jag gifta och ingen av oss har varit otrogna mot varandra. Tänk, snart firar vi tio år.
jag har oxå som _cinderella_ varit otrogen i mina tidigare förhållanden och varje gng jag tänker på det så får jag en obehaglig känsla i magen...usch!
men så träffade jag min m2b och jag föll pladask å jag kan inte tänka mig att göra ngt sånt igen!!
B1LLy
Visst är det en underbar känsla! Alltså, det man känner nu med den man har nu 
Jag tycker det känns väldigt lågt att starta en relation med otrohet. Min pappa gjorde så mot min mamma och alla avfärdade det som en "livskris". Idag har han varit gift med "livskrisen" i 17 år och min mamma har varit med sin sambo i lika många år...så visst går det att starta upp så även om det är en ohövlig grej.
Personligen tycker jag man kan ha hyfs att göra slut och SEN bli ihop med nästa.
jocelyn
"Personligen tycker jag man kan ha hyfs att göra slut och SEN bli ihop med nästa"
Det är lättare sagt än gjort! Döm ingen förns du själv är i situationen.
