Var otrogen i mitt förra förhållande. Orsaken var att han aldrig litade på mig, så jag blev så fruktansvärd trött på att han alltid anklagade mig för saker som jag inte hade gjort. Han var alltså sjukligt svartsjuk av sig, så i slutet av vårt förhållande så tänkte jag: det spelar ju ingen roll vad jag gör - är jag otrogen eller inte, för han anklar mig ändå alltid för det, så i bitterheten och ilskan for jag ut en kväll och tänkte; ikväll ska jag nog hångla med vem som helst. Jo, det var omoget tänkt, men efter det tog vårt förhållande också slut. Jag berättade dagen efter att jag hade "pussat" en annan, även om det nog blev mer än bara pussande den gången. Men det behövde han ju inte veta. Besparade honom den smärtan. Sen kände jag mig så fri och glad och lyckligt lottad när jag träffade min blivande man. Han är inte ett dugg svartsjuk! Eller...ibland förstås, men på ett sunt och roligt sätt. Han litar på mig och jag på honom. Utan tillit kan ett förhållande inte fungera.