Summan av allt
I flera veckor har jag funtat på ett namn som är tillräckligt omfångsrikt. Jag tror jag har det nu. Enjoy!
Kram, G.
I flera veckor har jag funtat på ett namn som är tillräckligt omfångsrikt. Jag tror jag har det nu. Enjoy!
Kram, G.
Trollsländan, jag har inte lika mycket porslin som ni, men dock två serviser (rörstrand + höganäs) och 12 kuvert silverbestick samt cirka 50 Orrefors Intermezzo-vinglas nerpackade i KARTONGER. Tillsammans med ljuvligheter som min Electrolux assistent, Pavoni kaffebryggare, "antika" 60-talsmöbler från mitt barndomshem (mamma och pappa invandrade i slutet av femtiotalet och köpte allt nytt som jag sedan har ärvt). Alltså trängs Le Corbusierstolar med Bruno Mathssongrejer, Ph-lampor, Vipp-papperskorgar, skulpturer, målningar... you name it, it's in our förråd. för typ sex år sen var vi galna i design, nu har vi bara IKEA + tantmöblerna som ingick i hyran. Mår hur bra som helst av det. "Här rivs för att få luft och ljus" var väl devisen på trettiotalet, när man skövlade tunga gamla hus och på samma sätt är det med mitt liv just nu.
Våra kvitton sparas i ett år, max två. Jag är en rensare! Min man är en samlare men jag vinner, han förlorar. Den uppdelningen råder i vårt hem och det gör att allt betalas i tid och man kan hitta saker utan att drunkna på kuppen. Jag är hård men rättvis ;)
Lapinette, jag blir också GALEN på min mamma. Och ingen annan förstår varför jag är så "taskig" mot henne, de vet inte hur elak hon kan vara när vi är själva, är någon annan med spelar hon martyr hela tiden och jag får bära hundhuvudet och vara "den onda". Samtidigt älskar jag henne, hon är ju min mamma. Men det är ofta komplicerat med döttrar och mödrar, alla krossade förväntningar... min mamma önskade sig en liten österrikisk docka i dirndl med rosetter i håret som spelade klassiskt piano så fick hon ett litet svartögt jehu som vräkte ur sig snuskiga ord i tid och otid. Komplicerat är bara förnamnet.
Idag var det nästan en smula kyligt när jag gick till universitet för att registrera mig. Och själva registreringen var, som sig bör i Kina, ingen stel och byråkratisk procedur utan en hel karneval! Det hela gick till ungefär som läkarundersökningen när jag ansökte om visumet, man roterade mellan olika stationer med ett papper som gradvis fylldes i eller stämplades. Betalningen skedde vid en av stationerna, i cash naturligtvis (dollar eller kinesiska RNB). Tio tusen RMB (ungefär lika mycket i kronor) blev en präktig sedelbunt som räknades av en pengaräkningsmaskin.
Vid en av de sista stationerna fick man träffa lärare som efter några minuters samtal placerade in en i lämplig grupp. Vi kom överens om att jag ska gå en kurs för västerlänningar med fokus på vardagligt språkbruk och inte så mycket teckenskrivande. Synd på ett sätt, men jag vill framför allt lära mig kinesiska nu, nu, nu. Så extra glad blev jag när hon föreslog att jag skulle hoppa direkt på level 2 (det finns 3 levels) och om det är alldeles för svårt kan jag byta.
Till sist köpte jag min skolbok till det facila priset av 25 RMB (lika många kronor). Passade på att köpa boken till nivå 1 också så kan jag läsa ikapp.
I eftermiddag ska jag gå på Bodypump på mitt favoritgym, det som ligger i ett lyx-shoppingcenter, strategiskt och farligt placerat mellan Hermes- och Pradabutikerna. Sen ska jag träffa en kinesisk tjej, en kompis till en av våra vänner i Paris. Tror att det som vanligt blir en grönslemmig gurkjuice på hälsorestaurangen Element Fresh. Ibland blir jag besatt av så konstiga saker att jag förvånar mig själv.
Lapinette igen: Hoppas ni får lägenheten!
kram, G
Tack Gemma för att du berättade att du registrerade dig, registrera sig, det hade jag helt glömt bort, hu jag måste ta mig in till stan och göra det... Inte kul.
Det ante mig att ni hade allt i kartonger. Jag får väl finna mig i att jag har allt uppåt väggarna.
Kinesiska låter som ett fantastiskt roligt språk att lära sig, vackert bildmässigt också, skulle kunna se mig själv målandes på rispaper med tjocka penslar iklädd traditionell geishaklänning. Men jag nöjer mig med att kunna äta med pinnar och det gör jag mer än gärna, dock hellre japanskt än kinesiskt.
Min mamma lever inte sen 8 år och jag är smått avundsjuk på er som har den där relationen kvar även om den är påfrestande många gånger. Det är ofta jag önskar att jag hade rett ut saker lite bättre och insett värdet av att ha en mamma, litat mer och anförtrott mer. Men vi var väldigt nära och jag har bara vackra minnen. Framförallt älskade vi att shoppa ihop. Hon hade en oerhört vacker symbol, regnbågen, som hon arbetade mycket med. Hennes skolbarn kallades regnbågsbarnen och klassrummet regnbågen, gardinerna i regnbågsfärgerna etc. Och när vi gifte oss kom det en regnbåge över våra händer när vi höll ringen för att prästen skulle välsigna den. Fotografen har tydligen fångat det. Det var som en hälsning för tänk om hon ändå fått vara där.
Jag bråkar destå bättre med min svärmor och har en mycket nära relation med pappa.
Finposrlin har vi inget då jag aldrig har haft en bjudning i mitt liv, då jag är så sorglig i köket. Jag kan misslyckas med allt, och gör det också! Saken är den att jag så gärna skulle vilja lära mig, då min blivande har vuxit upp med en mor som är kock. Suck.
Hon har upprepade gånger sagt att hon skall lära mig att laga alla möjliga rätter, men jag har alltid undvikt erbjudandet då jag inte vet om jag skulle klara av att umgås med henne ensam såpass länge som det krävs att slänga ihop en hyffsad Cordon Bleu, som min blivande älskar. Han har mer dragning åt "kött, potatis och sås" än sniglar, musslor och ostron, tyvärr.
Själv har jag vuxit upp med en liten, långsint, modellen äldre, vegetarian utan matlagningspassion, finska till mor. Annars är hon fantastisk och är duktig på att lämna mig åt mitt öde i livet utan några som helst invändningar, bara några få förmaningar som hjälp på vägen.
För övrigt skulle nog jag, och de flesta andra, betrakta mig mer som pappas lilla flicka.
Lapinette, hur går det med budgivningen?
Gemma, idag har jag varit en sväng på ett specialistsjukhus, det gick förvånande fort och smidigt för att vara Kina!
Trollsländan, jag är säker på att din mor var med er under vigseln med sin regnbåge.
Trollsländan, jag får rysningar, vad vackert!!
Lapinette, låter spännande (kanske lite för spännande) med budgivning!
Mammor är bra. Min mamma är jättebra. Mina båda föräldrar faktiskt. Jag blir nästan aldrig irriterad på dem. Min syster däremot verkar ha helt andra föräldrar än jag, hon irriterar sig på dem jämt och ständigt. Undrar om jag lever i någon slags bubbla eller kanske är vi bara så olika. Jag vet inte...
Däremot kan jag efter denna helg konstatera att jag kan irritera mig väääldigt mycket på min svärmor. Jag känner mig lite hemsk att jag blir så arg. Men kvinnan kommer in i mitt hem och börjat tjata om att vattna blommor, damma och laga mat när jag har förberett, städat och fixat så att de ska ha det bra. Hon är helt oresonlig när det gäller att prata om bröllopsbudget. Sista kvällen de var här hade jag hjärtklappning och svårt att andas. Egentligen mest för att jag vill att vi ska komma så bra överens. MEN!! Jag gillar A:s föräldrar ändå. De har massor av bra kvaliteter och är varma människor. Det sköna är att jag får klaga på dem till A. Han bara skrattar och säger "ja, nu förstår du kanske hur min uppväxt var". Själv tål jag inte höra att någon annan kritiserar mina underbara föräldrar.
Nu ska jag försöka fatta galoppen i en etikbok som jag ska använda i min c-uppsats.
Ciao!
Jag tittar på brudklänningsannonserna (till salu) i brist på bättre saker att göra. Det är kul när de skriver ut "endast använd 1 gång". Haha.
Här har vi varken finservis eller silver. Jag sparade pengar när jag var ung, i syftet att kunna köpa saker till min framtida lägenhet. Just för att slippa få en massa grejer från släkten. Klart jag inte hade tackat nej till lite dansk design, men i min släkt är det nog mer ikea som gäller. Bättre begagnat och ickematchande ikea=dålig feng shui.
Mina föräldrar gjorde en grej som jag tycker är rätt smart när de var unga. De åkte till Gustavsbergs fabrik och köpte en hel servis på andrasorteringen. Den var då inte så dyr att de behövde spara den till fina tillfällen, utan det var vår vardagsservis. Jag skulle vilja göra samma sak, orkar inte krångla med olika serviser.
Nu har jag äntligen fixat en bröllopberättelse... men den blev lite lång så jag är lite tveksam till att lägga ut den på bt, just för att den är så lång. Men hälsa på min hemsida så finns den under bilder. www.skorpioner.com
Trollsländan, tack för att du berättade om din mamma. Gav mig lite perspektiv. Jag försöker ha en regelbunden relation med mina föräldrar medan de båda finns kvar, nu har vi helt enkelt schemalagt telefonsamtalen till en kväll i veckan. Annars blir det nästan aldrig av att vi hörs. Mannens föräldrar har gjort så sedan han flyttade till Sverige för tolv år sedan, det funkar fint. I början blev han frustrerad över att de aldrig tog sig förbi väderdiskussionerna (min pappas motsvarighet är ekonomi, budget och försäkringspapper), men nu har vi båda accepterat att en del (äldre) aldrig kan vänja sig vid att "umgås" per telefon, och att vi alla har våra olika sätt att visa kärlek och omtanke på.
själv tillhör jag ju generationen som växte upp på åttiotalet, hade en rosa telefon monterad bredvid sängen, med ett ljusblått kattklistermärke på, i flanell. Där pratade jag med min bästis hela nätterna; ibland somnade vi med telefonerna på bröstet. Mamma och pappa blev galna över räkningarna men telefonen fick vara kvar, som ni är jag en pappas flicka. Då får man hemfalla åt alla möjliga svagheter ;)
Lapinette, får en snutt magont för din räkning. Hoppas hoppas det går bra.
Trollsländan igen: China telecom släpper inte in mig på din hemsida, fortfarande :(
Stålis: Jag har bara varit en gång på kinesiskt sjukhus, när jag gjorde visum-undersökningen. Och det var säkert tillfixat för västerlänningar. Det gick OK för dig alltså? Fråga: Kommer DU in på Trollsländans hemsida?
Brud juni: Grattis till din fina föräldrarelation (det där var INTE ironiskt menat alltså! ), känner igen det där med att man har olika föräldrar jämfört med sina syskon, men jag kan absolut inte säga att någon av oss har en rosenskimrande bild. Möjligtvis mina bröder, men de flyttade långt ifrån föräldrarna och träffar dem ganska sällan. Så de kan underhålla den fina bilden lite mer effektivt. Men alltså, mina föräldrar är väldigt spännande. Vi har alltid kul och mycket att prata om, eller också bråkar vi så att stickorna ryker. Att ha två forskare till föräldrar är... ja, spännande.
MLK: Jag vaknade, kollade i mailen och - jaaaaaaaaa! Dagens skörd. Ska lyxa med den lite senare. Och andrasortering: Jag växte ju upp 20 minuter från Höganäs så det har fallit sig naturligt att jag samlat på det sedan 18 års ålder. Nu har jag tjugo kuvert i en ljust grågrön nyans som tyvär har gått ut, men som både jag och mannen älskar (tack och lov!) Min mamma har en skitcool senapsgul, kvadratisk servis från 60-talet och jag har lite oxblodsfärgat 50-talsporslin, allt höganäs. Ett tag åkte vi runt på loppisar och försökte fynda men det är svårt när det är så åtråvärda färger.
Nu ska jag sätta mig och läsa ikapp en termins kinesiska glosor...
Gemma, jag använder en proxyserver som ligger tanför Kina när jag surfar på sidor som är spärrade för oss annars. Jag kan hjälpa dig (Läs: Blivande kan) om du vill veta hur man gör? Vilken browser har du?
Oj, coolt! Jag har ju Safari... för Mac. Men jag skulle kunna fixa Explorer.