Att vilja piska sin partner...

vill absolut inte resta upp någon, men jag skulle vara vaksam. Det känns inte för mig helt okej att vilja skada någon vid s*x....

Tänk bara på Bobbys mamma, hennes partnet gick mer och mer över gränsen i sitt plågand eoch risken finns att det går så långt att den som plågas dör eller skadas allvarligt. Även om man tycker det är skönt själv att bli plågad är det inte riskfritt att t ex få elstötar, bli "halv-strypt" etc

Sedan är det mkt möjligt att de som gillar det är "friska", jag skulle vara vaksam ändå

Det var pga den artikeln jag borjade fundera over saken. Och pga att jag kanner ett par stycken som ar ganska involverade i bdsm/wet-sex. Jag ar en san dar jobbig typ som alltid vill veta mer om saker och alltid analysera och forsta saker och ting!

Jag ville daremot inte att den har traden ska handla om Bobby och hans familj (darfor sa jag inte det) for hur tragiskt och hemskt det an var sa maste ju den mannen och kvinnan vara riktigt psykiskt stord och det tror jag inte att alla som har bdsm-sex ar.
Daremot undrar jag var gransen gar egentligen? Nar blir det ett sjukt beteende och nar ar det fortfarande "normalt"? Och hur vet man att ens partner inte kommer att ga over gransen en dag nar det "snalla" bdsm-sexet blivit trakigt for honom? Finns det nagra varningssignaler man kan se tidigt i forhallandet?

Ja jag skulle nog inte kunna vara seriös om han drog fram en piska och straffade mig med den..

Men däremot så tycker jag att spanking och dra i håret och att han bits i halsen, låren mm är mycket trevligt så det är väl inte konstigt att man vill ta det ett steg längre...Man får kanske prova..

Är det någon som vill sälja en piska och en gunga??? ha ha eller..:)

leylani

Jag håller med om att användandet av denna sorts sex kan ha med ouppklarade trauman i barndomen att göra.

Men de du skriver om att det skulle vara rent sexuellt för, de tror jag har samma problem som ovanstående - bara undermedvetet.

Folk får ju göra precis vad dom vill i sängen, men träffar man en sådan här patrner jag tror det kan vara en bra idé att analysera lite djupare huruvida denna person är "hel" nog psykiskt att ingå ett seriöst förhållande med.

För det där med att orsaka eller vilja få smärta/förnedring - oavsett på vilken nivå är inte friskt. Det är inte en rätt igenom lycklig människa som gör något sådant.

För att vara ärlig tror jag inte (kan ju dock bara tala för mig själv) att är man utövare av bdsm är detta vanligen en väldigt stor del av ens personlighet, och då behövs detta element för ett fungerande förhållande.

Jag skulle inte kunna tänka mig att ge avkall för detta, då sex för mig är en mycket viktig del av ett förhållande och om sexet inte fungerar för mig är förhållandet dömt.

jag kallar min Master för just det, jag kallas slavinna och det förnippar iaf inte jag med ett rent lekförhållde, de flesta jag känner använder de uttrycken enbart i en äganderelation...

sen när det blir farligt, det blir farligt när den dominanta slutar lyssna på den undergivna och inte läser av signaler, när han gör precis vad han vill utan att bry sig om den andres gränser... och sånt märker man av ganska fort, om den dominate lyssnar och håller sig innanför de gränser jag som undergiven har... Att dra in någon annan som den undergivnes barn i det hela, det är INTE ok... Bdsm är en överenskommelse mellan två vuxna människor som gör det frivilligt, det som bobbys styvfar gjorde var bara ren sadism som inte hade något med ssc att göra (safe, sane, consesual: säker, vettig, frivillig överenskommelse ungefär)

det blir mer intimt med mer känslor, mer spänning i luften, det blir romantiskt (låter säkert konstigt för er som inte håller på, hur pisk och romantik kan höra ihop)

och håller man sig bara innaför varandras gränser så spelar det ingen roll vad man gör, om det är frivilligt, då är allt lika normalt som vilket sex som helst, det handlar bara om olika preferenser

Tycker att alla konstruktiva former av sex är "normalt", sålänge alla mår bra :). Är helt öppen för alla former av sex men har valt det vanliga sexet för att det passar mig. (Fast ibland vill jag att han drar mig lite i håret :))

Har en fråga bara: Är det inte lätt att "glömma" kärleken i sexet och tillslut bara tänka på erotiska kickar och tekniker?

inget som jag märkt iaf, att man glömmer kärleken, den finns som där vad man än gör

Hej igen!
Jag har funderat på det där med varför man gillar smärtan (eftersom jag själv gillar det, men inom vissa gränser såklart).

Smärtupplevelsen hänger på något sätt ihop med graden av upphetsning. Om min man skulle smiska mig nu så skulle det bara göra ont och han skulle bara göra det för att retas - men när jag är upphetsad så känns smärtan på ett helt annat sätt.

Dessutom är det som att smärtan förstärker alla andra känslor i det läget. Jag tror att det kan vara för att man kanske har svårt att släppa alla tankar som far omkring i huvudet (barnen, jobbet, räkningarna, köksrenoveringen, vädret, semestern...) och bara fokusera på att njuta. För när jag blir piskad eller biten eller något - så blir jag så otroligt närvarande i s*xet. Det går inte att tänka på något annat alls - utan njutningen blir helt och hållet i fokus.

Och då tänker jag så här - att om man sitter vid sin dator och diskuterar s/m på BT så har man nog inte samma bild av hur smärtan upplevs som när man faktiskt är i en het situation med den man älskar. Och då är det klart att det är svårt att förstå hur man kan vilja känna smärta...

Och därför ser jag det som att det inte alls handlar om att vilja skada sin partner (jag instämmer helt med dig som skrev att det är när man faktiskt vill skada den andre som man har passerat en gräns för vad som är ok) utan snarare om att vilja få honom/henne att njuta mer...

Eller?
/FruRT

Bra skrivet fruRT. Jag läser denna tråd med fascination och försöker skaka om min åsikt om vad som är "sunt och normalt". Är ju alltid skönt att vara fördomsfri.

Varför hänger smärta ihop med masker och latex då? För ok, jag kan köpa fruRTs resonemag om smärta här, men vari ligger kopplingen?