God morgon tråden! Sitter på ett tåg på väg mot Örebro på lite kurs. Usch vad mörkt det är ute tidigt på morgonen! Inte konstigt att man känner sig trött hela tiden. För det tycker jag att jag gör. Trött och aldrig riktigt glad. Har insett att min hjärna nog skulle behöva lite ledigt... Den har ju varit inställd på att vara föräldraledig i sisådär 3 år, men det kommer ju aldrig. Frågade maken igår om jag inte kunde få bli hemmafru ett tag . Tror dessvärre inte att det skulle uppskattas på jobbet.
Telis, jag har faktiskt hört talas om epigenetik (visste dock inte att det hette så). Våra vänner som också har gjort en lyckad ÄD är väldigt pålästa så vi har pratat en del om det. Det är otroligt fascinerande!
Snorkis - stor kram till dig! Det där depphålet är djupt och brett, men man kommer ur det. Även om det kännns som att man aldrig kommer att komma upp igen. Men överlevnadsinstinkten är den starkaste vi har, och den vinner alltid! Som jag skrev till Nenne igår så är det viktigaste att ni pratar om det hemma och vågar stå för att man blir ledsen. Annars blir ju det ett problem. Har du tagit några blodprover el/och någon undersökning ännu? Du har fortfarande många år framför dig, men jag förstår absolut stresskänslan. Det man har bestämt sig för vill man ju ska ske NU!
Ang. väskor har jag spanat in mig på ljusbrun Antony från Mullberry. Gillar kontrasten på den väskan.
Nenne, jag känner igen det där med tanken att "varför skulle vi vänta tills perfekt läge, med giftermål, hus och drömresorna avklarade". I vårt fall tror jag i o f s inte att det hade spelat någon roll med ett år hit eller dit, men man vet ju aldrig. Nu är det ju som det är och då får man försöka göra det bästa av det.
Jag är också lite tveksam till vaccinet. Är själv sällan sjuk. Har nog aldrig haft influensa. Men argumentet som AM framförde är starkt. Ska ta mig en ordentlig funderare innan det är dags.
Bäst att posta detta innan internetuppkopplingen på tåget ställer till det hela! Ha en bra dag!