Hej alla blivande brudar och makar!
Jag funderade bara på om det är någon mer där ute som gifter sig nästa vår?
Vi gifter oss i april, och samtidigt som det är vettigt att vänta tills dess börjar jag bli rastlös då vi egentligen har det mesta färdigplanerat..
Någon mer som upplever det så?
Skulle vara kul att prata med någon annan i samma sits, och jag pratar gärna med alla er andra också såklart!
yrvädret?
jobbar du som lärare nu? märker att jag e den enda som sitter hema på dagarna =)
iofs skulle jag jobbat idag, men e sjuk..
Lindha:
vad jobbar du med? *nyfis*
var i gbg bor du? (har du säkert redan skrivit.. men jag e ju som jag e *le*)
Princessdiamond: Nej du är inte den enda som är hemma på dagarna. Jag oxå! Är hemma och är mammaledig med lilla Ebba 5månader. Annars jobbar jag på InterSport.
Jag bor lite utanför stan, i Älvängen. Själv då, vart bor du? Krya på dig gumman!!!
Princessdiamond: Just nu läser jag 20 p geografi och vickar som lärare de dagar jag kan.
Är hemma ganska mycket jag också, eftersom vi inte har scemalagt hela dagar utan bara två-timmars föreläsningar.
Hoppas att du känner dig bättre nu - det är så himla trist att vara sjuk.
Själv fick jag hoppa träningen idag eftersom jag har ont i halsen 
Krya på dig!
Lindha: Men å så härligt med en liten bäbis! Och vilket sött namn dessutom! Ebba - det tycker jag är fint! 
Lindha:
ja, okej.. men då har du ju iaf ett jobb när mammaledigheten är över..
älskar också barn.. vill dock inte ha några egna :).. jag e som sagt som jag e..
lust attt a en fika när jag blivit frisk? å ta med lillflickan om du vill.. så får jag dallta lite med någon annans barn åtminstonne..
tack!
bor i Kärra...
Jag gifter mig 27/5-06.. :)
Mysigt att planera redan nu tycker jag!
Hej Elin och välkommen till oss! :) Ja visst är det spännande att planera! Hur långt har ni kommit? Får man fråga var i landet du bor?
princessdiamond: javisst gärna en fika nån dag! Kärra kul!... jag rider på Clareberg :)
yrvädret:
ok.. vet inte om jag ska tycka synd om dig eller vara glad för din skull..
för egen del önskar jag nästan att jag kunde livnära mig på en halvtid.. tycker det e skönt att va hemma, samtidigt som det e jobbigt.. men antar att enda andledningen att det känns så e just för att man vet att man inte tjänar några pengar..
jasså, du också..
jag har också ont i halsen.. helt otroligt att jag kunde somna igår.. men det tog sin tid.. kan inte minnas när jag hade så ont sist *sucka*
Princessdiamond: Är det nu man ska säga; Jo,jo vänta bara - just nu är du för ung för att veta om du vill ha barn eller inte, men vänta du, din dag kommer nog, då du känner att du också vill ha ett litet knytt och blablablabla...... (pågår i oändlighet)
Så var det iallafall för mig och så håller de fortfarande på - men jag har fortfarande inte känt av någon biologisk klocka och kommer antagligen inte göra på ett antal år. Det troliga är att om vi får barn innan jag fyller 30, så är det för att vi bestämt så helt rationellt... Annars så kommer vi vara barnlösa länge, länge....
Just nu lockar friheten att faktiskt kunna göra vad vi vill utan hänsyn till ett barn mer än att skaffa ett av dessa. Både fästmannen och jag har syskon som så villigt klämmer fram den ena efter den andra, så när man känner minsta lilla tendens att vilja gosa med barn så åker man till dem - och sedan konstaterar man att det är så himla skönt att slippa det ansvaret och vad det innebär.
Eller gör man som jag och åker och jobbar i en etta under en dag - kan säja att det släcker barnsuget för en låååång tid framöver 
Så du är inte ensam om att vara som du é - det är jag mé!! 
Fy ni får det att låta som livet är slut när man fått barn. Att man blir tant! Hjälp! Visst man har inte samma frihet längre. Och när dom bara skriker och skriker så vill man bra gärna slänga ut dom genom fönstret. Men så tittar dom på en och ler... oj oj då är det kört, då smälter man totalt!
Både jag och min m2b är äldst i syskonskaran så jag fick snällt klämma fram första barnbarnet åt våra föräldrar. :)
Lindha: ujuj, det låter som en jobbig uppgift att vara äldst
Är typ näst minst och har alltid varit det svarta fåret i familjen och gjort saker och ting tvärtemot alla andra (min stora syster fick barn vi 22 år ålder och min mamma vid 21... jag är lastgammal i jämförelse)
Nej, jag älskar barn - därför har jag valt att arbeta med dem, de är underbara! Jag beundrar föräldrar som tar sig tid för och tar hand om sina barn - jag blir så glad då!
Jag ser det så här - att vara moster och faster är det ultimata, man kan ta tillvara på de här underbara stunderna då de skrattar och leker och är så mysiga. När de sedan gör något i blöjan och skriker så lämnar man enkelt över ansvaret till föräldern som får ta ställning till om man ska kasta ut ungen genom fönstret eller inte
Skämt å sido så tycker jag inte att jag har rätt att säga att livet är slut när man får barn. Min syster och mamma är praktexempel på att de har förverkligat sina liv genom att få barn. De har inte gett upp någonting genom att få barn, utan det faktum att bli mammor har tillfört det största i deras liv. Feminister må gråta men min mor och syster är lika lyckliga för det!
Jag skulle däremot inte bli lycklig av att leva det liv min syster och mor har gjort. Jag behöver andra saker i mitt liv och barn är inte prio nr 1 just nu. det kanske det blir någon gång men inte nu.
Det faktum att jag i åratal har längtat efter att skaffa katt men aldrig känt sug efter att skaffa barn säger väl något...
Den kattologiska klockan... har en kisse på 8 mån hemma o kommer skaffa en till i sommar. Kattmagar är gosiga
