• Hallonsylt

    pappaledighet

    Nu startar jag en tråd som kankse blir infekterad men jag blir så irriterad.

    Idag kan man läsa på Aftonbladet.se att S-kvinnorna lägger fram ett förslag om att lagstadga 5 mån. pappaledighet.
    Sedan intervjuar man några kända män som är pappor t ex Paolo Roberto www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,539987,00.html.

    Då säger två av männen (3 intervjuade) att det för många familjer är en ekonomisk fråga och att man därför ska låta familjen bestämma själv.

    Jag blir fövånad, ska man inte istället ändra ersättningsreglerna så att det rent ekonomiskt inte spelar någon roll vem som är hemma.

    Överhuvudtaget så tycker jag att det är märkligt att männen inte är hemma mer. Om man skaffar barn vill man väl vara hemma med dem, pappan också. Och som kvinna väljer man väl att skaffa barn med en man som man tror ska bli en bra pappa och då kan han väl lika gärna vara hemma halva tiden. Man ska ju inte vara hemma för att man själv tycker att det är mysigt och roligt utan man har ju ett ansvar att göra det som är bäst för barnet tycker jag. Jag har aldrig förstått varför det är så självklart att mamman är bättre för barnet. Och man behöver (kan man?) ju inte helamma hur länge som helst.

    Vi planerar hemma att skaffa barn nu och vår plan är att vara hemma halva tiden. Min sambo säger att han skulle bli gruvligt besviken om jag tog det ifrån honom och han bara fick någon enstaka månad. Och jag vill att barnet ska få lika bra kontakt med honom som med mig.

    Som ni hör så gör det här mig väldigt uppjagad, jag menar inte att alla familjer ska ha samma lösning, men att ibland så gör man nog saker av gammal vana. Ta inte det är som ett påhopp utan som en början till en disussion.

  • Svar på tråden pappaledighet
  • ztar

    Eller jag kanske ska skriva "male power" :=)

  • Hallonsylt

    Det är ofta så också har jag förstått på de kvinnor jag jobbar med, att de ser det som något onaturligt att man inte vill vara hemma med sina barn så mycket som möjligt. Men så tycker nog jag att man har missat poängen. För det handlar ju inte om att jag ska vara hemma, det handlar om att dela med mig och göra det som är bäst för så många som möjligt. Som min sambo sa han vill ju också se barnet utvecklas, varför ska det vara förbehållt kvinnan. Alltså håller ju inte argumentet att barnet ändå inte kommer ihåg något och man kan ta igen det senare. För för pappan är det ju tid som aldrig kommer tillbaka.

  • l i s a

    Ojoj. Länge sedan jag började koka men nu hände det! *s* la fille skrev det jag ville skriva men inte fick ur mig för jag satt här och kokade lite :D

    Det ekonomiska problemen som uppstår när mannen "måste" vara hemma MÅSTE ju ses i dagern av att kvinnor (generellt sett) har lägre löner = kan/får lov att stanna hemma mer = mannen kan/får lov att jobba = kvinnan vid spisen och mannen på kontoret. Vare sig de vill de eller inte.

    Visst hamnar kanske enskilda familjer i kläm till en början innan önskad effekt har uppnåtts - lika löner, lika status - men ibland är det absolut nödvändigt att lagstifta fram förändring. Tror jag. Den här frågan är så mycket, mycket större än antalet dagar. Det handlar om att så länge människor inte prioriterar jämställdhet före pengar (på alla nivåer) så måste "storebror" (som för övrigt är folkvald) ta till olika medel. Däribland lagstiftning. För det är ju det som är problemet, eller hur? Det materiella är viktigare än kvinnors och mäns lika värde?

    Hepp!

  • l i s a

    en sak till... Jag tycker det är URUSELT av kvinnor att klaga på ojämställdhet, lägre löner, mäns makt etc. etc. När ska vi inse att vi är TVÅ sidor som upprätthåller strukturen? Kvinnor VILL inte lämna bort en bit av sin barnledighet. Män kanske VILL vara hemma men TVINGAS arbeta. Är inte det förtryck så säg?

    Jösses, nu eldade jag i glöden va? :D

  • ztar

    lisa
    elda på, det behövs :)

  • Hallonsylt

    åhh vad bra nu skrev du lisa precis det jag försöker få ur mig. Att man måste offra lite för att vinna mycket. Och att män också kan vara i underläge och det är de om vi inte lämnar över en del av tiden.

  • Fru Westin

    tycker ändå inte att detta är något som ska regleras av myndigheter.

    Jag är ju en sån som trivs jättebra hemma! Har nästan inget behov av att träffa andra och skulle njuta enormt av att vara "hemmafru" med barn ett bra tag. Min man däremot, han har ett enormt socialt behov och skulle klättra på väggarna efter bara ett par månader! Dessutom älskar han sitt jobb! han ÄR sitt yrke. Jag är jag och jag klarar mig bra utan mitt jobb, även om jag inte vantrivs.
    Min man har tummen mitt i handen när det gäller alla former av hushållsarbete och hans simultanförmåga är lika med noll! Vilket skulle innebära att om han vore hemma med barn, så skulle han inte fixa något i hemmet samtidigt, utan det skulle i alla fall vara lika mkt hushållsarbete att dela på (rimligtvis borde det ju vara den om är hemma som ska göra mer...).

  • ztar

    Fru Westin
    Han kan väl lära sig? De är väl ingen ursäkt att han inte kan? Fan kan han lära sig ett jobb kan han väl lära sig att städa!

  • Pa´sHeffaklumpan

    Kollade just en "nätundersökning" på Aftonbladet.
    Är det rätt att lagstifta om fem pappa månader?
    82.8% av 62 610 personer anser iINTE det

    Tja, ska staten avgöra en sådan sak eller är familjerna kapabla att själva avgöra det??
    Vet iallafall att jag inte tänker rösta på ett parti som förespråkar lagstiftning....

Svar på tråden pappaledighet