pappaledighet

För att de kommade generationerna ska slippa bli lika insnöade & ojämställda som de nuvarande är, så hoppas jag att de lagstiftar om längre pappaledighet!

mario, tack för det! Jag var på vippen att dra paralleller flera gånger men känner mig får dåligt påläst ;)

Secret... men? Givetvis ska enskilda familjer ha det bra! Det är ju precis det även jag är ute efter. Jämför det med när man 1988 lagstadgade om att bilar ska ha katalysator. Herreguuud! En katalysator som går sönder kan orsaka brand och kostar massor med pengar att byta! Familjer skulle gå i bankrutt, intrång i familjers ekonomi och tänk om den börjar brinna! Vad är viktigast? Att en familj måste lägga ut kanske 10000 på en ny katalysator eller mindre dålig luft för alla barn?

jinni, nej det är inte en helt annan diskussion. Det finns liksom en anledning till att sådana yrken som i stor utsträckning utövas av kvinnor är just lågavlönade. Läkare har inte så dålig lön...

idiotförklarad, insnöad, ojämnlik.... Ojdå, jag som i min enfald trodde att jag var lycklig och lever ett liv som jag trivs alldeles ypperligt med och inte vill byta bort

Tror att jinni har en liten poäng med att "likalöner" till stor del handlar om vilken typ av jobb man väljer att söka.
Finns ju inte speciellt många män inom den underbetalda sjukvården.

Många pappor finns i bekantskaps kretsen men jag har aldrig hört någon klaga över att mamman i familjen tvingat dom att jobba och helt själviskt roffat åt sig barnledigheten.

Lever i tron att familjerna vet sitt eget bästa och planerar barnledigheten efter vad som passar familjen bäst och det som passar familjen bäst blir i slutändan det bästa även för barnet, för det är väl ändå barnen det hanldar om eller är det enbart en kvinnosaks fråga ???

Två saker som jag tycker är CENTRALA och som alltid glöms bort i den här debatten.

1. Det är den svenska staten som gör att vi har världens bästa föräldraförsäkring. Staten instiftar försäkringar för att uppnå olika samhälleliga resultat. Jämställdhet är ett av dem. Det enda som skiljer denna försäkring från ALLA andra svenska försäkringar är att den inte är individuell. Särbeskattning infördes för flera decennier sedan. Det borde vara självklart att den här försäkringen också kopplas till personer och inte till par. Om ni vill att staten inte ska bestämma över era liv får ni också tänka er ett liv utan föräldraförsäkringar, och i likhet med de föräldrar i de flesta andra länder antingen lämna bort barnen i späd ålder eller själva finansiera att någon är hemma med barnet.

2. Att bestämma sig för att vilja ha barn handlar om prioriteringar. De ekonomiska prioriteringarna är en stor del av dessa. Alla vet att det inte är gratis att få barn - ändå klarar människor från de flesta samhällsklasser i Sverige av den ekonomiska påfrestningen det innebär. När man därför prioriterar ekonomin i den här debatten tycker jag att man ska vara medveten om att det prioriteras på bekostnad av rättvisa och jämställdhet. Vi skulle aldrig ens överväga att skaffa barn om det inte var möjligt för oss att dela på föräldraledigheten - precis som många inte överväger att skaffa barn förrän man har en lägenhet, ett jobb etc.

TACK Scarlett!
Precis vad jag tänkte skriva!

Och självklart, Heffaklump, så handlar det om barnets/barnens bästa - likväl som mannens och kvinnans.
Och det betyder att det också är en viktig jämställdhetsfråga för båda könen.

Vilken dubbelmoral: först säger ni att det är fel att använda pengar som argument när man inte kan dela på föräldrarledigheten och sen säger man att familjen ska vänta tills de uppnår ett läge då man har råd att dela 50/50

Pa´sHeffaklumpan. Trist om du känner dig idiotförklarad. :(

Det klart att man kan trivas med det liv man har! Det gjorde hemmafruarna på 40talet också.

Det är ingen kvinnosaksfråga och inte en mannosaksfråga heller för den delen - det är en människosaksfråga och i allra högsta grad en fråga som rör våra barns väl och ve. Jag vill inte att mina barn ska växa upp med olika förutsättningar beroende på kön.

mario och Scarlett - precis.

ojoj, jag bara läser och ler!
En liten fråga till er som förespråkar styrd pappaledighet och överförmynderi från staten.
Ungefär i vilka åldrar är ni?
vem tog hand om er när ni var små?
Kommer ni från akademikerfamilj?

Jag tror att bakgrunden påverkar en enormt! Jag är snart 29 år.
Jag hade förmånen få vara hemma med min mamma när jag var en liten spädis. Min pappa jobbade/studerade 80 mil hemifrån och veckopendlade hem!
Min mamma var 20 år och min pappa 22 när de fick mig.
Min mamma var arbetslös och nyutbildad barnskötare när jag föddes. Ekonomin var inte bra som ni kanske förstår och hade inte pappa jobbat/pluggat under mitt första levnadsår, så hade vi fått leva på socialbidrag. Tack vare att pappa tilläts att avsluta sina studier så fick han ganska omgående ett bra fast jobb när han flyttade hem igen. Förutsättningen hade sett helt annorlunda ut ifall han tvingats avbryta allt och åka hem i 5 månader.

Min mamma var hemmafru ända tills hon fått 4 barn och den yngsta var några år gammal, då började hon jobba som dagmamma, senare på dagis och liknande tills hon valde att plugga vidare och bli chef inom äldreomsorgen.
Endast min lillasyrra (och i ett år också min yngsta bror)har behövt befinna sig inom barnomsorgen.
Detta ser jag som en enorm förmån!

Min pappa har ändå alltid funnits där! Varje kväll när han kom hem, tog han över sin del av ansvaret hemma.
Jag har inte sämre kontakt med min pappa än jag har med min mamma. Många gånger upplever jag att jag har bättre kontakt med min pappa än med min mamma.