• brittan

    Vem för er till altaret?

    Vi hade tänkt att min pappa skulle göra det, men prästen gillade inte den amerikanska traditionen. Han menade att idag när mannen och kvinnan är så jämställda så ska inte fadern lämna över bruden till brudgummen. Hur gör ni? Vi hade tänkt att inte se varandra innan vigseln, på det traditionella svenska sättet träffas man ju innan man går in i kyrkan.

    Brittan

  • Svar på tråden Vem för er till altaret?
  • Paulaa

    Bruja: får man fråga varifrån du kommer i spanien?

  • Lady A

    Detta tycker jag är mycket känsligt faktiskt! Jag och min kompic har börjat gråta flera gånger ens vid tanken! Kan bero på att vi är "pappas flickor"! Kan hålla med om att det är lite löjligt (gråtandet), men jag håller även med om att det är förlegat. Sjålva symboliken är så sorglig, eftersom det är så i flera länder (bla min pappas hemland) att dottern kanske kommer och hälsar på sina föräldrar 1 gång om året och att hennes mans familj nu räknas som hennes närmsta.

    Själv tror jag inte att jag hade klarat av att gå in med min pappa (rent känslomässigt) så jag ska gå själv!

  • emipon

    Precis som Tolin skrev alldeles i början så är det ingen som för mig någonstans. Men jag går in tillsammans med min blivande man. Det finns liksom inget annat alternativ för oss. Och som min pappa sade: "Har ni bott ihop i 8 år och har två barn ihop, så känns ett brudöverlämnande rätt fånigt."

  • Paulaa

    ja man ser alla har olika sätt att se på saker vilket är naturligt då alla har olika bakgrund :)

  • ulrika-sång

    Paulaa Ja, det är ju så...
    man tittar på världen från sitt eget perspektiv.
    Därför är det berikande med såna här forum.
    Jag har aldrig tänkt tanken att det skulle kunna vara som Lady A beskriver:
    Att man bara träffar sin familj kanske en gång om året efter vigsel i vissa familjer.
    Då skulle jag också sörja! Det låter lite som Rosas zigenska bröllop i Katitzi-böckerna av Katarina Taikon.

  • vanessa

    Vi går in tillsammans. Det är en vacker tradition som helt klart är värt att bevaras hur många amerikanska lyckligt-slut-hollywood-skräpfilmer man än ser till vardags.

  • Karin 78

    Jag råder er att gå in tillsammans. Inte för att det är tradition, utan för att jag tycker att det är det finaste sättet att gå in på.

    Oavsett vad paret har för avsikt med att bruden går in med sin far skulle jag själv genast koppla det till att hon överlämnas av en man till en annan, enligt den amerikanska traditionen.

    Jag är en självständig person och skulle känna mig som en liten späd fågelunge i den situationen, och så vill jag inte att folk ska se på mig.

  • Smulan2

    Jag gick in med min storebror. Det var mest för att jag tycker det är en charmig tradition. Sedan gillar jag det där med att första gången han ser sin blivande fru den dagen är när han står i kyrkan. Och sista men inte minsta anledningen är för att min man är engelsman och här är det vanligt att mna gör så.
    Vi hade Trumpet Volentary som ingångsmusik.

  •  trollsan (lilo_14/8)

    hejsan !!
    hade funderingar på att gå in med min pappa men har börjat fundera lite ,varför inte låta min mamma gå med mig istället för att bryta gamla seder :)
    eller så går jag in med gubben.
    vi får se vad det blir.
    kram trollsan

  • hemlisen

    Jag har ingen bra kontakt med min pappa och han kommer inte att närvara vid bröllopet.Min lillebror kommer att föra fram mig till altaret, en kompis till mig gjorde det samma för nåt år sen.

Svar på tråden Vem för er till altaret?