Vi hade tänkt att min pappa skulle göra det, men prästen gillade inte den amerikanska traditionen. Han menade att idag när mannen och kvinnan är så jämställda så ska inte fadern lämna över bruden till brudgummen. Hur gör ni? Vi hade tänkt att inte se varandra innan vigseln, på det traditionella svenska sättet träffas man ju innan man går in i kyrkan.
Brittan
Jag gifte mig med en Engelsman har i London och varan prast tyckte det var jattefint att vi gick in tillsammans!
For oss kandes det ratt.
Jag föredrar den svenska traditionen och vigselordningen, men om man är av anglosaxisk tradition är det säkert naturligare att bli överlämnad och bortgift.
(Är det så i alla katolska länder? Någon som vet??)
Föreställ er motsatsen... mannen kommer in och överlämnas av sin mor...
Jag tycker att hela grejen att bli överlämnad känns förlegad och har en tokig symbolik. Vi har ju slutat med hemgift och brudpeng, varför BÖRJA med en patriarkal sed som aldrig funnits i vår tradition?
Antar att jag sticker ut hakan nu...
Vi kommer att gå fram till vigselförättaren tillsammans; det absolut mest romantiska vi kan tänka oss 
Dessutom kommer vi att sova ihop och göra oss i ordning tillsammans inför bröllopet... Personligen förstår jag inte heller vitsen med att "överraska" sin parner och "allt ljus på bruden" vid överlämning/bruden knatar in själv.
Jag tycker det är så roligt att göra sig iordning för fest tillsammans.
Att dela all förväntan och se varandra, det är en sån vi-känsla, nästan sensuellt.
ulrika-sång:
Att mannen "överlämnas" av sin mor är faktist tradition i visa länder som t.ex. Frankrike. Och jag tycker att det där med att se det som om man blir bortgift bara för att man går in med pappa eller mamma är lite meningslöst, alla vet nuförtiden att det inte är så (i de flesta europeiska länder åtminstone) och att ta det till extrem är lika dumt som motsatsen. Jag själv tänker gå in med min pappa (jag garanterar dig att han gifter inte bort mig!) och gå själv de sista stegen: varken pappa utesluten eller jag överlämnad!
Så är det förstås att var och en gör som man känner sig mest bekvämt med!
Och innan nån skäller på mig, jag menar inte att kalla nån för dum allts! Bara att överdriva med sådana saker är lite... överdrivet?
De förekommer ju fortfarande att folk gifts bort, i Sverige tom. Det var ett granskande reportage i SVT om det för några månader sen. Så det är inte så långsökt.
Sambandet är ju inte så enkelt som: Hon överlämnas -> hon blir bortgift, så klart.
Det är mer att man väljer att framhålla en symbol för underkastelse.
Men så som du gör, det stör inte mig i alla fall det minsta. Det är minst lika tydligt att du gör ditt eget val, som om ni gått in tillsammans.
Är det verkligen så? I Spanien (mitt hemland) förekommer ibland fortfarande också, kanske i små isolerade byar och sånt, men det är sällsynt. Då kan jag förstå att många upplever det som underkastelse.
För min del kanske skulle jag uppleva det på det sättet om det är bara kvinnan (eller mannen, om det förekommer ;) ) som överlämnas; om det är båda två, ser jag det mer som en symbolisk första steg tillsammans i det självständiga livet: man lämnar föräldrarna för att ha ett gemensamnt liv med den man älskar. Det är inte så vanligt i södra Europa att man skaffar egen lägenhet etc. och bor själv ett tag innan man gifter sig. I Spanien åtminstone är mest för att man inte har råd, så resultatet är oftast att man gifter sig och lämnar föräldrarna samtidigt (om man efter några år förhållande bestämmer sig för att slå ihop påsarna för att kunna bo ihop, varför inte gifta sig också när man ändå älskar varandra?) Och då är föräldrarnas rol mer att släppa taget på "barnen" än att ge bort.
Jag hoppas att jag har förklarat mig bra och ingen tar illa, det är inte enkel med kulturkrock! :D
Ingen fara, Bruja!
Och vad kul att få lära sig att mödrar överlämnar sina män i Frankrike!
Jag trodde att jag "tog i " och hittade på något som jag tycker skulle se roligt ut, för att förklara hur jag ser på detta med att bli "överlämnad" av sin far... och då visar det sig att verkligheten överträffar sagan! Men jag förstod inte riktigt..." om det är båda två"
Menar du att både brud och brudgum överlämnas av sin respektive (brudens)far och sin (brudgummens)mor??
Vore skoj att få veta.
Är det en katolsk sed i Frankrike?
jag kommer oxå att gå in med min pappa , jag är katolik (inte så aktiv dock.. ) och det är en tradition och handlar inte alls om att han ger bort mej eftersom jag o min sambo bor ihop som vilkt par som helst men jag tycker att traditionen är gullig och älskar min pappa så därför väljer vi att göra så.
