Viktnedgångspepp!

Tack! :)

Nej det bjöds på semla här igår, och jag fick sitta här med min jävla banan haha. Men efteråt, när det värsta suget gått över så blir man så stolt över sej själv att man lät bli. Det går ju inte att göra undantag, förutom om man har en speciell dag man unnar sej, för då kan man ju komma på saker hela tiden. Det är alltid någon som vill ta en fika eller dricka ett par glas vin eller vad det nu kan vara. Försöker att verkligen ha målet för ögonen hela tiden och att försöka fokusera på vad jag verkligen vill ha, istället för det jag vill ha just nu.

Är det någon som nått sin målvikt här? Hur gör ni isf? Har ni hittat nån bra balans för att stå stilla?

Vad duktiga ni alla är som kör på!
Jag har kört stenhårt med träning och mat i två veckor nu vilket har resulterat i minus 2kg på vågen och minus 7cm i midjan.
Jag tror helt klart på att mäta sina framsteg istället för att stirra sig blind på siffrorna på vågen. Själv har jag nog en rättså "jämnt" fördelad övervikt för när jag säger hur mycket jag vägde som mest är det ingen som tror mig. Därför har jag nu bestämt mig för att mäta mig varannan vecka istället!

Nu till mitt problem för denna veckan..
Jag ska stå på hus och hem mässan i malmö torsdag-söndag. Det innebär dagar från 9-18 och om man räknar restid 7.30-19.30..
Alltså kommer det inte finnas någon som helst tid över för träning och jag är så sjukt orolig för hur jag ska göra med maten!!
Känner på mig redan nu att det kommer bli massa snabb skräpmat på mässan och detta vill jag undvika till varje pris. Men det är jäkligt svårt att få tag i lchf-vänligt när man äter ute tyvärr :/

Hur hade ni gjort? Att ha med sig matläda känns inte som ett hållbart alternativ :( 

Så kul med fler anhängare! Välkomna alla nya. ^^

Vad gäller sötsug så har jag nu tackat nej till semlor 2 dagar i rad. Sjukt svårt men som någon skrev så känner man sig ju väldigt stolt efteråt. Jag måste alltid messa sambon för att få en "duktigt av dig"-komplimang eftersom jag inte vill tjata ut mina kollegor med bantning. (Har sagt det till väldigt få eftersom jag hållt på i omgångar. Hur ska de veta att jag verkligen menar "this is it" denna gången. ;) )
Jag mal ett mantra i huvudet att "denna gången ska jag lyckas" och då blir det lättare att låta bli alla godsaker. När man väl ska unna sig något kan en smoothie, en frukt eller möjligtvis 1 ruta mörk choklad till teet funka bra. Snart har jag hållt på i 2 veckor stenhårt och det är ju lättare att lättare att låta bli och just eftersom jag har så tydliga mål vill jag inte förstöra dem. :P

Vår bil är på service så igår fck jag skjuts av en kollega men hon skulle på utbildning idag så jag tog bussen ner till stan. Men istället för att vänta på anslutningsbussen gick jag (c:a 2,5 km) till jobbet! :) Nöjd över detta faktiskt. OCH. Istället för att ta bussen hem så gick jag faktiskt hela vägen hem (c:a 4,5 km). Så nu är jag väldigt stolt! :D

Petraska, jag förstår verkligen ditt problem! Men hur funkar det rent praktiskt? Ni som jobbar på mässan (för jag fattade det som att du ska stå i en monter?) måste väl ha ett "personalrum" att gå ifrån till? Förstår att det blir svårt med just matlådor, men kanske kan du hitta bra färdigmat (ex. salladsbarer som blir mer och mer vanligt i vanliga mataffärer) och köpa till varje dag + frukt/kvarg/nötter eller vad du känner du får energi av. Vid sådana lägen, där det finns mycket skräpmat och "lockgodis" så kan jag ha lättare att motstå om jag har ett eget alternativ som är lättillgängligt. Även om du då överäter lite så överäter du ju rätt och således kanske det inte blir sååå mycket extra-kalorier. :) 

Hej! Nu har jag laptopen istället för ipaden så nu går det finfint att citera :)
Vad roligt att träffa nåfon härinne som har samma mål som mig. Egentligen skulle jag väl vilja väga ca 65 kilo men jag blir himla nöjd om jag går ned till ca 70 till bröllopet.
Har du hållit på länge med din viktnedgång och vad tycker du är svårast och vad ger dig inspiration? 

Hej och tack!
Ja det är då verkligen inte kul med sköldkörtelproblem, usch förstår hur du känner. Men shit vad duktig du är som kämpat / kämpar på! Mitt inlägg var egentligen till Helena1990 som skrev att hon hade gått upp i vikt snabbt, men det är alltid skönt att vädra detta ämne så det var bara trevligt att du svarade :)
Jag har kopparspiral som tur är så jag behöver inte oroa mig för mina hormoner, men du skriver att du gick på sertralin och att det tog ut levaxinet, hur menar du då?

Haha, okej. Jag tänkte nämligen skriva om det först - men så blir det alltid så långt och invecklat och man verkade lite klagande... så jag lät bli men så tänkte jag att jag ändå kanske hade skrivit om det. Orkade inte titta. ;)

Jaha, ja, då är det ju ingen hormonspiral.. den har jag dock hört ger värre mensvärk och jag har redan alldeles för mycket (dock inte nu när cerazette verkar.. supernöjd över att slippa den faktiskt!). 

Alltså, när jag precis fick levaxinet låg TSH på 10 och ämnesomsättningen på 10,5. Sen gick det väldigt bra och TSH låg på 0,7 och äo på 17-20 nånstans. Sen kunde jag inte släppa mina deppiga tankar (man blir ju deppig av höga tsh-värden) så då fick jag sertralin för att komma ur min negativa tankespiral. Tyvärr åkte TSH upp till 7 och äo ner till 10 på bara några månader så vikten bara fläskade på igen. ;) Hehe. Så så fort jag kommit upp ur deppen så slutade jag med sertralin så att jag skulle kunna komma igen med levaxinet. Ibörjan klarade jag mig på 75 och nu är jag uppe på 150 så ja.. min kropp "justerar sig" rätt bra till levaxinet... är rädd att jag kommer sluta på sjuka siffror om det fortsätter öka i detta tempo!  

Hahah jadu jag vet precis vad du menar om det där invecklade och klagandet. När jag gick på utredning gällande sköldkörteln så kände jag mig som en levande vodoodocka...fy bubblan vad många som skulle sticka mig hit och dit, och till råga på allt så är jag väldigt svårtstucken, mina ådror liksom glider iväg, så det blir alltid lite panik när jag kommer in och ska ta prover och efter många försök från diverse personer så brukar det ändå få bli en fjärilsnål i underarmen eller på ovansidan av handen ( brrrrrr ryser av äckel ), men iaf det jag skulle säga var att jag gnällde järnet om allt det där för min sambo och alla som ville och säkerligen inte ville höra på hahah!
Jag äter även fluoxetin, så det var därför jag funderade, men jag har inte märkt av att levaxinet inte skulle verka på mig. Jag äter 75 mg om dagen.

Åter till vikten; Jag är en sån person som är " allt eller inget " och har väldigt svårt för att äta lagom och sunt.
Har jag bestämt mig för att gå ned i vikt så brukar jag vara superpepp de första två månaderna och sedan så dalar det. Jag är dessutom sådan som tänker att allt har gått åt helvete ifall jag äter fel en dag och då fortsätter jag oftast att äta fel för att jag misströstar och tänker att jag tar tag i det imorgon istället. Klassiskt.

Har  provat alla möjliga dieter och träningsformer som;  Pulver, GI, LCHF, banandieter och rikshospitalets kur, viktväktarna några gånger och så gym, simning, spinning, yoga, karate, löpning, dans...ja du hör....
Har som minst till mina 165 cm vägt 56 kilo och som mest ( i icke gravidtillstånd ) 91 kilo. Nu är jag som sagt var nere på 81 kilo och hoppas på att väga kring 70 till mitt bröllop.

Hur brukar dina helger vara tycker du? och vad ger dig pepp? 

Alltså... när jag läser tänker jag.. att vi typ är samma person. :) Jag har dock aldrig vägt lite. Har förmodligen haft det sen 14 och fick diagnos vid 26års ålder... Så.. Tjockis.. :) 

Jag är supersvårstucken så vet precis vad du menar.. För 1,5 år sen låg jag inne i 2 veckor för gallblåsan... Operation 2 skedde efter 10 dagar inne tror jag. Jag var så sönderstucken att de inte ens kunde sätta en kanyl till nedsövningen på mig (för fjärilsnålar, kanyler osv. är del av vardagspratet nu för mig också ;) ).. de stack.. och nu skojar jag inte.. 30 gånger i sängen de körde ner mig med och på operationsbordet innan de fick ett halvbra stick så de kunde söva mig med (men det var bara halvinne så det gjorde suuuuuperont). Dessutom hade jag ont i andra armen för där hade de stuckit fel dagen innan så att droppen hade runnit ut i armen (och ja, jag ringde på natten och bara "alltså, den här är felstucken och kommer få stickas om igen och gör svinont.. kan ni inte ta bort den? Jag behöver inte dropp under natten ändå och jag har ont i armen" de bara "neeeej då... det är rätt," och sen hade jag rätt. suck... inte konstigt man har varit spruträdd. (är). hände samma sak när jag var liten men då förstod jag inte att det var fel utan att det alltid gör så on.. ) så låg och hade ont i båda armarna + att jag var tvungen att ha 2 kuddar för jag hade sådana kramper i gallgångarna (revbensbågen på höger sida typ). Det var bland det läskigaste jag någonsin gjort. Låg bara och grät för det gjorde så ont. Somnade gråtandes. Sov inte bra nedsövd. Vaknade helt uttorkad och mindes bara hur ont jag haft i armarna och gallgångarna. Shit alltså. Värsta ever. Eller.. Att punktera en halsböld var iofs inte heller kul.. ;) 
I vilket fall så brukar jag säga att jag är svårstucken för konstigt nog funkar det på första försöket då.. De koncenterar sig väl lite extra på att göra det rätt! :)

Jag är också jojo-bantare som har tetstat det mesta. Upp och ner. Går bra ett par månader. Går jag inte ner supermycket så lägger jag av. Jag måste också "allt eller inget". Gärna sjuka dieter som shaker eller soppdieten där man går ner flertalet kilo varje vecka. Jag klarar inte av att fuska för då gör jag det hela tiden. Nu känner jag för första gången att jag har en ganska sund diet-plan. Men vi får som sagt se hur länge det håller! ;) Det är ju därför jag vill ha en pepptråd så man håller ut! Det var faktiskt pga just shaker och soppdiet som jag fick problem med gallan! Så man ska passa sig. ;)

Jag har under 5:2 dieten förra året varit ganska så tillåtande på helgerna. och det gick bra men väldigt sakta. och sen gick jag upp allt under julen.. suck.. så tråkigt! 10 kg liksom. på en jävla jul. Nu har jag ju bara kört en helg men jag var verkligen motiverad i helgen, var på släktkalas och allt utan att äta dumt! :) Tillät mig dock 500kcal extra en dag (fredagen) och jag har tänkt att jag ska få lov att tillåta mig lite extra åtminstone 2 dagar på helgen om jag vill det. så 500-1500 kcal / helg men har inte bestämt om det är 1, 2 eller 3 dagar jag ska få lov! Men försöker inbilla mig att mörk choklad är lika gott som hemmakvälls lösgodis... :P

Den största peppen är såklart vågens siffror, hoppas på 2siffrigt imorgon! (ja, jag väger mig varje dag men det får mig faktiskt att hålla kursen bättre så jag fortsätter med det!). Komplimanger är ju också peppande, när någon ser man har gått ner i vikt eller tycker man är duktig för man låter bli det där lilla extrafikat.

Kan bli lite peppad av att jag har lyckats låta bli den varma chokladen på jobbautomaten och smörgåsrånen under fikarasterna på jobbet! De bara står där och jag får ju ta hur många jag vill. ;) Då känner jag att jag nog kan klara det och ju längre det går ju mer peppad blir man! :) Vad blir du peppad av? 

Ett tips som hjälpte mig i början var att räkna kalorier, då fick jag en bra bild av vad t.ex. den där chokladbiten motsvarar i träning... Jag satte också upp ett mål på 1200 kalorier per dag. Jag äter dock som vanligt på helgen! Eftersom jag  har häst och jobbar heltid så har jag inte så mycket tid över för att gymma, men jag har promenerat och tränat med hantlar hemma. På vardagarna äter jag mellan kl. 9-17, efter ett tag lär man sig att välja bort de onödiga kvällsmålen! Jag har ätit vad jag velat, men jag har ändå tänkt mycket på att äta mindre kolhydrater.

 

Det var otroligt jobbigt för mig att bli av med sockerberoendet, men nu tycker jag inte ens att coca-cola är gott! Dricker endast vatten till måltiderna (förutom vin på helgen hehe).

 

Och ett väldigt bra tips är att ta bilder och mät dig! Vågen säger inte allt!

 

Ta bilder ja.. jag tog bilder när jag började gå på färre kalorier..för att se utgångsläget. Då upptäckte jag att jag hade ryggpattar. Hade jag ingen aning om innan haha. Det gav mej verkligen en push att se mej själv på bild så.. För bilden visade inte alls samma sak som när jag tänker mej mej själv eller ser mej själv i spegeln.