• Barnlängtan vid ung ålder

    Tor 20 dec 2012 21:34 Läst 20512 gånger Totalt 71 svar
    Anonym (barnl­ängtan­)
    Visa endast
    Tor 20 dec 2012 21:34

    Trådnamnet säger allt: barnlängtan vid ung ålder. 

    Jag har väldigt stor barnlängtan och jag är "bara" 20 år. Hur hanterar man det?

    Finns säkert fler som mig. 

    Här inne kan vi diskutera och förstå varandra.

     

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-12-21 02:05
    Självklart får även ni andra i alla åldrar också vara med. Man kan ju absolut ha barnlängtan oavsett ålder. ;)

  • Anonym (minim­o)
    Visa endast
    Fre 7 jun 2013 19:10 #57

    tycker det är jätte klokt att ha en stabil grund innan man skaffar barn. även om det är dubbelmoral att använda preventivmedel även om man vill ha., Men det är en stor skillnad på att skaffa barn utan förutsättningar bara för att man vill och att skaffa barn när man har förutsättningar.

    vi ville ha alla förutsättningar innan vi skaffade barn, vi väntade på allt.
    nu har vi stor lägenhet, utbildning, fast jobb, körkort och vi är gifta och då är vi 23 och 24 så nu äntligen är det dags. på söndag kör vi igång med bebisverkstaden.

  • afture­lding
    Visa endast
    Fre 7 jun 2013 19:14 #58
    Anonym (Annorlunda) skrev 2013-06-07 18:50:43 följande:
    Det gör det väl inte? Man kan väl vilja ha barn men välja att vänta?! Det är väl bara nyttigt att man vill ha en stabil grund innan man för någon annan till världen?!
    Ja? Det var ju vad resten av mitt inlägg gick ut på :) Jag tror du tog den första meningen ur sin kontext. Det jag menar är att det känns som dubbelmoral. Inte att det är dubbelmoral. Fungerar det inte så får det såklart vara så, men det ändrar inte hur det känns. Känslor och sunt förnuft (eller fakta) är ju inte samma sak.
  • Lör 8 jun 2013 00:08 #59

    Jag har också längtat lääänge, även om jag aldrig skulle drömma om att göra verklighet av mina drömmar innan förutsättningarna var det bästa. Nu är jag nyss fyllda 25 år, tar äntligen min läkarexamen imorgon, gifter mig med min älskling i sommar och har nyss köpt hus. Det känns overkligt att det äntligen ha landat och kunna blicka framåt, även om vi inte bestämt helt när vi skall börja försöka. Men snart kan en lååång innerlig längtan vara över :)

  • Lör 8 jun 2013 09:49 #60

    Vissa tycker att 30-35 inte är någon ålder för att skaffa barn, alltså att man fortfarande är ung då. Till saken hör ju det att redan vid ca 30år, så minskar vår fertilitet och efter 35år, så minskar den drastiskt. Bara två av fem kvinnor som är vid 40år kan få barn på egen hand, utan hjälp. Vi är inte fertila hur länge som helst, så även om livet i stort inte är redo för barn tidigare än vid 35år, så är då kroppen det definitivt.

    Nåja..

    Jag kan ju dessutom tillägga att jag är 26år, fick vår dotter när jag var 19år, och min make blir 28år i år. Jag håller på att ha panik över syskon. Jag känner mig snart för gammal för det :P haha


  • Lör 8 jun 2013 10:07 #61

    Om ni har en barnlängtan när ni är unga skulle jag bejaka den faktiskt. Jag fick mitt första när jag var 25 o väntar mitt tredje nu när jag är 32 (snart!).  Vänta inte för länge, jag hade stora problem med att få barn och har behövt hjälp med alla tre med hormonbehandlngar, dock inga IVF, för att jag inte har ägglossning men mens iallafall vilket gör att vi aldrig hade upptäckt det själva eller vad man ska säga.Första barnet kom på första hormonbehndlingen, med det tredje nu vara jag tvungen att äta mediciner i 7 omgångar för att kunna få ett barn, och då et jag ändå exakt på vilken dag vi ska ha sex för störst chans i och med täta ultraljud hos doktorn. Utöver mitt svamlande vill jag bara säga att det blir svårare och svårare med åren, och visst 30-35 är ingen ålder för oss, men som barnafödande är det en stor skillnad melln 23 och 33.... Dessutom måste man inte vara klar med studier, ha det perfekta hemmet, största bilen dyraste vagnen och allt det där. Jag har precis börjat att plugga (klar med första terminen) och kommer att få mitt 3:e nu i september. Jag har valt att fortsätta plugga även när bebisen har kommit, men man kan faktiskt ta ett studiuppehåll på en termin eller två.             

  • Anonym (minim­o)
    Visa endast
    Sön 9 jun 2013 19:45 #62

    håller med det där om att fertiliteten minskar. har faktiskt hört att den börjar minska redan efter 25. nu vet jag inte hur sant det är men något jag hört i alla fall.

    och som sagt man behöver inte ha allt perfekt. många klarar det ändå. bara man har ett stabilt förhållande och pengar så man inte behöver leva på soc eller någon annan så tycker jag det går bra.
    kan i alla fall säga att nu är vi på riktigt igång med bebisverkstan. första gången idag och nu får vi se hur lång tid det tar innan vi får ett plus. hoppas att det går snabbt.

  • Sön 9 jun 2013 20:31 #63
    Anonym (minimo) skrev 2013-06-09 19:45:49 följande:
    håller med det där om att fertiliteten minskar. har faktiskt hört att den börjar minska redan efter 25. nu vet jag inte hur sant det är men något jag hört i alla fall.

    och som sagt man behöver inte ha allt perfekt. många klarar det ändå. bara man har ett stabilt förhållande och pengar så man inte behöver leva på soc eller någon annan så tycker jag det går bra.
    kan i alla fall säga att nu är vi på riktigt igång med bebisverkstan. första gången idag och nu får vi se hur lång tid det tar innan vi får ett plus. hoppas att det går snabbt.
    Ja, den minskar redan efter 25, men främst efter 30 och definitivt efter 35. Om man då får sitt första barn när man är 32år och kommer på att man vill ha tre barn, då kan man få det kämpigt. Därför finns det ju klara biologiska fördelar med att inte vänta alltför länge, även om man känner sig ung vid 35år (gammal är man ju inte!) ;)

    Jag håller tummarna för er, så roligt och spännande :)
  • Anonym (Annor­lunda)
    Visa endast
    Sön 9 jun 2013 20:35 #64

    Haha, åh. Min kusin var tillsammans med en pojk från Småland vars mor sa att "om man inte får barn innan man är 20, så bör man inte försöka alls". Den är rätt fin :P 

    Men sen finns det ju de som kan få senare i livet, och det finns hjälpmetoder. Min mor steriliserade sig när hon var tillsammans med sin f.d. och tänkte att hon bara skulle ha mig och min bror. Dock träffade hon en annan senare i livet och nu har jag mina två ögonstenar till småsystrar, tack vare IVF. Livet kan vara lustigt i sina vändningar ibland :) 

  • Sön 9 jun 2013 20:45 #65

    Givetvis finns det hjälp att få, men ska man verkligen förlita sig på det? Dessutom kan det vara väldigt dyrt och både tids och energikrävande. Det kan behövas många försök, bli många misslyckanden och det tär på förhållanden och på individer.

    Jag säger inte att man ska springa iväg och skaffa en massa barn till höger och vänster i så ung ålder som möjligt, men jag tycker inte man ska skjuta på det för att man tänker att man har all tid i världen på sig. Alla är vi givetvis olika, prioriterar olika, och det är helt okej, men många gånger har vi väldigt dålig koll på det här med fertiliteten och missbedömer ofta hur lätt eller svårt det kan vara att bli gravid.


  • Anonym (Annor­lunda)
    Visa endast
    Sön 9 jun 2013 21:21 #66

    Kanske inte förlita sig på det, men att ha det i åtanke är något som är möjligt i dagens läge, så varför inte kunna ha det som en del i beslutet? Att det är dyrt, tar tid och så vidare, tror jag att de flesta är medvetna om vid detta laget :)

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll