I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Nu, fotbollsmatch i veritabelt ösregn. Hejja!

Blomman, så himla fin bild du fick av Blompojken! ♥

Jag fick också ett jättefint kort på mors dag av tjejerna. De hade själva knåpat ihop det och till och med diktat och rimmat på det

Annars så har helgen bestått av fotboll och kalas. Lilla K fyllde år och det har firats i dagarna två.
Var även hem till min mor på mors dag och hon var sängliggande hela tiden. Och kunde inte prata annat än "hej". Men hon blev väldigt glad av att se oss och kramade om flickorna länge, länge.
Pappa hade beställt dit prästen förra veckan så de fick ta nattvard tillsammans. Så fint...

Annars så har jag en vresig musiker där hemma som jag försöker få på gott humör igen Det är mycket oroligheter kring hans jobb och så ett knä som hindrar honom... och så allt annat. Men vi löser det. 

 

Träningen går åt pipan just nu. Återigen för mycket att göra där hemma. Egentligen borde jag skita i görat där hemma och gå och träna ändå. Men... Ja, ni vet. 

Hej Flamman!

Jag är också vresig just nu-säger min sambo.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Jag behöver precis det där "älska mig mest när jag förtjänar det minst".. och det är ju lätt att säga. Och svårt att göra. Men ännu svårare att först bli den där glada, positiva kärleksfulla som själv gör sig så älskvärd.
Kunde jag det, om det bara vore att "skärpa mig" så vore ju inget på tok, jobbigt eller fel. då vore det ju bara att inkassera all den tillgivenhet som föds ur att man själv är så fantastiskt genomgo och underbar.
Och trots att jag inte är rolig att vara med, så behöver jag ju mina nära och deras konkreta kärlek mer än någonsin. Det är svårt i praktiken.
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen med min kortisonsvullna lekamen och ofasade själ. Det är i varje fall skönt att det regnar, för strålande försommar är mer än jag står ut med att försöka leva upp till.

Hej Passionsblomman!

Jo, jag kan tänka mig att det är skönt att det regnar... Ibland är det jobbigt när vädret inte alls är i fas med ens egen sinnesstämning För när det är soooool och vaaaarmt så ska man ju vara uuuuute, och jobba i trädgården, vara nyttig, flitig, arbetsam. Eller åtminstone sooooola och bada, så man får färg och ser "frisk" ut. Och så ska man ju grilla och äta utomhus och helst också cykla, springa, promenera, spela krocket och kubb... Men om man har regn inombords så är det fasen inte så lätt!! Och SÄRSKILT inte efter det du har gått igenom. Och fortfarande går igenom.

Och samma om man är fylld av energi och uppåt och vill uuuuuuuut, så då är det ju lite trist om det är åska, hagel och drivis... Men då kan man iaf lägga energin på något inomhus och inte känna att man "slösat bort" en findag med att vara inne.

Hur gick matchen för Blompojken?

Min T hade returmatch i fredags mot ett lag som spöade dem med 5-0 sist. Men våra tjejer ryckte upp sig och jobbade stehårt, ALLIHOP, och HELA matchen (inte bara de sista 10 min.) och de vann!!! Med 4-1.

Jag är faktiskt rätt bra på det där med att älska andra som mest när de förtjänar det som minst, så du kanske skulle ta och komma hit upp till mig och bli ompysslad?

Tyvärr så är det så att för mig är det sällan det omvända... Jag blir oftast inte älskad som mest när jag förtjänar det som minst. För min omgivning är så himla van och bortskämda med att jag är snäll o glad o go, så de blir helt perplexa och förnärmade och chockade, arga och sårade när jag jag väl sätter ner foten och när jag blir arg och pissed och förbannad och säger min hjärtas mening. Så har det iaf varit större delen av mitt liv. Både när det gäller kompisar och partners, syskon, föräldrar, släktingar, arbetskamrater m fl. Det är ett jävla gissel att vara snäll och godmodig. Jag önskar jag kunde vara mer bitchig! Men då vore jag ju inte jag...

En trött och sliten (men ganska nöjd) Klockarbol vinkar förbi lite snabbt.

I gårkväll visade jag äldsta den fantastiska bilden Blomman fått av Blompojken - lite tårögd var jag för den är så oerhört rätt och sann den bilden - och äldsta tittar länge på bilden och utbrister sedan "Jag vill bara krama den! Så den orkar hålla kvar drömmen!"

Den kramen delar jag med er alla!

Och vet ni, vresig FÅR man faktiskt vara när livet är bajs eller kroppen gör ont! (Men man får helst inte göra det till en livsstil, mest för ens egen skull faktiskt.)
Å då kommer vi till det där som inte borde vara så svårt egentligen - att älska någon som mest när hon/han förtjänar det minst.
Det är (tycker jag) helt ok att säga till någon man håller av att Nu är du vresig (eller vrång i förkommande fall) men även om du är lite svår att tycka om just nu så älskar jag dig!!

För den som befinner sig på en tuff fläck av livet behöver få kassera in en skvätt av den där villkorslösa kärleken. Så det så!

Nu blev det bråttom, hur gick det till?

Blommis: en stoor stoor kram! Varm och fyld av kärlek, så kan du knuffa undan den och muttra och vräsa hur mycket du vill! Min kärlek ska du ha!

(det bästa med noshörningar är att man kan klappa dem på riktigt, se hur de går runt plötsligt rusar fram. Enhörningar är så oerhört svåra att se nu för tiden...)