I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

... ville famor gå ut med E odå hon ine sitta längre. Jätyebra tyckte vbara det at de gick inte ut för hennes gulliga barnbarn ville springa omkring inne. Och inne var det mer än trångt så kypana höll ju på o snubbla över umgen. Vi fick skickat ut dem till slut men pinsamt innan dess.

Fru Bygg skickar en stor kram!

Fru E förstår din otålighet. När är deet dags för test?

Hoppas ni förstår trots dlig stavningg.

Aha! Så då måste du också känna efter, bara lite så...och vill man så stämmer ju allt in. Det är väl som att läsa läkarbokoch jämföra sina symptom med olika symptom där. Med lite fantasi kan man lätt få böldpest !

Nej, mi skall jag göra av med en komptimme och åka hem och ladda innan kvällens jour börjar (fast de får inte ringa när det är Glamour eller Let's dance! )

Skönt m lite tid att pyssla hemma. Håller på och försöker få klart i arbetsrummet. Det är småsaker som skall sorteras, dryyyygt!

På söndag skall jag och maken med min ungdomsgrupp och vandra på Österlen, äta kaklunch (precis vad det låter som!) på Cafe Annorlunda och fira mässa i ett litet kapell med utsikt över stranden och Hanöbukten. Ibland är jobbet rätt mysigt (när man slipper chefen, henne skulle jag kunna skriva en bok om!)

Take care i helgen! Och på Valborg!

Stor kram till Ingis idag, hoppas det blir en fin och stämningsfull begravning.

Ingis, en alldeles extra varm och innerlig kram till dig idag.

 

Hej godingar!

Begravningen var fin o stämningsfull även om jag glömde knixa/niga framme vid kistan men men är man först fram så är det inte lätt att komma ihåg allt.
Blommor var där i massor, våra blommor blev också fina.
Kistarrangemanget var en hel matta av solrosor....helt fantastisk.

Vi hade sagt att vart syskon skulle fixa sin blomma....men efter begravningen såg jag att brorsorna hade gått samman i ett stort orange hjärta....lite irriterande.... men men

rätt mkt folk i kyrkan....många jag inte kände igen men så blir det nog när man inte träffats på 15-20 år.

minnesstunden efter kyrkan blev också fin, attans mkt mat, men fint o god stämning.

Sen när vi skulle gå så hälsade ju alla på oss syskon, trevligt o hinna byta några fler ord.
När jag skakade hand med storbrorsan så tackade jag honom för allt han gjort för pappa o sa att talet var jättefint.
När jag skulle hälsa på hans fru så sa hon:
-Jag vill inte!

Ursäkta....hur gamla var vi nu?
likadant sa dottern.....jisses....uppfostran hos vissa är som att hälla vatten på en gås......

Men men....inte lider jag.....nu dröjer det förhoppningsvis ett bra tag innan jag behöver träffa rabban.

Tack för alla goa kramar o tankar! De har verkligen värmt!