Fråga om man vill gifta sig=frieri=man blir förlovad

Nej, det är synd att folk lever i förhållanden utan kommunikation.

För att få det man vill ha i livet krävs ofta att man är tydlig:
"jag vill att du friar till mig fast du tycker det inte behövs. Ring, rosor och knästående vill jag ha, i övrigt får du överaska mig!"

Med tanke på att förlovning tydligen betyder olika för olika människor (det ser vi ju i den här tråden om inte annat) så är det inte konstigt om två personer i ett par också ser det på olika sätt. Alltså är det dumt som giftaslysten tjej att tro att ens karl är tankeläsare. Vill man gifta sig, gå inte omkring i månad efter månad och må dåligt utan fria själv. Om man är förlovad kan man bara säga att "vi är ju förlovade, vilket datum tycker du det kan passa att vi gifter oss?"

...

Jag har också tyckt att det varit lite onödigt att vänta på ett frieri om man redan är förlovade eller lever som gifta med tex gemensamt hus osv men jag har tänkt om lite. En bekant berättade varför det var så viktigt för henne att bli friad till trots att de tycktes ha valt varandra för livet redan och tom pratat lite om bröllop. Hon ville få känna att han valt henne och verkligen ville gifta sig. Efter x antal år tillsammans kände hon det som om han verkade förnöjd med att stanna kvar men hon tvivlade på om han verkligen ville ha just henne eller om han bara var ok med att fortsätta som de hade det. När de pratade bröllop så oroade hon sig för att han bara skulle hänga med på det utan att tänka särskilt mycket på vad det betydde. Frieriet från honom skulle på nåt sätt bevisa för henne att han verkligen aktivt valde henne för livet. Min bekant är inte någon persom som har några princessdrömmar a la Hollywood. Jag ser inget fel i att man förnyar eller liksom uttalar sitt beslut att leva tillsammans resten av livet genom ett frieri trots att man redan är förlovade. I vissa fall kanske relationen behöver det innan man börjar planera bröllop på allvar. Bara en tanke...

Min BM anser att förlovning är ett frieri. Fast han frågade om jag ville gifta mig med honom innan vi förlovade oss.

och har frågat mig, även jag har frågat honom.. många gånger sedan dess. Gulligt

vår förlovning blev en naturlig följd av att vi kom fram till att vi ville gifta oss.

Ahh, men det är ju det som är min poäng! Att folk alltid har valt varandra med en ceremoni och att det betyder att de valt varandra för livet. Ceremonin har varit olika, ibland privat, ibland offentlig. Men ÄKTENSKAP är ett hittepå av den kristna kyrkan. Bland folk i gemen var under mycket lång tid efter kristnandet själva "förlovningen" det viktiga dvs att man valt varandra.

Vanligast har troligen varit (och är fortfarande bland många "naturfolk") att man helt enkelt väljer varandra utan vidare ceremoni alls.

Hos många "naturfolk" (jag gillar inte den termen men det förklarar antagligen lättast vad jag menar) lever inte ens kvinnor och män tillsammans, de har valt varandra ändå.

Haller helt med TS, tycker det ar valdigt fjortis och larvigt att man ar forlovade och gar och vantar pa ett frieri. Varfor har man forlovat sig isf? For att fa uppmarksamhet??

Det var ett tag sedan det skrevs i denna tråden men jag kände ändå att jag ville göra ett inlägg.

Jag känner mig träffad, av många av era åsikter. Jag ska därför försöka klargöra vad jag grundar min åsikt på. Jag tjatade länge på min sambo att jag ville gifta mig och nu är vi förlovade, d.v.s. vi bär ringar och pratar emellanåt om bröllop. vi har valt varandra för livet. MEN här kommer min invändning. JAG väntar fortfarande på frågan!

När vi förlovade oss var det han som hade beställt och köpt ringar och ordnat men frågan jag fick var: "vill du ha en sån här?" - betyder det då att jag inte är förlovad på riktigt? Han har faktiskt inte frågat om jag vill gifta mig, bara om jag vill ha en ring. av den anledningen har jag nu gått och väntat på "frieriet", men slutligen bestämt mig för att jag ska fråga om han vill gifta sig och då läggs betydelsen på giftemålet och inte huruvida vi valt varandra för livet.