I glädje och sorg, i vardagens vedermödor och glädjeämnen finns vi till för varandra!
Läsning sker på egen risk, för vi viker inte för diskussioner om diverse kroppsvätskor, sexliv, sjukhus och övriga saker som skulle kunna anses vara smått privat.
Vi har gemensamt vår längtan efter barn, men efter många långa trådar hör vi också ihop i vänskap.
Förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3600713.html
Jag visste väl att jag fick lov att springa ikapp dig. Förstod bara inte att det var genom skog och över äng. Och snubblandes över sanddynor (för här kan vi pulsa i snö. eller snarare kanske springa på skaren (obs: och på sina ställen halka genom leran...)). 
Så härligt att du fått vara med dina hjärtegrabbar. 
Nej, bara en gång. Eller kanske två. En och en halv. 
Signalen har bestått av... lite annat. *hostar besvärat* Fick en fjärde idag, så jag tänkte fyrlingvarning. Tack för att du påminde mig om att det är revbenet som räknas.
Lanovia: kraaam på dig. Det Hvidis säger verkar klokt och rätt. *stryker Lanovia över håret*
Villemoa: besvärligt illamående. Hoppas det är något tillfälligt.
Godmorgon godmorgon! Vilken härlig långhelg ni har jaft ninnis! De där extra semesterdagarna var ikke så ringe enda! Härligt med långpromenad! Fru sy: oj va ni har haft för er! Du får berätta om hur lammen kommer till världen! Kanske en bild på bloggen?
Villemoa: funkar inte ingefära för dig?
Heloise: hur går det? Hur mår du? Blommis: hinner du allt? Glöm inte att andas, så att dina axlar inte blir hårda som sten igen! Kram
Och bruttan! Hoppas att ni har det bra, du och lilla grodan! Kram! Tankar till er.
Daa: fnissar lite hi hi fyrlingar!!! Oj oj! Då skulle ni få full tupp!
Daa,
Godmorgon Hvidis!
Ninnis: Blir så glad att läsa om din härliga långhelg med maken och vovven. Den behövde ni
Lanovia; Kram, kram, kram... De tre första månaderna är svinjobbiga! Snart lättar det lite. Skönt att magen krånglar lite mindre nu!
Jag har haft en dust med min sjuåring igen i morse. Sedan ville fröken prata med mig. Min T har tydligen börjat slå dövörat till, lyssnar inte på vad hon säger, lyder inte och dessutom är hon uppnosig. Att hon drar sig undan sina jämnåriga tjejer i klassen och mest är med dem som är äldre, typ går i ettan och så. Ungefär som att hennes klasskompisar och deras lekar inte duger längre. Helt plötsligt vill hon inte leka i dockhörnan eller bygga i bygghörnan med de andra.
Vet inte riktigt hur jag ska hantera detta.
Hon är ju född i januari och de flesta av hennes kompisar som hon lekte med på dagis de går nu i ettan, bl a hennes bästis.
Men det vore ju bra för henne själv om hon hade en bra relation med sina klasskompisar eftersom de ju ska följa varann ganska många år, mest troligt.
Jag har ingen erfarenhet av sånt här, förutom att jag minns att jag själv lekte enbart med mina äldre kompisar i skolan.
