Den där "cabbage soup" dieten körde min chef i Skottland till och från, hon gick alltid ner massor men tröttnade på soppan innan hon var riktigt klar och sedan gick hon upp igen när hon började äta som vanligt igen. Tror att hennes problem var att hon aldrig hade någon plan för fortsättningen efter soppan. Å andra sidan var hon redan rätt smal så jag vet inte varför hon tyckte att hon behövde banta jämt.
Iris har somnat i sin saccosäck, jag hann knappt sätta henne där innan hon slocknade. Hon har tydligen blivit biten på armen helt oprovocerat av en liten kille idag men jag har inte fått se hur det ser ut än.
Jag funderar på att investera i en sådan där ställning till badbaljan, även om jag egentligen är för snål för att lägga 550 kr på det. Fast nu har jag tröttnat på att ligga på knä på golvet vid duschkabinen.
Åhhhh, UTAN utgång, jag dreglar vid tanken!
Apropå vikt och bantning så skulle jag verkligen behöva ta tag i det nu men efter att ha mått illa i nio månader och så har allt precis börjat smaka gott igen så känner jag att det kommer att gå jäkligt dåligt just nu.
Iris var väldigt snuttsugen och använde mig konstant som napp och jag tror att Astrid är likadan. Men inte tar de napp för det...
Hallå. Jag sticker in här med en snabb fråga medan Astrid sover och jag skriver shoppinglista, har någon ett snabbt recept på något man kan göra med äppelkompott? Skulle inte ha fryst ner hela satsen i en bunke för nu har jag fått tina allt. Har använt en del till en glassefterrätt men nu har vi ju provat det.
Liten, har aldrig tillagat kronärtsskockor tror jag. Kom de med er grönsaksleverans? Inga receptförslag med där?
Ikväll blir det potatisklyftor med basilika, tomat och rödlök och så Lappis lax med nötter.
Har just gjort Vickans muffins, de var så enkla att till och med jag klarade av dem medan Astrid tog en förmiddagslur, nästa gång ska jag göra dubbel sats nu när jag vet att jag klarar av dem!
Efter min förra skilsmässa och flytt tillbaka till Sverige var jag väldigt nervös att jag inte skulle hinna få till det med familj och barn men som tur var så hann jag. Fast jag satt inte still på baken och väntade på att rätt person skulle dyka upp, jag dejtade massor och hade tur till sist. Har man provat det också utan att hitta rätt måste det ju kännas jäkligt trist. Jag säger som Lapinette, stor tur att jag hittat maken.
Men hur många gånger har hon varit i Danmark, det finns väl risk att man får köra på ett antal gånger innan det lyckas? Kanske blir billigare att prova det än äggdonation? Har hon ställt sig i adoptionskö förresten, det finns ju några länder man får adoptera från som singel, min kollega adopterade som singel fast nu har hon hunnit träffa någon innan hon fått hem barnet. Eller förresten, nu har hon nog hunnit få hem barnet, hon skulle ju dit för domstolsförhandling bara veckan efter att jag slutade.
Det tråkiga med bögkompisar är väl om de också vill ha barn så att man blir tvungen att gå med på ett varannan-vecka-arrangemang redan från början!
Nej, bäst att jag handlar medan Astrids goda humör håller i sig, brukar sällan vara länge.
