Jag och min man har följt VV-metoden två gånger. Första gången ville HAN gå ner i vikt och jag var mammaledig och hade tid att laga VV-mat åt honom, räkna points osv. Han gick ner 17 kg på 5 månader. Jag blev av med 10 kilon, men det berodde nog mest på att jag ammade och så åt jag ju mer nyttig mat automatiskt, då jag stöttade honom.
Andra gången var inför bröllopet. Då gick jag ner 7-8 kilo och han 13 kilo på 3 månader.
Att vi sedan gått upp allt i princip, beror på att vi, efter önskad viktnedgång, släppt allt helt. Man ska ju under en period köra "utjämningsprogrammet" för att ta reda på hur många points ska äta för att behålla vikten på samma nivå. Och sedan försöka hålla koll på det.
Jag gillar Viktväktarnas metod. Man kan unna sig lite gott till helgen om man "sparat" points under veckan. Man får mer points att äta för om man motionerar. En sporre! Inga förbud. Vill jag äta godis för mina dagliga points, be my guest, men jag får ju vara hungrig resten av dagen... Inte så smart. Automatiskt börjar man välja mat som man vet har få points (är nyttig), som innehåller mer fibrer (så man håller sig mätt längre) och man äter hellre en kycklingfilé än en tårtbit. Man väljer bort sötsaker, vitt bröd, minskar ner på pastan, riset, osv och byter ut mot rotsaker, grönsaker och frukt.
VV har många goda recept, men du kan använda dina vanliga recept, bara att du måste räkna ut hur många points de innehåller och anpassa din portion.
Jag har problemet att jag inte hinner laga de goda VV-recepten samt att resten av familjen (särskilt ungarna) inte uppskattar dem så där jättemycket. De vill ju ha sina varmkorvar, fiskpinnar, plättar och annan crap med jämna mellanrum.
Men jag försöker nu laga vanliga recept som jag försöker göra lite mer "pointsvänliga" och ungarna får sina makaroner och vad det nu är och jag tar rotfrukter istället.
Okej, igår gjorde jag en kaloribomb till middag, men jag tog själv en liiiiten portione och så drygade jag ut med frukt och grönt åt mig själv.