Summan av kardemumman - livets väsentligheter

Ja, Telis har väl inte varit inne i veckan?! Antar att hon sitter som på nålar och samlar in bud.

Ja just det - Telis, är lägenheten inte uppe i en miljard än?? Håller tummen!

Nenne - hmm, det känns på andedräkten om man säger så Man ser det på tänderna, de är inte lika fina och vita längre. Vet brukar säga till när de tycker det är dags.

Snaily - Det känns tryggt att höra det från dig Var det kliniken vi ska med kissen till du var nyfiken på? Vi går hos lokala distriktsveterinärerna, de är jättetrevliga och känns väldigt kompetenta. Vet du om det är vanligt att de inte vaknar upp? *orolig*

Lappis - Aha, hade ni bestämt land? Vad säger det landets regler? *mer nyfiken*

Nenne igen - Det är första gången vi tar bort tandsten på honom och han är 10 år. Honan står på tur sen och hon är nio år och behöver också ta bort tandsten nu.

Ooo vad bra Snorkis, kollegor till mig (men var?? inboxa gärna), hälsa från mig! Extreeeeemt ovanligt att det är bekymmer med katters narkos, de är generellt väldigt lättsövda och vaknar lätt också. Man behöver ju inte söva dem jättedjupt för bara en munsanering så det ska inte behöva vara några som helst problem.

Snorkis - bestämma land kommer vi att göra när vi är utredda och klara och får diskutera med vår adoptionsbyrå men just nu har jag snöat in mig på Sydkorea.

Det här är kraven från Sydkorea:
Idag gäller att ingen av makarna bör ha fyllt 44 år när ansökan skickas till Sydkorea. Åldersskillnad mellan makarna får vara högst 7 år. Minst 3 års äktenskap krävs. (Sambotid räknas inte.) Båda ska ha minst 11-årig skolutbildning. Flera barn, biologiska och adopterade, tidigare i familjen accepteras. SWS har krav på att de blivande adoptivföräldrarna är friska. Kraftig övervikt accepteras heller inte. SWS går på den sökandes "body mass index" BMI. Om den sökande har mer än 29 i index anser SWS att man är alltför överviktig för att godtas som adoptivförälder.

Hur lång tid tar det
Från det att ansökan skickats till Sydkorea (i somras var det 2 års kö innan man fick skicka handlingar) beräknas det ta det cirka 1-4 månader innan besked om barn och därefter ytterligare 1-3 månader tills familjen är hemma med sitt barn.

Har ni hört om alla döda i Norge? (Tycker du fortfarande att vaccinering är trams Vickan?) Läskigt...

Själv fick jag feber och värsta hostan igår kväll men är bättre nu. Min mamma tror att det var H1N1 men det tror inte jag

Hattis: gött med tant! Nu är vi snart på g igen!

gosnosen: vad härligt med ägget och STORT lycka till! Jag hoppas att det går vägen och vad härligt att det känns bra allting, att det känns som ditt barn. Har man burit ett barn i 9 mån och dessutom fött fram det så har man ju gjort mer än bara sprutat in en spermie (och pappor brukar ju känna att det är deras barn så...).

Sweet: vad tråkigt att du känner dig lite låg. Ibland är det svårt att klura ut varför, det kan vara hormonrelaterat. El höstmörkret. El att det inte är ngt nytt på gång just nu (inget nytt jobb, inget nytt barn, inget nytt boende) - då kanske allting känns som "vardag" och ibland är det inte nog. Yes, vi har köpt huset och behöver en budgivning på 200 000 kr för att gå runt i våra kalkyler. Vi har en söndagsvisning inbokad nu till nästa helg och ska träffa mäklaren idag. Jag tror att han måste marknadsföra det mysiga historiska område vi bor i mer så att folk bortser ifrån att det är trafik nära. Vi tyckte det var perfekt att bo i en modern lägenhet i ett område med gamla 1700-talshus och kullerstensgator runt hörnet - sedan att det även går en stor trafikled nära det brydde vi oss inte så mkt om. Men det gäller ju att hitta ngn mer som tycker så...

Grattis kängu till jobbet!! Vad kul!

Sweet, ja det kanske är en liten släng av höstdepression eller nåt? Man kan ju inte känna sig uppåt, fylld av energi och rosenskimrande lycklig hela tiden. Jag hörde någon på radion häromdagen som pratade om att vi nu förtiden förväntar oss att vi ska må så bra hela tiden. Så fort vi känner oss det minsta nere så är vi deprimerade och ska göra något åt saken. Förr i tiden var man tydligen mycket mer van vid och inställd på att folk var melankoliska emellanåt. Då kunde karlarna vara tysta och inåtvända och gå ut och sätta sig på en sten i skogen och filosofera och det var inget konstigt med det. Nu är det kvinnor som blir deprimerade och utbrända istället och det ses inte med samma överseende. Det är kanske inte hela sanningen det där men man kanske ska komma ihåg att livet går upp och ner, ibland har man motvind och ibland medvind och att det bara gäller att vänta ut dom tunga perioderna. Hoppas att det bara är en sån liten normal dipp för dig iallafall så att det snart vänder uppåt igen, oavsett om du får semester eller inte. Jag själv brukar iallafall känna mig lite lyckligare så snart man får plocka fram adventsljusstakarna, glöggen och lussekatterna. Stor kram!!

Hoppas att kokos katt kommer tillbaka!

Hmm, minns inte vad jag skulle kommentera mera.

Men inga miljarder här inte. Fast jag känner verkligen med Muggles, vi har iallafall fått ett par bud. Håller några göteborgstummar för Muggles!!

Hade ngn redan länkat in Pianotrappan här? Jag såg några youtube-länkar men hann aldrig titta på dem... Den var rätt rolig liten humörhöjare såhär på

FREEEEEEEEEEEDAAAAAAAAAAGEEEEEEEEEEEEEN!

Telis: tack tack. Det känns ju lite pinsamt att inte ha fått några bud - typ som att man varit korkad och köpt ett objekt som ingen annan vill ha. Klokt skrivet till Sweet.

Kängu: grattis till jobbet glömde jag skriva! Känns det ok ändå fast det inte var det inte var rätt metoder de jobbade med? Fick du den lönen du ville ha?