Livets viktiga och oviktiga frågor

Hej Frejis!

Ja, det kan ju tyvärr bli så att man låter bli att berätta saker men det är ju jättetråkigt, jag vill ju berätta saker för min mamma. Sen förstår jag lite mammas problem också, hon har ett par syskon som är jättenyfikna och frågar och frågar hela tiden, då är det ju inte så lätt för mamma heller att inte berätta.

Nej, det är ju det där med att man inte har facit som gör att det är så svårt. *suck* Jag har inte fått tid till Aurora än men jag hoppas få det snart.

Lycka till med provtagningen!

Telis - känner igen mamma-dotter-relationen så väl! Fast nu på senare år har vår relation blivit bättre tycker jag, plus att jag lyckats lära mig att stänga av då & då. Tror faktist att Amanda är en del i detta.
Hade värsta skälvan själv att bli som min egen mamma när jag blev mamma, & till viss del är jag säkert det, men vissa saker försöker jag iaf tänka på att inte göra som hon har gjort.
Ngt rätt mellan varven har hon väl gjort när hon uppfostrat oss alla fem & det blivit folk av oss allihopa ngnstans längs vägen Men så tyckte jag inte för några år sen, vill jag minnas...!

Gah, BS, det där glukostestet hade jag förträngt. När är det man måste göra det? Jag mår illa bara vid tanken...

*surar gjorde ett teoritest för mc nyss på makens dator och fick underkänd muttrar*

Frejis - tror det var du - barnmarknaden var en upplevelse - kompisen & jag skrattade mest åt grejen. Lite som när jag var på GeKås/Ullared första gången - man bara fascineras
Jag var på jakt efter lite leksaker & kom hem med lite pussel, några småböcker, några bilar, en stol för dockan att sitta i & en sån där mäta-längden-grej att sätta upp på väggen. Lyckades göra av med hela 92 riksdaler Det fanns extremt mkt kläder & kompisen shoppade lite vinterplagg till sin tjej, men själv tittade jag bara lite & konstaterade raskt att högarna med kläder var föööör stora för att jag skulle orka börja rota runt. Dessutom shoppade vi ju loss en del i Paris till Amanda & fick även ett lass arvegods (bla två PoP-overaller!) från kompisar nyligen. Summa summarum, en kul grej att gå på & jag kan nog tänka mig att göra det igen.
Mugglan förresten, samma arrangörer kör ett nytt race i mars nästa år, du kanske ska hänga på då?

Snorkis förresten - många har ju redan skrivit, men fy fasen vilken otroligt korkad BM du stötte på igår. Såna borde inte få vara anställda inom vården! Empati - är det månne ett bekant ord? Hon kan förmodligen inte ens stava till det. Grrrrr, vad arg jag blir

Lunchdags!

BS: angående att kolla äggvita i urinen är det tydligen bäst att lämna prov på morgonurin (som förvarats kallt sedan). Det viktiga är tydligen att det svalnar eftersom man annars kan få ett falskt positivt svar på äggvita.

Oj vad ni har pratat sedan jag var inne igår ...
Telis (mfl med snackiga mammor): förstår att det är jobbigt. Jag har ju inte mamma men jag hade en hel del ingifta släktingar med åsikter om mitt kejsarsnitt ... Inkl en plastikkirug (tillika fembarnsmamma) som ställde sig väldigt frågande till mitt beslut. Harnästan lust att visa henne mitt finfina ärr!

Angående val mellan vaginalt eller snitt: för mig var det nog oron för bebisen som gjorde att jag från början ville ha snitt. Eftersom jag inte lyckats klämmma ut de två första utan hjälp så kände jag mig inte motiverad att försöka en tredje gång heller. Kanske hade jag blivit "hjälpt" av ett Aurora-samtal. Vem vet. På ett sätt kände jag mig som en "svikare" i efterhand som inte testat en vaginal förlossning - men det har gått över nu. Min tvekan och oro sög ur mig den energi och tillit jag hade behövt för att genomföra en vaginal förlossning. Jag ångrar inte mitt snitt. Det har läkt hur fint som helst och eftersom jag inte ska ha fler barn så behöver jag inte vara orolig för att ärret inåt ställer till problem vid nästa graviditet. Visst är dygn ett efter ett snitt besvärligt men redan nästa dag mår man bättre. Man är rörligare efter en vaginal förlossning (relativt komplikationsfri) men efter ett snitt slipper man i alla fall känslan av att vara utochinvänd ... Det finns fördelar och nackdelar med båda varianterna kan man säga!

Frejis: du måste berätta för oss i kväll vilken tid ni ska in i morgon - så vi vet när vi ska hålla tummarna extra hårt! Ett tips är att ta med mobilen till operation eftersom man får tillbringa ganska lång tid på uppvaket sedan (ett par timmar vanligtvis) innan man får komma upp på rummet igen. Det kan ju vara kul att meddela nära och kära att allt har gått bra så fort som möjligt (vi missade det och makens mamma var i upplösningstillstånd)

Hektor accepterade utan problem att ligga på sidan och sova. Det svåra är nu att vara med honom på dagarna eftersom han inte ska ligga på golvet (på rygg) eller sitta i babysittern. Tror BabyBjörn-selen får en rennässans ... Och så har jag bytt från liggdel till sittdel på vagnen. Det passade den lille nyfikne herrn.

Och där somnade tråden av mitt jätteinlägg

AM-jag är här men växlar mellan att baka bröd, jobba och göra teoriprov