Jag undrar om man kan göra så här, vad tycker ni?
Kan jag gå in med min blivande make i kyrkan/till ceremonin? Tror nämligen att han vill det och jag tycker det vore fint. Vi vill inte ses innan vigseln utan möts första gången i vapenhuset eller rummet innan ceremonirummet. Har inte bestämt än om det blir kyrklig eller borgelig vigsel.
Jag gillar det här med personliga teman. Eftersom jag älskar att simma hade vi tänkt fylla hela vår kyrka med vatten och simma in till altaret, vad tror ni om det? Tänkte att det hela skulle tonsättas av ledmotivet till lilla sjöjungfrun, spelad med en undervattensbandspelare. Prästen hade jag tänkt mig utklädd till en stor sjöanemon, men han kan ju få ha på sig sin prästdräkt UNDER om det är väldigt viktigt för honom (man får ju göra vad man kan för att blidka dem..). Självklart måste både präst och gäster ta dykcertifikat innan vigseln, men det är väl det minsta man kan begära att de ska kosta på sig när vi bjuder dem på bröllopet...eller?
Red Scarlet: Tycker ni är helt rätt ute... Och kan inte den första prästen tillgodose er önskan, så ska ni absoluuuut leta vidare... Skit i om de börjar snacka om kulturhistoriskt värde, gammal kyrka, att saker kan förstöras av vatten osv. NÅGOT borde man ju få för sin kyrkskatt.
Och kom ihåg: det är DIN stora dag!!! (Eeeeh, blivande maken är kanske i alla fall simkunnig, annars får du komma ihåg att han måste börja ta lektioner...)
Red Scarlet skrev 2009-04-06 14:25:52 följande:
Ore: Ja men eller hur, jag betalar faktiskt väldigt mycket i kyrkoavgift varje år, jag ser det helt enkelt som en investering i att vid min egen framtida kyrkliga vigsel få hålla en liten havscirkus. Men oj...simkunnig make? Äsch han kanske kan få ha flytkuddar eller något? För han kan verkligen inte förvänta sig att JAG ska kunna hålla koll på att han inte drunknar, hallå.. jag måste ju se till att den vattenfasta mascaran verkligen ÄR vattenfast..
Kjell Präst: Åh det hade jag inte ens tänkt på! Jag får leta land och rike runt då efter någon präst som kan tänka sig att ställa upp på att vara sjöanemon. Jag skulle inte kunna klara av en clownfisk, även om det fungerar bättre med kyrkoordningen. Det är möjligt att man trampar någon på tårna men jag vill ju så gärna få det som jag vill ha det, och jag vill verkligen inte att prästens utstyrsel ska få mer uppmärksamhet än mig.
Jag förstår att det kan vara bakåtsträvande med sjöanemonstänket men jag tycker att det är charmigt. Gulligt helt enkelt, lite gammeldags som att mysa utan el och vatten i sommarstugan och tvätta vid sjön - bara för att det är mer genuint. Det är kul med gamla traditioner, oavsett vad de kommer ifrån!
Red Scarlet skrev 2009-04-06 18:03:36 följande:
Shit, jag sitter här och gråter rakt ut när jag tänker på hur fint det kommer att vara. Helt sjuuukt mysigt! Jag var förresten på en kompis bröllop och de hade det precis som du skriver. Det var INGEN som tyckte att det var bakätsträvande, utan alla tyckte att det var jättevackert! Som du säger, om prästen inte vill är det ju bara att hitta en annan kyrka/präst. Det är ju DIN dag!
Red Scarlet skrev 2009-04-06 18:03:36 följande:
Jag kanske ändå borde nämna att en kollega till mig, Snell Präst heter han, en gång hade en sådan vigsel - och då hade de glömt att förankra kyrkan i marken, så den flöt bort. Man har inte hittat brudparet än idag, och inte kyrkan heller.Det senaste man hörde var ett vykort från vaktmästaren, det var poststämplat i Costa Rica och innehöll en enda mening: "Kan ingen få den där kantorn att sluta spela snart".
Tragiskt, eller hur?
Men så fruktansvärt! 
Jag antar att de har hamnat i någon slags tidsloop och måste gifta sig om och om igen ända tills kyrkan är på plats igen. Det brukar bli så när man flyttar på kyrkor.
Min kusin ville absolut inte bli bländad av solen när de gick in (målat fönster bakom altaret) så de vred kyrkan lite för att få sol från sidan istället (hennes sida så klart). De kom inte längre än till inmarschen som upprepades om och om igen ända tills vaktmästaren kastade sig ut i prästens ihopknutna stolor från kyrktornet och knuffade tillbaks kyrkan med en bulldozer. (Tidsloopen hade som tur var inte nått så högt.)
Min kusin var ändå nöjd med sitt bröllop, för hon hade fått visa upp sig för första gången inför alla inte mindre än 384 gånger. Hon tål förstås inte att höra "Love me tender" som de hade som bröllopsmarsch längre, då får hon alltid en fjärrskådande blick och börjar skrida fram i rummet.
Kjell Präst skrev 2009-04-08 11:27:05 följande:
Oj, det kände jag inte till!
Det måste ju även innebära att gästerna istället för att bli glada av att se brudparet komma in istället blir besvikna om och om igen.
Aaaargh, det vore ju oerhört trakiskt, för att inte säga kränkande för bruden!
Finns det någon matematisk formel för hur man räknar ut lagom vridning på kyrkan? Jag är nämligen en riktig discodrottning och hade tänkt göra en scratching-entré. Jag har redan bokat DJ och bulldozer och han har lovat att han kan få oss att röra oss nästan som i stop motion. Tänk vad det kommer att bli vackert.
Kjell Präst skrev 2009-04-08 12:31:29 följande:
