Ska han be pappa om min hand?

Nu skulle jag inte vilja att min man skulle bett om mina föräldrars välsignelse heller, jag tycker att ett frieri ska ske till mig och ingen annan. Och sedan berättar vi för familjen. Men det är ju ändå litet skillnad. Frågar man föräldrarna om man får gifta sig med deras dotter kan man ju (i teorin) få svaret nej. Då har i så fall dina föräldrar bestämt innan du fått chansen att bestämma. Säger man att man ska gifta sig och vill ha välsignelse så kan föräldrarna också säga ja eller nej, men man gifter sig oavsett. Dvs. din vilja spelar större roll än dina föräldrars.Jag tror att överlag så har väl de flesta så bra förhållande till sina föräldrar att de vet vad föräldrarna tycker om ens respektive? Eller så dåligt förhållande att man blankt struntar i vad föräldrarna tycker?

Åh Gud, jag får huvudvärk!DOM VET JU INTE OM DET INNAN VI VET DET!!Ska det vara så svårt å förstå!???

och en sak till, vad har ni me saken att göra om någon väljer att killen frågar föräldrarna??????

Persianbride2009 och Vi2IJuli har ju på olika sätt anknytningar till en kultur som inte liknar den vi har här. Därför blir jämförelserna lite svårare att göra/acceptera tror jag.Ingen här påstår väl att Iran och Sverige har samma grundsyn på kvinnor och deras självständighet? En kvinna i Iran idag kan inte bete sig på samma sätt som en kvinna i Sverige idag. Givetvis så finns mycken symbolik kvar där borta som vi idag kallar gammaldags (och ibland tydligen charmig).Att be om en flickas hand är väl ett typexempel på detta. Kvinnor i Norden har haft en särställning i samhället betydligt längre än i stora delar av övriga världen. Varför? Vet inte, vi har varit färre här och varje person har kanske betytt mer som individ är en teori.Om vi betraktar t ex arvsrätten och jämför lite så kan vi se attredan på medeltiden ärvde präst- och borgardöttrar lika mycket som sina bröder här i Sverige. (Adels- och bonddöttrar ärvde lite mindre än bröderna.)Jämför vi runt samma tidsera i islamska länder så bestämde profeten Muhammed att kvinnors arvsrätt skulle vara hälften av männens. Det var på den tiden ett stort framsteg eftersom kvinnorna ofta tydligen inte hade arvsrätt alls.Man kan alltså om man vill dra slutsatsen att kvinnorna här har varit friare under en längre tid. Därmed har även seder som har visat på kvinnans ofrihet urholkats till symboliska handlingar och så småningom fallit bort helt. Kanske kommer detta även att hända i andra kulturer i framtiden. Vad som än händer så är det många som vill värna om sin särställning som individ och inte måla upp bilder av motsatsen för att det är gulligt och gammaldags. Att återinföra det skulle ju för oss vara en tillbakagång. Lever man däremot med en sådan kultur så innebär en vägran att utföra ritualen att man startar en revolution.Helt olika utgångspunkter med andra ord.Åldern spelar säkerligen en viss roll också. Som jag skrev i TS så har jag varit med om detta när jag var ung och då reflekterade jag inte över det. Den erfarenhet jag gjorde fick mig dock att dra öronen åt mig och fundera över ett och annat.

Jo, men saken är den också... han frågar ju mer "är det okej för dig att jag gifter mig med din dotter" för det är ju inte alla svärsöner som kommer övrens med sina svärmödrar.Jag skulle inte känna att det var så kul att gifta mig med min m2b om min familj AVSKYDDE honom!Nu komemr iofs inte jag och svärmor så där riktigt bra överens men jag vi bor i ens i samma landsände så därför känns det okej att gifta mig å ha henne som den del av äktenskapet.Hade hon bott på närmare håll och jag behövt träffa henne varje dag hade jag nog tänkt till både en å två gånger.

Jo, men saken är den också... han frågar ju mer "är det okej för dig att jag gifter mig med din dotter" för det är ju inte alla svärsöner som kommer övrens med sina svärmödrar.Jag skulle inte känna att det var så kul att gifta mig med min m2b om min familj AVSKYDDE honom!Nu komemr iofs inte jag och svärmor så där riktigt bra överens men jag vi bor i ens i samma landsände så därför känns det okej att gifta mig å ha henne som den del av äktenskapet.Hade hon bott på närmare håll och jag behövt träffa henne varje dag hade jag nog tänkt till både en å två gånger.

och en sak till, vad har ni me saken att göra om någon väljer att killen frågar föräldrarna??????

Mycket klokt skrivet Aleta.Hur går det förresten med popcornen?

hahah vem är det som skriker???? Jag skrev med stora bokstäver för att vissa inte fattar, o gång på gång skriver samma saker!!!!!!!!!!! förstår duuuu?anne på grönkulla skrev 2008-10-16 14:33:24 följande: