Jag anser att föräldraledigheten (= det som betalas av staten till föräldrarna)borde delas 50-50 mellan mamman och pappan.
Jag tror att det är bäst för alla parter och jag har svårt för argumentet att "man inte ska tvinga pappor att vara hemma". Vaddå "tvinga"?! Tycker inte papporna om sina barn? Vill de inte vara tillsammans med sina barn? Vad är det för usla pappor då?
Om jag får barn, så tänker jag vara hemma så länge som det går, vill inte ha mitt barn på dagis heller. Ser fram emot att få vara hemmafru och hemmamamma.
Min man tjänar tillräckligt så att det räcker åt oss båda.
Han jobbar som frilansande konsult utomlands, och jobbar han inte, får han heller inga pengar...
Min bror var hemma med båda deras barn, när de var små, vilket inte var så vanligt för 15 år sedan, när de var små. Mamman var knappt hemma alls, och för dem fungerade det bra.
Jag håller med så många andra i den här tråden - det är upp till var och en hur man väljer att dela upp föräldrarpenningen. I slutändan handlar det ju om vad som är bäst för barnet. Om det är pappa hemma 50% och mamma hemma 50% eller om man man väljer att antingen mamma eller pappa stannar hemma en längre tidsperiod än den andra så (vilket ju oftast ekonomin får bestämma) så vad har andra med det att göra? Allt man vill är ju att barnet skall få en så bra "hemmavistelse" som möjligt innan det är dags för dagis eller dagmamma.
Bara för att man är kvinna kanske man inte tycker att det är en dröm att få "gå hemma" medans andra kanske inget hellre vill! Och det samma vad gäller vissa män. Det betyder dock inte att man älskar sitt barn mindre!!!
I mitt fall kommer det vara självklart när vi får barn att jag är hemma mestadels av tiden och min m2b en kortare tid. Detta för att han (11 år äldre än mig) tjänar betydligt mer än och den ekonomiska bördan skulle bli allt för stor för oss att bära.
Många har som åsikt att då man får pengarna från staten så borde de kunna reglera uppdelningen. Men man får inte glömma bort att det även ligger i statens intresse att hushållen i Sverige har en god och stabil ekonomi och så tror inte jag hade varit fallet om det hade varit reglerat.
HåKa skrev 2008-10-02 14:21:10 följande:
Hur tänker ni er då att ni skulle klara er om din man blir sjukskriven eller arbetslös?
Jag kan å ena sidan tycka att vi bestämmer väl själva hur vi vill dela upp föräldarledigheten och att ersättningen ska tillfalla oss som familj, oavsett vem som är hemma. Å andra sidan så måste vi vänta för länge på ett jämställt samhälle om det ska vara självreglerande och tyvärr är pengar ett av de bästa styrmedelen för att få folk att göra som man vill. Och då är det ju bra att man styr hur pengarna fördelas mellan mamman och pappan i föräldrarpenningen. Att pappan är hemma när barnen är små kom det ju en rapport på bara för någon vecka sedan att det påverkar hur delaktiga de är i sina barns liv senare också. Så jag vill ju se fler pappor hemma med sina barn.
Vi försöker få barn nu och vi planerar för att vara hemma halva tiden var. Troligen att jag först är hemma själv i några månader, sedan att vi jobbar deltid båda två och så att han avslutar med att vara hemma på heltid. Vi har även pratat om hur vi ser på vab-dagar och liknande när barnet blir äldre och även där är det självklart att dela så lika det går på det.
PennyJenny skrev 2008-10-03 14:00:00 följande:
Är det det som kallas Islandsmodellen? Tycker det låter helt rimligt. Har personligen lite svårt att andra ska styra över mig och bestämma hur jag ska göra men detta förslag skulle funka utmärkt för mig. Det är dessutom högst troligt att jag och makjen delar 50-50 när den dagen kommer men det gör vi för att det passar oss. Blir gärna lite tjurskallig om jag inte får bestämma själv. 
Japp, det är islandsmodellen. Visst tycker jag att 50-50 vore idealiskt, men islandsmodellen tror jag är realistisk. Vår föräldraledighet är dessutom så lång att även om alla dagar inte tas ut så kan en förälder vara hemma rätt länge.
gottelina: precis min åsikt - jag är kapabel att uppfostra mina barn, sköta mitt jobb osv - nog sjutton kan jag o min man bestämma vad som är bäst för vår familj?
till saken hör
1: pappa kommer att vara hemma ett halvår, dvs vad han eg hade varit om vi tagit ut all föräldraledighet på en gång, och jag är hemma 1 år; borde väl vara ett plus för vår lille även om vi har fräckheten att inte dela lika på tiden?
2: Jag tjänar en bra bit mer än min man - det är alltså INTE pga ekonomin jag stannar hemma längst tid.. Vill kunna amma vår son i ett år - och då inte bara morgon o kväll utan som tillägg även till övriga måltider. Vill känna att jag gör vad jag kan för att motverka/försena debut av allergi o celiaki!
