För mig var det helt annorlunda, för oss var det STÄLLA IN, eller ABORT! Thats it.
Du får ha din åsikt och tycka vad du vill, TS gör precis som hon vill och jag kommer stötta henne vad hon än väljer.
Jag förstår att du som är barnlös tycker att det är hemskt att göra abort, men skulle du varit i min sits så skulle du tänkt annorlunda. Livet är inte rättvist helt enkelt.
Jag är 25år, har två barn, nu vill vi gifta oss -för vi älskar varandra och vill leva med varandra resten av livet.
Vi är grymt fertila. 
Jag hinner knappt tänka "kalsong" innan jag är gravid. DÄRFÖR valde VI att göra abort innan bröllopet.
Linda och Hannes skrev 2008-06-26 08:09:35 följande:
jag är 35 år och barnlös. Vi längtar efter barn men tyvärr är det inte alltid så självklart att barnen kommer när man väl är redo att sätta dem till världen. Jag har dock varit gravid vid 2 tillfällen men fått missfall i ett tidigt stadium.Jag tycker du skall tala med din pojkvän och se vad ni kan komma fram till tilsammans.Funderar över erat förhållande, gifter ni er för att leva ihop resten av era liv eller är hela grejen med bröllop nått spännande och roligt med att ha fest?Om du föreställer dig att ni skippar festen och vigseln i kyrkan och går till rådhuset och viger er, lockar det fortfarande att bli äkta makar?VILL ni verkligen leva ihop i resten av era dagar? Att göra en abort för att slippa avboka bröllopet låter inte alls bra.Att göra abort för att kunna dricka på festen är oxå en väldigt konstig anledning till att göra abort.Jag antar att ni är över 20 år båda två och att ni skulle kunna ta hand om ett barn, då tänker jag mer på mognad och inte så mycket när det gäller storlek på lägenhet
etc.Frågetecken:1. Älskar ni varandra?2. Vill du/ni ha varandra till äkta makar för de "rätta" anledningarna?Mitt råd till dig/er med utgång ifrån att du/ni svarat "ja" på frågorna ovanför:*Gift er och fira bröllopet precis som planerat och gläds åt det lilla miraklet som ni två har skapat och som väntar på er.*Under de 9 månadena som miraklet tar på sig att växa i din mage har ni tid att söka efter större boende.*Be om hjälp av föräldrar, släkt och vänner.*Om ni inte lyckas hitta boeende tills babyn är färdigbakad så har jag hört om familjer som bott 8 personer i en 1:a eller om ett par som bodde trångt och hade byrålådan som barnsäng i början.*Om ni älskar varann och vill dela livet tillsammans så klarar ni det mesta, ett barn skall inte vara ett hinder utan en gåva och en fest/vigsel skall inte vara en ursäkt till att ni skall göra abort.Hade ni varit helt fel för varandra och för unga hade jag eventuellt kommit med ett annat svar...Många använder abort idag som ett preventivmedel och det är fel tycker jag. Det finns så många olika effektiva sätt att skydda sig idag att aborten egentligen borde vara överflödig.Sist men inte minst...Min finlänska mormor blev gravid 1943 när hon var 20 år och ogift. Inte populärt på den tiden att bära på en oäkting dessutom var det krig i Finland då. Min mormor försökte på egen hand göra abort tex ta kokheta bad, springa i trappor och även använt sig av en metallgalje i vaginan för att bli av med barnet.Det funkade inte och hon födde en liten dotter året där på.Lillflickan var min mamma.Och utan henne skulle inte jag finnas, och inte mina 2 äldre bröder eller deras sammanlagt 5 barn.Så, mitt enkla svar är (istället för upplägget ovanför) behåll barnet och gör det bästa av saken, det löser sig alltid.Kram, Linda
