Gifter mig om 6 veckor och mensen är sen...

Hej Karin, vill skicka en tanke och håller tummarna för att det löser sig. Kan inte råda dig vad du ska göra. Skulle känna samma stress om jag vorde du (gifter mig också om sex veckor) men du behöver kanske inte må dåligt alls och det kommer ju inte att synas. De bästa sakerna i livet är ibland helt oplanerade men förstår som sagt helt din stress. Lycka till och en styrkekram

Har ni inga planer på att skaffa barn i närtid? Har ni skyddat er?

Det finns ju inget som säger att du komma att må illa bara för att du är gravid. Jag mådde hur bra som helst. Och resa i höst är ju inte heller några problem! Första året behöver ju bebisen i stort sett ingen plats, vi bodde i en tvåa första året.

Vill ni absolut inte ha barnet så är det ju ert beslut. Men jag tror inte alls att det kommer att bli lika problematiskt som du tror!

Vi planerar barn så snart som möjligt efter vårt bröllop, fast det betyder inte att jag vill vara gravid på bröllopet. Förstår precis hur du känner, jag vill kunna skåla i riktig champangne och alla gravida jag känner (ok inte alla men dom flesta) är så nojiga över vad dom äter och hon som kommer på mitt bröllop ska ha specialmat för att hon är gravid. Det är en dag man vill slippa behöva tänka på sådana saker. Fast så långt som till abort hade jag inte sträckt mig, tror nog att jag hade ångrat det.

Det som jag tänker mest på är att skaffa hus. Vi har letat jättelänge och ligger i prisförhandlingar nu. Blir det inget så ser jag inget val än att vänta med barn tills nästa år och förhoppningsvis ha hittat ett hus då. Vi kan inte ha barn i vår lägenhet. Ok jag vet att vissa familjer lever med 6 barn i e tvåa och att det kan funka, men jag VILL inte. Ser bara en jävla massa jobb. Men jag vill inte vänta med barn heller.
Måtte vi få huset.

Att göra abort eller inte är helt ditt beslut. Men om du är gravid och det är möjligt att skjuta upp ett sådant beslut hade jag gjort det om jag var du. Man är inte riktigt sig själv så nära inpå ett bröllop, allt känns så mycket jobbigare än vad det är. Jag hade väntat till allt lugnat sig om det inte har gått för lång tid då...

Och de första veckorna behöver man inte oroa sig för vad man äter/dricker för da far inte fostret mat genom mamman. Att kontrollera dock - jag vet inte HUR manga veckor det är. Jag är själv gravid och kan ju bara tala för mig - jag har inte matt speciellt illa alls pa hela tiden. lite i början, men inget som inte kunde ordnas med lite ättiksgurka

Är det bara det praktiska runt om som hindrar och ni VILL ha barn finns det nog risk att ni angrar er. Det är inte mycket mer att göra än att fundera igenom alltihopa och listaut vad som är rätt för just er, just nu. Lätt är det inte.

Jag har gjort abort, nu innan bröllopet, du får gärna inboxa mig om du behöver prata!

Har oxå gjort abort får gärna inbox mig med om du vill

Jag skulle nog inte ha gjort abort. Fast o andra sidan har jag o min m2b försökt få barn i 1.5 år nu och det inte hänt något. Bara för att det gick lätt att bli med barn nu är det ingen garanti att det är det nästa gång.

MEN... jag vill ju självklart också skåla i champagne och vara mig själv när jag gifter mig. Det är super svårt...
Jag hoppas verkligen att du kommer fram till rätt beslut för dig!

Men att välja bort ett barn för att skåla i lite champagne känns ju helt absurt. Ok att man inte väljer att bli gravid av den orsaken, men att välja att ta bort ett barn av den orsaken...nope...

Det är ditt val. Jag skulle kunna säga vad jag tycker, men jag har inte med det att göra.
Tänk bara efter. Lägg fördelar mot nackdelar. Livet blir inte alltid som planerat, om ni ändå tänkt ha barn snart varför ska ni då välja bort detta barnet?

Det är du som får leva med beslutet du tar.