Varför måste alla bry sig!!?

Aleta :

ja tyvärr. Jag har en kompis som folk tjata på HELA tiden om att hon o hennes man skulle skaffa barn men det visade sig att de hade svårt för det och när de förlorade sitt barn så var det inte många som kände sig skyldiga precis, för bara 6 månader börja tjatandet igen. Idag så är hon gravid och ska ha barn nu i Maj. Vilket känns super kul för henne. Men de var tvunga att få hjälp för att de ens skulle bli gravida då hon har ett medfött problem. Tycker så oerhört synd om personer som har svårt för att bli gravida allra helst när folk tjatar o tjatar och allra helst folk som inte känner en :-/

Ja det skulle inte förvåna mig

Vad elaka folk kan vara, av ren välmening (får vi hoppas)

Jag kan säga att i mitt fall var det inte det
min arbetskamrat hoppa på en annan tjej om att hon skulle börja motionera bort sin mage då hon var tjock. (till saken hör den att tjejen var gravid i 3 månaden och skulle berätta för oss andra dagen efter vilket hon inte kände direkt glad för).

Så ibland undrar man vad folk tänker med. För man kan undra om det inte är som I-or sa "Vissa har ingen hjärna, de har bara grått ludd som flygit in av misstag". Obs inget illa menat men man börjar ju undra.

Man kanske borde säga:
"Skaffa dig ett eget liv, du gör faktiskt mig och andra ledsna med dina kommentarer."
...men man är för snäll och artig för det...

Den med I-or var bra!

Aleta : Det var en som sa till henne på skarpen " Så säger man inte" Varpå kvinnan svara : Jaja.. och brydde sig inte nämvärt. Vilket sårar en ännu mer då det inte är något som hon gör omedvetet.. Eftersom hon svarar på istället för att be om ursäkt.

Jag brukar säga till henne " Säger du likadant till din dotter? (hon har en dotter som är något år yngre än mig) och då svarar hon "Nej, det gör jag inte." Så fråga jag "hur kommer det sig då att du tjatar på mig men inte din egen dotter" Svaret fick mig nästan att svimma av " För hon har sitt jobb att tänka på" Jaha så det har inte jag??

Visst är den

Kan det inte klassas som trakasserier på arbetsplatsen?
Är hon så jobbig så skulle jag nog be chefen att ha ett enskilt samtal med henne, det kanske biter...fast hon verkar ju stendum...grått ludd som sagt...

Aleta: VI hade samtal med chefen om en annan incident men det hjälpte lite men inte mkt.. Som tur var så slutade hon för ett tag sedan men hon är och hälsar på oss lite titt som tätt.

Ja ni, man kan bli tokig på folk som inbillar sig att dom "bara kallpratar i all välmening" bla bla bla....
Ni kan tänka er hur folk tjatar på mig i min sambo? Vi är ju som HIMLA gamla, vi är 32 resp 31 (oj oj oj lastgamla, snart är det KÖRT för alltid)? Jag blir så arg att jag skulle kunna kräkas!
Eller folk som "i all välmening" inbillar sig att dom "bara undrar för att dom vill att alla ska bli lika lyckliga som dom är med barn och allt"...bla bla bla
Ungefär som att det som gör dom lyckliga är med all nödvändighet det som skulle göra ALLA ANDRA lyckliga? Och framförallt som om alla måste göra allt SAMTIDIGT som dom, annars KAN man inte bli "lika lycklig"...gaaaah
Jag anser att alla är olika: en del vill ha barn när dom är typ 19, andra när dom är typ 38. Och för den som vill få/får barn när dom är 38 så är det precis lika SJÄLVKLART att INTE få barn när hon är 19 som det är självklart att få barn vid 19 för den som vill få barn vid 19...!

oj det blev ett ilsket inlägg, men jag blir så himla trööött på allt tjat och alla frågor!

Kan vi inte få hålla sånt för oss själva? Kan vi inte få komma fram till vad vi vill i lugn o ro? Kan inte folk bara TÄNKA lite innan dom öppnar munnen och kanske iaf försöka inse att alla är olika och att det som funkar för dom och gör dom lyckliga kanske inte funkar för alla andra?

Min mor har börjat tjata på mig. Det är jobbigt för hon tar upp det VARJE gång jag pratar med henne nu för tiden. Jag kan iof förstå henne då jag är hennes enda barn och absolut enda chans till att få barnbarn, men lite överdrivet blir det.

Hon menar på att det är ett sammhällsproblem att så många väntar så länge innan de vill ha barn, en stor procent av alla som väntar upptäcker nämligen att chanserna för att bli gravid efter 30 är dramatiskt minskade och riskerna för komplikationer ökar.
Men till saken hör att jag inte kan tvinga min blivande man att göra mig gravid om inte han är redo för det, det tycker jag vore omoraliskt. Min mammams kommentar var helt oslagbar...
"Jooo, det kan du väl!"
Jo just det morsan... skit på dig.

Åh jag är med helt o håller. Blir oxå tokig! Varför är folk så himla dumma att de änns vågar fråga? När någon frågar är det ju inte så roligt att behöva svara "-Nej jag har väl bara blivit lite tjock...". Fruktansvärt klantigt o väldigt pinsamt. Jag är 28 o tydligen ska jag drägla över tanken på barn..Inte redo riktigt än...

Själv har både jag och min fästman diskuterat oss fram till att eftersom ingen av oss någonsin har haft en längtan efter att skaffa barn, varför ska vi då skaffa? Så vi brukar svara alla som frågar att vi faktiskt inte vill ha barn. De reaktioner vi brukar få då gör mig också väldigt irriterad. Vissa blir rent av provocerade och börjar genast att med taggarna utåt försvara sin egen ståndpunkt i frågan. Eeh hallå, att vi inte vill skaffa barn betyder väl inte att vi tycker att alla är idioter som faktiskt VILL skaffa barn?! Vissa blir knäpptysta och skruvar besvärat på sig som om vi just avslöjat att vi vore nynazister eller kannibaler. Och andra brukar le menande och säga att jojo, vänta bara, efter ett år eller så kommer ni att vilja ha barn. Det är väl inte självklart?! Blir så sur på de där "jodå, så där säger ni NU men jag vet minsann bäst"-blickarna. Det ÄR inte självklart att skaffa barn eller vilja ha barn. Vissa verkar se vårt beslut som ett tecken på att vi inte är tillräckligt mogna än. Suck...

Det är otroligt traditionellt hur många barn man "ska" ha. Jag såg någon kommentarslista för antal barn som gick i stil med:
0 - Ingen liten på G snart...?
1 - Dags att börja jobba på en lillebror/lillesyster?
2 - Grattis! Och en av varje också, perfekt!
3 - Jaha, det bidde en till?!
4 - Oj, funkade inte p-pillrena...
5 - Är ni religiösa?!?!

jennyfer:
Så sant, så sant, följer man inte normen så blir man mobbad, för mobbing är det!

Fröken Larsson:
Stå på dig, vill man inte så ska man inte känna sig tvungen. Fråga nästa gång om de skulle tvinga på någon som inte vill ha hund en liten valp. Skulle inte tro det. Men ett barn är ok att försöka tvinga folk att skaffa?

Jag och maken har också beslutat oss för att det inte blir några barn. Jag förstår verkligen vad du menar när du skriver att det ger ungefär samma respons som om man vore kannibal!

Några populära kommentarer på vår frivilliga barnlöshet:

"Men tänk om ni ångrar er?" (Hur menar man? Ska vi försöka skaffa barn bara för att vi eventuellt skulle ångra oss annars? Hur lyckat blir det?)

"Men ni skulle ju bli såna fina föräldrar" (I teorin, kanske. Men hur bra förälder är man om man inte vill ha sina barn?)

"Ingen som har barn har ångrat sig" (Jodå. Tro mig. Min mamma jobbade med LVU-ärenden på soc hela min uppväxt....)

"Det är ju barn som är livets mening" (Eh? Så mitt liv är meningslöst?)

Nej, jag förstår inte varför folk ska lägga sig i andras reproduktion....
Fröken Larsson skrev 2008-04-28 09:30:31 följande:

Det är inte klokt! Det känns SÅ skönt att så många känner igen sig!!! Folk är, som tidigare skrivet, helt etikett-befriade i Sverige... Att få frågan om man är gravid, är det värsta som någon kan säga till mig. Jag tar otroligt illa vid mig! Kan må dåligt en hel dag efteråt...
Trivs jättebra med mig själv även om jag råkar vara lite mullig. Men att få såna kommentarer får en att börja tvivla på sig själv...