• Josefin_U

    Efternamnsbyte - kärlek till mitt efternamn!

    Jag har ett väldigt speciellt släktnamn, det finns fantastisk historia i namnet, b.la. är det påhittat av vår familjs samiska förfäder och det har t.o.m skrivits en bok om namnet och det är bara min släkt som heter så.

    Men nu i augusti gifter jag mig och det innebär ju även namnbyte, och barnsligt nog har jag en stor kärlek till mitt efternamn och har faktiskt lite smått ångest för det...
    Det låter supertöntigt men, men...
    Nån med liknande problem eller har åsikter att dela med sig?

  • Svar på tråden Efternamnsbyte - kärlek till mitt efternamn!
  • Josefin_U

    Sister of the Night

    Det har du alldeles rätt i. Första gången vi diskuterade det här var det också min spontana reaktion - varför ska man alltid göra det man "bör" göra?!
    Huvudsaken är ju ändå att alla är nöjda och glada, eller hur? :)

  • Forsfors

    vi har inga barn, och har väl inte direkt disskuterat det så mycket, men om vi skulle få barn så skulle barnen få den enes efternamn (vems vet jag inte, det skulle få bli en fråga att bestämma då i så fall)

  • Tant Brud

    Sister of the Night :
    I vårt fall var det nog så att han sa att han ville det, och mig spelade det ingen roll. Kanske kände jag att hon var så mycket min ändå, jag kände henne i magen varje dag.

    Sen är mitt namn lite otympligare, på ett sätt skulle jag väl gärna ha hans, som är enklare.

  • Josefin_U

    Återigen, tack för alla era kloka ord, ni har gett mig hoppet tillbaka om att få behålla en liten del av min stolthet! ;)
    (Läs med en gnutta ironi...)

  • Sister of the Night

    Tant Brud

    Ja, då vardet ju ett medvetet val i ert fall, inte ren slentrian :)

    Så mycket bättre, tycker jag.

  • *snuttan*

    hejsan jag har ett väldigt speciellt efternamn så jag har bestämmt att jag ska min blkivandes man, är det krångligt med namnbyte, kan någon förklara

  • anne på grönkulla

    Det finns inget längre som säger att kvinnan "bör" byta namn - namnlagen har varit könsneutral på den punkten sen 1982. Ni kan välja endera partens som gemensamt efternamn alternativt behålla varsitt. Så vill han att du ska byta rakt av får han komma med en bättre anledning.

    Nåväl, jag kan tycka att kan man inte enas så får den som tycker det är mest viktigt med gemensamt namn vara beredd att byta.

    Själv var jag liiiiite mer kompromissvillig än så - hade min man tyckt det var viktigt att vi hette samma hade jag tagit hans som mellannamn. Mitt byter jag itne bort och han ville inte heller byta. Nu tyckte han inte det var vikigt med gemensamt namn, så vi har kvar varsitt.

    Och man kan faktiskt itne begära att nån annan ska byta hursomhelst om man själ vinte är beredd att diskutera frågan.

    *jag tycker mycket jag vet, men lite glimt i ögat har jag också!*

  • jagärsåkär

    Jag tycker absolut att ni båda ska ta ditt namn ist!!

    Hur många så speciella efternamn finns det???

    Vi har ännu inte bestämt vilket namn vi tar. Men en sak vi tänker på är att jag har bröder som för mitt namn vidare men m2b har inga syskon. Men för oss var det aldrig självklart att vi skulle ta hans namn och han vill faktiskt ta mitt namn!! (så vi kanske kommer ha två, båda två)

  • Sister of the Night

    anne på grönkulla

    Rätta mig om jag har fel, men inte kan man väl ta den andres namn som mellannamn? *funderar*

Svar på tråden Efternamnsbyte - kärlek till mitt efternamn!