Tecken på otrohet?

INNAN man börjar gå igenom älsklingens plånbok och mobiltelefon efter "ledtrådar"... tänk på vad du ska ha det till! JAG har haft en svartsjuk pojkvänn tidigare som gjorde så mot MIG! Jag älskade honom och det fanns absolut ingen annan, därför gjorde det mig väldigt illa att han snokade i mina privata saker. Om du nu hittar tex ett telnr, vad ska du ha det till, och vad betyder det egentligen? När man är svartsjuk så tänkar man inte klart, man kan få vad som helst till "bevis"! Vad skulle han säga om han kom på dig med att gå igenom hans mobil!? Tillåt dig inte att sjunka så lågt, du gör bara dig själv OCH honom illa på det viset!
Jag tror att anledningen till att ni har glidit ifrån varandra är att ni inte ses! Självklart blir förhållandet lidande om man inte träffas, ta ledigt och åk bort eller så! Kanske blir ni nyförälskade!

Lycka till!

Jag har inget emot att min kille går igenom min mobil och han får gå igenom mina saker hur mycket han vill. Nu gör han inte det men skulle han känna behov av det så ..jag har inget att dölja och han kommer därför inte att hitta något.

Skulle jag börja opponera mig däremot så tror jag att han hade blivit misstänksam.

jag ska erkänna att jag tittat i mina killars plånböcker. och det är jag glad för. På så sätt kom jag på en med att vara otrogen och han blev såklart fotad genom dörren med huvudet före. Tänk om jag inte tittat! Då hade han kunnat bedra mig under en ännu längre period.

Min blivande har jag också kollat, fast det var länge sedan nu. jag hittade aldrig något och litar på honom numera. Men mina tidigare erfarenheter gjorde att det tog dit innan jag började lita på min nuvarande.

Jag tror, om man inte är extremt nojjig och svartsjuk av sig i vanliga fall, att magkänslan är något man ska lyssna på. I detta fallet fanns det ju dessutom ett märke på halsen som verkar konstigt... Men det är ju inga som helst bevis för något! Fast jag skulle direkt ha frågat på ett skämtsamt sätt kanske om det var ett sugmärke han sprang omkring med, man brukar ju kunna läsa av folks reaktioner om man träffar mitt i prick.

Kan du inte fråga honom lite, som om du pratar väder, vad han pysslar med på dagarna/nätterna när han inte jobbar? Verkar han undfallande eller inte vågar se dig i ögonen alternativt stirrar stint så kan du ju börja luska mera.

Personligen skulle jag bli mycket arg om min älskling började rota bland mina saker på ett luskande sätt, kolla mobilen etc. Han får gärna gå i plånboken om det är något han ska ha (busskort, pengar etc) men om avsikten är att snoka blir jag arg - det är ju samma sak som att säga att han inte litar på mig! Den han älskar ska han kunna lita på, vem annars?? Och vice versa, skulle aldrig få för mig att rota genom hans saker heller, eftersom jag inte tvivlar en sekund på honom.

Hej gumman!

Det du går igenom nu är inte roligt, jag vet. Stå på dig och lita på din känsla. Ingen annan kan ge just dig tips om just din situation. Någon slags bekräftelse från din pojkvän behöver du ju uppenbarligen. Man kan ju inte gå igenom hela livet och ta den andre för givet, och alltid blåögt säga att man litar på varandra utan förbehåll. Ingen är mer än människa och saker och ting kan faktiskt förändras genom åren. Statistiken talar ändå för att man inte skall gå runt och blunda hela livet. Om min man gick hela livet och litade på mig till absolut 100% hela tiden anser jag att han tar mig för givet. Det är inte heller något att rekommendera, tro mig!

Jag har kommit på mina tidigare pojkvänner genom att till slut välja att "kolla igenom" hans saker. Med det menar jag inte att maniskt rota igenom den andres saker varje dag. Personligen vet jag hur det känns att bli bedragen och har inget som helst att frukta om min blivande kollar genom mina saker. Det är hans fulla rätt Så länge det inte är någon galen manisk svartsjuka det handlar om anser jag att det är helt ok.

Jag vill inte mucka gräl här nu, men ibland undrar jag om de som alltid talar om att aldrig kolla den andre har blivit bedragen så att hela världen rasar samman. För mig har det inte bara hänt en gång, och min magkänsla har visat sig stämma, tyvärr. Visst var jag lite nojjig när jag väl träffande min blivande, men jag ansåg ändå att det var min fulla rätt om jag i framtiden skulle kunna slappna av och lita på min man. Som sagt, att få sitt hjärta så skadat som det bli när man blir bedragen sätter sina spår och visst får man arbeta med dem för att det inte skall bli överdrivet.

Min högst personliga åsikt till dig är ändå att lite försiktigt kolla upp honom. För din skull. Gå inte och blunda i all tid. Visar det sig att det inte är något, är det bara att gratulera. Då behöver ni ändå ett snack för att klara er igenom den kris ni nu går igenom.

Lycka till nu tjejen, det behöver inte alls vara något, alla har sina nedåtperioder som går att vända. Det viktigaste är att lyssna på sitt hjärta och sin instinkt. Och att aldrig, aldrig låta sig förnedras eller trampas på.

Å andra sidan: Om man verkligen älskar varandra och vet att en blivit bränd av tidigare förhållanden så kanske den personen behöver tid för att bli "reparerad". Tack och lov har min kille gett mig den tiden. hade han inte gjort det så hade jag fortfarande varit svartsjuk och giftermålet som går av stapeln om tre veckor hade inte blivit av.

-> Madeleine & Myrantennen
Hmmm...för att förtydliga mig, om jag däremot någon gång skulle få en magkänsla av något sådant, så skulle jag inte dra mig för att snoka lite, och om han av någon anledning skulle känna ett sådant tillfälligt behov så visst, där finns inget att dölja.

Jag utgår från vår situation just nu och där finns inga som helst tecken på några vänsteräventyr från något håll, och därför skulle jag också bli förolämpad om han snokade, lika som att han har rätt att bli det om jag gjorde det.

Madeleine, du har säkert helt rätt i det du säger, om man blivit bedragen så måste det ju vara svårt att lita på både den personen eller en ny, och då kan man gott ha förståelse för att man är lite extra nojjig och kanske snokande under en period. Ofta är tillit något man måste förtjäna och inte automatiskt förvänta sig - man får ta hänsyn till omständigheterna. Jag har haft tur och aldrig råkat ut för att bli bedragen, men helt fri från svartsjuka är jag inte för den skull! ;)

Jag tycker dock inte att "ta för givet" och "inte snoka" är samma sak. Jag snokar inte i min fästmans saker, men jag tar honom heller inte för givet!

Det har du helt rätt i majälva!

Tycker jag med!

Eftersom jag var en av de som skrev att det kan vara värt att kolla igenom lite prylar efter ledtrådar så känner jag att jag måste förtydliga mig. Jag tycker inte heller att man i ett förhållande ska göra detta - rutinmässigt. Men om jag skulle misstänka att min älskling bedrog mig så skulle jag göra som jag skrev ovan, för att vara rädd om mig själv och vårt förhållande. Jag vill inte bli bedragen, och inte längre än nödvändigt och om jag hittar en ledtråd som gör att jag känner mig mer säker och därför kan ta upp saken med honom så kanske vi kan rädda vårt förhållande. Det kan det ju vara värt! Men som jag skrev tycker jag också att det är viktigt att man tar upp och pratar med sin partner om att man inte har det lika bra som förr och hur förhållandet kan bli bättre.
Jag hoppas att första Anonym har fått sin oro stillad.

Hmm..lite pinsam, att erkänna men jag har både "luskat" själv och "blivit luskad"... Bägge hade rätt. Dvs en gång var han otrogen o en gång var jag det.... så vi har gått igenom det mesta. Men nu gör ingen av oss om det. Efter alla år känner vi varann. Så kort sagt: att snoka behöver inte vara fördärvligt, otrohet behöver inte betyda slutet!