Skäl för att tacka nej

Jag tycker inte att ni behöver känna er sårade. Det kan ju finnas tusen anledningar till att den här personen inte kan komma. Jag tycker inte heller att man måste ange ett själ till att man tackar nej. Att personen inte kommer kan ju bero på allt möjligt som personliga problem, sjukdom, ekonomisk problem ect. Det kan röra sig om mycket kännsliga själ som personen kanske inte vill gå in på och det måste man respektera. Det är ju bättre att bara säga nej än att koka ihop någon halvlam ursäkt som inte är sann. Att man tackar nej till ett bröllop behöver inte alls bero på att man inte vill ha kontakt i övrigt. Så länge man tackar nej innan OSA datumet har gått ut tycker jag det är helt ok med eller utan själ.

Såhär skriver DN:s vett&etikett-guru Magdalena Ribbing på frågan:

"En inbjudan är en vänlighet, inte något krav. Om du är bjuden på ett bröllop men inte kan delta så skriver du "varmt tack för vänlig inbjudan till bröllopet den xxx datum. Tyvärr har jag ingen möjlighet att närvara" - eller så skriver du "tyvärr kan jag inte delta på grund av tidigare åtagande" eller "tyvärr är jag på utlandsresa just då" - om du vill.
Men som sagt, man behöver inte ange en orsak. Det viktiga är att man genast svarar och tackar för den vänliga inbjudan.

Och det är alltså inte något krav att tacka ja till någon fest någonsin."

Varför är det alltid någon som ska citera Margareta Ribbing????

Wendela: Jag kan förstå att man blir besviken när vissa personer avstår från att komma på ens bröllop. Man bjuder ju dem som man vill dela denna dag med och då känns det ju tråkigt att en del inte kan eller vill dela den med en. Personligen skulle jag göra allt i min makt för att deltaga vid en väns eller släktings bröllop, eftersom de i och med inbjudan tycker att det är viktigt att jag är där. Alla känner dock tyvärr inte likadant...

Jag skulle aldrig kräva förklaringar av en gäst som tackar nej på en inbjudan.

Däremot skulle jag helt klart kräva det av dem som inte svarar i tid.

Jag håller med cooki nånting om att man inte ska behöva ange skäl till att tacka nej. Jag har själv avstått från en kompis bröllop, men inte angett något skäl eftersom jag inte vill såra dom. Men om man ändå vill ge nån slags förklaring till att tacka nej kan man ju helt enkelt säga att det är pga personliga skäl

Jag har alltid blivit glad över att bli bjuden på fester, men ibland stämmer det inte överens med andra projekt eller händelser i mitt liv just då och vid såna tillfällen tackar jag nej. Just nu har vi blivit inbjudna till en stor fyrtioårsfest en vecka efter vårt bröllop, men då k a n s k e vi är på resande fot och därför vet jag inte om vi kan tacka ja inom OSA-tiden.

Jag tycker inte man ska dra för stora växlar på att få ett nej till sitt bröllop. Ifall det vore den närmaste vänkretsen / släktkretsen så har man ju en så pass nära relation att man kan fråga vad det beror på - eller hur?

Angående pengaaspekten som vissa nämnt: är det inte kutym att köpa en bröllopspresent om man blir bjuden till ett bröllop _oavsett_ om man kan närvara eller inte?!?

Det har iaf jag läst flera gånger i "vett och etikett"-spalter och liknande.

Bobou: Jo, det är det. Ofta lägger folk dock ner lite mindre pengar på presenten om man ej närvarar själv, dock är presenten inte någon slags betalning av middagen utan en gåva till brudparet för att de ingått äktenskap. Present bör därför överlämnas även om man inte övervarar vigseln.

jag skulle nog fråga varför om det var en väldigt närstående person, tex bästa kompisen, föräldrar eller syskon. Förhoppningsvis skulle de dock förklara orsaken utan att jag behövde fråga om det fanns en vettig sådan. Andra gäster skulle jag dock respektera ett nej tack från utan angiven orsak. Så känner jag iaf!

Jag fick tyvärr ett nej från en för mej nära vän. Jag ringde henne och frågade varför men tyvärr tycker jag inte att hennes skäl var tillräckliga, hon ville gå på sin killes brorsas student kvällen innan. Jag tycker det är tråkigt att hon inte värderar mitt bröllop högre än så här och fick en känsla av att hon inte ville närvara. Jag har ändrat uppfattning om år vänskap och betraktar henne inte längre som en nära vän utan en bekant. Tyvärr, jag sa till henne att jag är ledsen att hon inte kan närvara, men samtidigt fick jag ju ett bevis på vår vänskap vilket iof är positivt för framtiden.

Själv skulle jag inte tackat nej till en nära väns bröllop pga ngt som händer dagen innan. Om det nu skulle inträffat samma dag skulle jag valt att gå själv på bröllopet om min kille velat gå på brorsans student.