Skäl för att tacka nej

Kanske lät lite hård i mitt inlägg.
Håller med Hemax.
Det jag menar är att jag skulle bli väldigt ledsen om en nära kompis till mig tackar nej utan ursäkt eftersom jag verkligen bara har bjudit dem som betyder mest för mig. Jag och mina kompisar är väldigt öppna mot varandra och vet om varandras krämpor och så. Själv har jag svårt för stora tillställningar vilket alla mina vänner vet och jag har en kompis som har samma problem så om hon skulle tacka nej skulle jag absolut förstå.

Varken jag eller min m2b har nån direkt släkt att tala om så vi har inga långväga släktingar som kommer. Men som sagt så har vi ju redan fått två återbud från släkten vilket är förståeligt.

Jag skulle personligen inte tacka nej till ett bröllop utan att säga varför. Skulle kännas oartigt och jag skulle därför vilja att dom som inte kommer på mitt bröllop berättar varför, även om jag för den delen inte skulle säga upp bekantskapen med dem för en sån sak.
Det där med att man inte har råd förstår man ju om personen kommer från annan ort och måste resa och fixa boende. Annars är det ju bara bröllopspresent som kostar och det kan man ju bestämma själv vad det får kosta eller hur?!

Dom kanske inte har råd och tycker det är pinsamt att säga det.!

For mig ar det en stor ara att bli inbjuden till en vans brollop och jag skulle absolut tacka ja och komma, savida jag inte blev sjuk eller dylikt.

Det minsta jag tycker nagon kan forvanta sig av mig som inbjuden till en brollopsdag ar en anledning till varfor jag sager nej. Det ar gott uppforande tycker jag och visar att man inte bara struntar i att ga utan anledning.

Jag tycker att det finns godtagbara skäl, men skulle nog bli väldigt ledsen ifall min bästa väninna eller syster (tex) tackade nej.

Jag tycker dock inte att man är skyldig att förklara varför man tackat nej, det kan ju som många tidigare sagt ha med ekonomin att göra, eller datum som krockar.

Festen är i grannkommunen ca 1 mil från bostadsorten dessutom bor kusinens föräldrar och syskon i feststaden
så någon dyr övernattning hade i och för sig inte varit nödvändig. Att de har barn på ett halvår borde inte vara något problem. Har kompisar som fött barn veckan/veckorna innan och ändå kommer.Alla är förstås olika. Jag hade blivit glad om de iallfall hade dykt upp i kyrkan och barnet hade naturligtvis varit välkommet också. Eller iallafall gett mig en personlig förklaring. Jag vet att de varit på andra bröllop där min kusin inte känt någon så därför känns det hårt.
Känner att jag inte vill ta upp saken heller, tycker inte det är min sak. Även om jag grubblar på detta.

När vi ändå är inne på att svara på inbjudan. Tänkte höra med er vad ni tror, vet folk att man ska svara på OSA även om man inte kommer. Vi väntar fortfarande på svar från ca 10 st och anmälningen utgår om en vecka. Ska man då skicka en påminnelse typ: ni vet väl om att man ni måste svara ett antingen ja eller nej..
Vad tycker ni, hur som helst så är ju det minsta man kan begära ett svar från de som blivit bjudna.

Emlu: Lugna dig du tills OSA´t har gått ut och om de inte svarat innan det kan ni väl skicka ut en påminnelse/ringa och påminna. Att begära att gästerna ska ha svarat INNAN OSAdatum är väl lite väl :D

Emlu: Jag tycker du kan vänta till en vecka EFTER osadatum med att påminna. Många svara på själva osadatumet...

Jag tycker det är lite väl hårt att kräva förklaringar till varför man inte kan komma. Jag skulle snarare se det som att eftersom de inte vill säga varför de inte kan komma så är det något de vill hålla för sig själva och det är givetvis deras ensak. Hade de velat/kunnat berätta hade de gjort det.

Jag har själv en diagnos som bara min sambo och mina närmaste vänner känner till. Det kan ibland göra att jag inte klarar av vissa saker eller kan fokusera på en sak om jag har något annat i huvudet. om jag blev bjuden på ett bröllop helgen innan jag hade en tenta, skulle jag troligen tacka nej, eftersom jag mår så dåligt om jag inte fokuserar på dte jag kräver av mig själv. Det här är givetvis jättekänsligt och inget jag skulle ange som skäl till en kusin. Hellre än att ljuga och hitta på någon bortförklaring skulle jag lämna det blankt.

Jag tror blivande brudar i större utsträckning måste inse att ert bröllop inte är världens största händelse för alla andra, bara för att det är det för er. Folk kanske hellre går på en annan fest utan att vilja berätta det för er, genomgår någon form av medicinsk behandling som inte bör avslöjas, mår dåligt av siturationen (som jag) eller har andra ekonomiska, politiska eller praktiska skäl som måste anses vara personliga.

jag skulle givetvis bli ledsen om min syster eller föräldrarna inte kunde/ville komma men för mig är det knappast självklart att prioritera kusinens bröllop högre än något annat. Chilla ner lite :)

Usch vad jag är rörig, kontentan av det hela: ert bröllop är givetvis viktigt för er men kanske inte världsviktigt för alla andra och vissa skäl till bortfall måste man få behålla för sig själv. Det viktigaste måste vara att blivande maken dyker upp på bröllopet i alla fall ;)