Bröstförstoring (4)

Rat. Min svullna mage försvann inom 10-12 dagar. Men jisses va svullen den var. Precis som du säger såg det ut som jag var gravid. Jag kan säga att nu lite mer än 7 veckor sedan op så är brösten otroligt mjuka. Känner endast inlägget när jag trycker det åt något håll. Trodde verkligen inte det från början. Kan säga att jag är imponerad över hur "riktiga" som ser ut öht. Vet man inte om att de är fixade så tror jag faktiskt inte man tänker på det.

Vioola

Fast för mig har det bara gott 1 vecka.
Vi tävlar väl inte om vem som är "duktigast" här va?
Var ute en pytte sväng i går och blev HELT SLUT och alldeles kallsvettig.
Måste erkänna att jag blir lite provocerad av klämmkäckhet just nu. Har inte upplevt ngn lyxtillvaro trots kille hemma på kvällstid. Tycker bara att det är svårt att veta hur mycket man ska "driva" på sig själv. lite rädd att svimma.

Jag var ju väldigt yr och hade yrsel (inte så lång tid efter som du nu har), jag tog det lungt med att aktivera mig när det snurrade. Var rädd att svimma. Satt ute på altan för att få luft, försökte att sova små stunder, små åt för att hålla energin uppe osv.

Jag hade sambon hemma på kvällen han skötte huset och maten. Men inte kan jag säga att han sprang benen av sig för mig ; ).

Är du så yr och matt så vila, och ta det lungt. Jag kan även känna när jag pratar med folk irl att det ska tävlas vem som hade minst ont osv.. Jag kan även nu efter några veckor, (och fasten jag upplever att det har gått bra för mig) bli märkbart irriterad när någon kommer och säger att "den red efter 1 vecka, konstigt att det tog sådan tid för dig".

Alla är vi olika och reagerar olika efter något sådnant här. Det viktiga är att lyssna på sin egen kropp.

Tack Diablo
Jag har svårt med den här balansen i vanliga fall också, hur mycket man ska driva på sig själv eller lyssna på sin kropp. Oftast kör jag över mig själv. Nu ska unna mig en lyxig sovstund sen får jag se om jag känner nån "ridlust"

Vi är alla olika, ta det lugnt och gör bara vad NI orkar. Unna er att slappa och vila! (Jag minns att jag kände mig emellanåt ganska trög & susig i huvudet av de smärtstillande tabletterna. Samt att jag hade otäcka stickningar i det ena bröstet i nån dryg vecka. Läskigt, men sen försvann de).

Rat:
Tack för hjälpen och grattis själv! Jag har verkligen lyft mycket mer än 1 kg... Ojojoj. Jag måste ju få med mig böckerna till skolan... Usch. Jag har faktiskt ganska ont idag... Måste ta det lugnare... Blir ganska andfådd av att gå i trappor jag med, känns som ngn försöker strypa en...

Vad gäller magsvullnaden så är min teori att det beror på de starka tabletterna... Min är tillbaka i någorlunda normalläge (antagligen allt godis jag tryckte i mig sängliggandes som är kvar....) nu när jag inte ätit Citodon på 2 dagar!

Kram Glassen

O sen har jag ett tips till alla er som ska vara/är sängliggande eller ja... sittliggande...

Nackkudde! Ni vet en sån där man hade när man var liten, i bilen, ibland finns de på flyg... Såååå skönt. Bara att vinkla huvudet så har man stöd! Jag köpte min på Ikea för ½ år sen för jag åker ganska mkt bil, långa sträckor (sitter bredvid alltså) och nu hittade jag den i byrån!
Jag har den ganska mjuk, inte så mkt luft i, då kan man ha den runt nacken tillsammans med alla kuddar!

Prova!!!

Kram glassen

Hej

Det handlar väl inte om klämkäckehet (el vad det nu stod). Måste man klara sig själv, så måste man. Jag hade som sagt en blödning och åt starka som svaga smärtstillande i nästan tre veckor. Vaddå tävling, får man inte skriva hur man haft det själv eller? Vi är väl fler på den här sidan som kanske vill läsa andras berättelser, eller?

Och det var efter 3 veckor som sagt jag var ute me vovven. De första två veckorna fick jag med ta det så lugnt som möjligt och hade honom bortlämnad. Poängen var att det nog inte kommer ta så lång tid innan du faktiskt kan bära själv och att det kommer bli bättre snart.

Tråkigt att man inte kan skriva på den här sidan utan att man ska bli misstolkad hela tiden.

Diablo:

Jobbar du inom skola? Undrar själv eftersom jag har in massa huvudbry inför en kommande op:
* Hur ska jag dölja det hela efteråt? Har läst alla bra tips om scarfar, löst sittande blusar m.m.

* Är det smartare att vänta till sommarlovet (fast egentligen vill jag ha det gjort innan så att de har hunnit lägga sig lite innan det är dags för bikini).

* Är det mer fördomar inom skola/barnomsorg? (Återstår att se).

* Vem ska bära allt jag vanligtvis släpar omkring på?

Tacksam för tips och tankar av er med erfarenhet.

Rat

Efter en vecka är de ju STENHÅRDA ! Inte alls som nu. Jag minns att jag tom ringde min kirurg efter 2-3 veckor och undrade. Hon sa "mjukare efter 1 månad, ännu mjukare efter 3 månader". De kommer INTE förbli som de är nu, alltså.

Jag fattar precis hur du menar med din sambo. Jag har ett mycket bra äktenskap och det var ändå jobbigt efteråt. Jag hade ont, kände mej ensam och behövde stöd, han fattade inte. Vi blir ju faktiskt lite snyggare och sexigare när vi får bröst och det kan bli jobbigt för dem. Kvinnor och män tänker olika. För dem verkar vår bröst ha mycket med sex att göra medans jag bara vill få en mer proportionerlig kropp, för min egen skull. Är jag flummig eller fattar du ?

Låt bara de här veckorna gå och glöm dem så fort som möjligt eftersom de inte är roliga. Tids nog kommer du igen och det kommer kännas mycket bättre. Då kommer du vara stolt över dej själv och din kropp och att du tog dej igenom det här !