tracit skrev 2012-08-28 14:03:39 följande:
Hej! Jag har haft lite liknande känslor som du. Var på födelsedagskalas med min sambos familj i förra veckan, och kräftskiva med min familj nu i helgen, och jag tänkte bara... Hjälp! Vad gör vi!? Hur ska vi kunna undanhålla detta för alla dessa människor under så lång tid, är det verkligen rätt?
MEN... Så fort jag och min sambo är ensamma och pratar och planerar, tittar på kläder och ring, bestämmer musik o.s.v, då känner jag att det verkligen är rätt! Att vi inte skulle kunna göra på något annat sätt utan att det skulle bli helt outhärdligt, att vi vill att det ska vara vår stund.
För MIN del handlar det nog mest om att jag är rädd för att många kommer bli besvikna, för jag är ganska säker på att några kommer bli det. Min far t.ex.
Som du skriver kanske det finns flera anledningar till att du känner så, men jag tycker att du ska känna efter hur det känns när det bara är ni två, försöka leva på den känslan och tänka på det när det känns svårt. Hur det kändes från allra första början och varför ni valde att göra såhär. Jag tror inte att du kommer att ångra dig när ni väl är gifta och det har blivit som ni verkligen vill!

Och prataprataprata med din blivande man! Jag frågar min sambo nästan varje dag om det är säkert att han vill och om han inte har ångrat sig
Kanske blev flummigt, men jag hoppas det var till någon hjälp!
Kram och lycka till
Tack snälla du för din kommentar! Skönt att veta att man inte är ensam. :)
Jag och min partner har alltid varit bra på att prata med varandra om hur vi känner, så det känns tryggt. Vi båda känner att det här sättet att gifta sig på är mest "vi". Jag känner också det där pirret när vi tittar på våra fina ringar osv. Skulle inte pirret vara där skulle jag behöva fundera en vända till.
Jag tror att jag känner som jag gör just när jag pratat med vigselförrättaren, gillar inte det där formella och han verkar lite småkonstig också. Men jag får tänka att det kommer ta max fem minuter, sen kan vi vara för oss själva i en lättsam miljö och bara mysa!
En annan anledning till min nedstämdhet kan vara det här med bröllopsresan, förut har vi varit helt säkra på att vi vill göra en speciell resa och att den får lov att kosta. Men nu när vi börjat tveka så känns det så klart inte lika kul. Jag tror att bara vi bokat resan så kan man kunna släppa det och bara se fram emot vad som komma skall! :) Så, idag måste vi verkligen bestämma oss. Det står mellan en safariresa (som kräver lite mer planering och pengar) eller till en grekisk ö.