Familjen anti =(

Men alltså... Varför skulle det vara superviktigt att bli mamma vid 28? När jag var 20 trodde jag också att jag skulle bli mamma vid den åldern, men så blev det inte. Istället träffade jag mitt livs kärlek samma år som jag fyllde 28. Friade till honom strax efter min 30-årsdag och nu gifte vi oss strax innan min 31-årsdag. Först NU känner vi oss hyfsat redo att skaffa barn (han är 37).

Känner ni många som har barn? För det verkar ärligt talat ganska naivt att stressa igenom förälskelsefasen bara för att få känna sig som en ung mamma. Efter hand som folk i vår omgivning har skaffat barn har vi insett att det verkligen inte är något man ska stressa med. Det kommer krävas mängder med planering och kraft att ha barn, alltså måste man känna sig mogen både som människa och som partner när man väl börjar försöka.

Försök njuta av att ni har mött varann och suga på den karamellen ett tag innan ni ger er in i de känslomässiga prövningar som både bröllopsplanering och barn innebär. Jag har full respekt för att man vet vad man vill vare sig om man är ung eller bara har varit tillsammans en kort tid. Men för er egen skull: Slappna av och njut av er samhörighet, då slipper ni dessutom försvara er hela tiden.

Hejsan!

Är man säker på att man träffat den rätta så är det bara att gratulera.

Vet precis hur det känns att uppleva det där underbara klicket när man möts första gången, trodde själv bara att det  var påhittat för film och bok-branshen.

Vi förlovade oss efter 1 ½ månad och hade gift oss betydligt fortare om vi inte hade köpt en lght, nu kommer vi ha vait förlovade i 5 år när vi gifter oss nästa sommar. (Flyttade ihop efter 4 månader)

Kom igen alla här i bloggen!
 själklart har ni alla känt att en viss ålder vill ni ha barn innan,  det har alla gjort någon gång. Men jag håller med att det blir inte alltid som man tänkt sig, och tur är väl det ibland.

Jag ville ha barn tidigt runt 25 trodde jag och ville skaffa barn med exet men tji fick jag, han ville inte alls ha barn kom han fram till ( hemska tanke att se mig själv med familj med honom)  , och jag är ÖVER LYCKLIG åt det idag för då skulle jag aldrig ha träffat min drömprins :)

 

Kan upplysa er sumular om att vi bor ihop sen 3 månader.
och vi har inte en enda gång stött på någon motgång.

jag syskon som är oäktingar och det är inget fel på dom men JAG vill vara gift innan jag får barn.
ni är ju elaka hela bunten med vissa undantag.
ush och fy.
trodde man kunde vra glada åt andra som har bestämt att gifta sig och dela sina liv ihop.

WOW! Har ni verkligen bott ihop i 3 heeela månader utan problem? då är det ju verkligen på tiden att ni planerar barn! Hellre gifta föräldrar när man kommer till än ett par föräldrar med en sund och stabil relation säger jag! då slipper barnet vara en oäkting, vem bryr sig om skilsmässor liksom? jag är övertygad om att du prioriterar helt Rätt! att planera klart ett bröllop på ett par veckor låter riiiktigt bra, det är inget man vill dra ut på direkt, Grattis! folk är verkligen onödigt elaka här, du förstår väl att de bara är avundsjuka på din brillianta framtidsplan, jag menar.. Ni har ju verkligen allt!

Vi väntande 1 år efter  det snabba äktenskapet för att vara säkra på att detta funkar eftersom vi visste att detta inte skulle gå lätt.  Visst det första tre månaderna vi bodde ihop gick på rosor även om vi levde på existensminium eftersom  migrationsverket hade semster men sen kom allt de andra och vi löste det och vi har kämpat.

Detta var en dans på nässlor men det  gjorde oss närmare och  kärare så när vi nådde ett år  så sa vi, varför inte,  vi klarar av att leva på mindre och vara lyckliga med varandra, vi kan hitta lösningar när det är  kärvt.

MEN ärligt, vi hade ju kännt varandra 3 år,  pratat med varandra och lärt känna varandra grundligt  innan vi ens gjorde  slag i saken  och jag eller han hade ALDRIG  gift oss med varandra efter bara kännt varandra i 3 månader.

Det hade inte funkat  men ni har ett år  på er att lära känna varandra och de viktigaste är att ni inte ens tänker på bröllopet utan håller fokuset helt  på varandra i några månader nu.

Framtiden kan vänta, det är nu som är det viktiga. 

Mina föräldrar gifte sig efter 4 månader är gift än 30 år senare, de gifte sig för att de ville ingen graviditet eller annat som skyndade på. anser att det är fel att kalla någon fjortis eller liknande för att man i era ögon stressar in i något. säg finns det mer garantier att de som varit ihop i 10 år innan de gifter sig kommer vara gift längre? ett förhållande och äktenskap gäller det att man arbetar med håller liv i kärleken mm. för oavsett hur länge man varit tillsammans innan så kan det ta slut. alla som gifter sig gör väll det med ambitionen att vara gift livet ut med varandra oavsett hur länge man varit tillsammans. känner ni att det är rätt så kör på och skit i alla andra.