Familjen anti =(

Självklart taskigt av henne att uttrycka sig så men jag kan förstå att hon är orolig/skeptisk. 4 månader är väldigt kort tid oavsett vilken bakgrund man har och med din hemska bakgrund så blir det ju bara värre. Varför har ni så bråttom? Har ni spikat ett datum?

Hon kunde kanske uttryckt sig lite finkänsligare, men jag förstår hennes skepsis, 4 månader är otroligt kort tid, man lär inte känna en människa på den tiden om man så umgås dygnet runt.
Därmed inte sagt att ni inte ska gifta er om ni nu är så säkra, det bestämmer ni såklart själva, men hade min dotter gjort ett liknande val hade jag också varit skeptisk.

Jag kan verkligen inte förstå varför man gifter sig så snabbt, Ser bara desperat och patetiskt ut i mina ögon.. ett äktenskap förtjänar man när man levt ihop så pass länge att man Vet att allt fungerar... allt innan 2 år tycker jag bara är riktigt onödigt och dumt, inget jag tar på allvar alls :-P

Ok då är det ju ett tag kvar tills dess men kan ändå inte låta bli att undra varför ni har så bråttom att boka in bröllopet...

jag har lärt mig att har man inget snällt å säga så kan man va tyst....synd att det inte gäller folk i denna tråden.
jag ville ha stöd inte en massa skit slängt på mig.

vi vill ha barn och jag vill inte föda en oäkting.
jag är 26 och vill ha mitt första barn innan jag är 28. över 30 är enligt mig alldels för sent för första barnet.

Tycker inte att det är att länga skit bara för att man uttrycker att 4månaders förhållande är för kort för att tänka på äktenskap. Ville du bara ha stöttande kommentarer får du ju be om enbart det men det gjorde du inte, därför får du olika perspektiv på det hela.

Att gifta sig för att man har ett bäst före datum för när man kan skaffa sig barn är inte en bra grund för ett äktenskap. Barn är en bonus till ett äktenskap byggt på kärlek. Att denna åldersgräns för barn är er anledning till att gifta er, speciellt såhär snabbt, är ju bara ett ännu större varningstecken än att ni bara varit tillsammans i 4månader...

Anonym, bra vi inte är vänner..
Vi gifte oss  efter 5 månader vi blev ihop, mamma och pappa efter 6 månader.

Vi hade kännt varandra i 3 år innan  men pga omständigheter inte kunnat flytta ihop eller bli ihop,  giftermålet var en nödvändigthet för oss att kunna bli ihop och få en framtid.  Men ingen av oss är  unga och vi har levt livet fullt ut och vet vad vi vill.  Vi samtalar om allt,  vi har lärt oss att ge och ta och vi visste att det inte skulle bli lätt.
Skall sägas vi var inte förälskade när vi gjorde slag i saken, de känslorna hade lagts sig redan och blivit  kärlek, en stabil sådan.

Mina föräldrar hade iden att om de klarade av att paddla till Norge och tillbaka  utan att strypa varandra  så skulle de gifta sig, det blev problemlösning på hög nivå eftersom de i förälsken rus hade glömt att packa en hel del saker.  Men de lyckades och har varit gifta i 41 år.  Fast för den  tiden så var det ju inte heller unga, båda 25 med fast jobb och  klar med utbildningar och sist i sin vänkrets att gifta sig. 

Jag kan dock förstå din mammas oro, det kan jag  OM du är ung eller om du har en väldigt naiv syn på kärleken, din mamma känner ju dig bättre  än vad vi gör.
Vi vet ju inte alls hur du är som person. 
Fråga din mamma vad  som gör att hon tvivlar på din fästman, hon kanske ser något du inte ser.