I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hej blomman!!
Hur har du det?

Kikar in här lite medans mannen lägger i. Jag ligger i soffan och väntar på att melodifestivalen skall sätta igång.

Tack för alla era grattishälsningar, det känns så häftigt! Däremot tycker jag att jag är mer orolig den här gången. Eller så kommer jag bara inte ihåg hur det var förra gången. Jag oroar mig för att jag inte mår så illa som förra gången, sen kanske det bara är så att jag inte kommer ihåg hur tidigt det började riktigt förra gången. Jag tycker att jag har mkt molvärk i både rygg och mage, hoppas att det är normalt! Hur har ni haft det, mkt molvärk i början? Förra gången blev vi ju dessutom erbjudna vul redan v. 6 och v.9 för att vi hade fått behandling. Nu är det ju inget förrens v.12 då det är dags för kub-test, och det känns som det är så långt dit. Man vill ju så gärna att det ska vara bra med det lilla fröet där inne...

Men idag har jag varit mycket tröttare än vanligt och även mått mer illa, så det kommer säkert mer symtom snart. Har ju bara precis gått in i v. 6

Lanovia: Ska ni åka på semester? Så härligt. Var går resan?

Blomman: Kram till dig!

Ninnis: Vilka söta killar du har! Så mysigt det ser ut med syskonkärlek.

Ingis: Så stora dina barn blivit. Söta båda två såklart!

Jag funderar mycket på hur jag skall göra med mitt företag. Det går ju väldigt bra där nu och jag får fler beställningsförfrågningar än vad jag hinner med. Dock vet jag inte om jag vågar ta in beställningar nu eftersom jag inte vet hur jag kommer må i vår. Sen vill jag ju hålla igång min fb-sida, blir ju rätt uppenbart vad som är på g om det helt plötsligt slutar dyka upp inlägg där... Det var ju för att jag gjorde uppehåll med min blogg förra gången som mina kompisar kom på vad som var på g

Fru sy: Vad roligt at det går så bra med ditt företag! Det är ju egentligen självklart, för du är ju jätteduktig. Jag hoppas ju för din skull att du kommer att må som en dansande solstråle denna gången och kan fortsätta sy och blogga på som vanligt. 
Jag skulle personligen också sakna dina inlägg med vackra kläder, glad liten busunge, nyfödda får, renoveringsprojekt och hur sommaren närmar sig, men jag vet ju att du har stora grejer på gång som måste få ha sin gång. Är det så illa om vännerna vet? Kanske någon tillockmed kan hjälpa till med att hoppa in i produktionsledet någonstans?
Eller så kan du ha en tid framöver där du syr upp många plagg i de popularsate kombinationerna och storlekarna och bara säljer färdigsytt och har paus med beställningsförfrågningarna till du får tid till det igen?
Skulle du kunna göra det på heltid sen? *nyfiken*

J´s sjukdom vill inte ge med sig. febertoppar på 40 grader på kvällarna och hostar så han klöks, nästan kräks. Han flämtar och jag blir så orolig om hans lilla kropp ska orka med dett mycket längre. Han äter ingenting, jo Piggelin, men han dricker mycket, tackochlov! Det blir VC idag och jag hoppas att han får bra hjälp. Jag käner på mig att det är det onda influenzaviruset och de kommer säga att de inte kan göra något. Men lite slemlösande eller något annat till ögoninflammationen hoppas jag att han kan få. Min lille knallhatt!

Jobbet rullar på. idag ska vi, jag och min chef, presentera våra ideer för de andra husfruarna. Jag hoppas att det blir väl emottaget!  
Har satt gänget i arbete här, så att alt blir snyggt och fint. 3,5 dagar kvar. seeegt.

Har lust att jobba utomlands ett par år. Har någon erfarenhet av det? 

Nu har jag varit in och tittat på Parvlarna, Mini & lillebror, Bellabus och lillebror Jag måste säga att vi har fantastiskt söta trådbarn ♥

Ninnis, dina två ser väldigt lika ut!!! Och vilka ögon Mini har... Som djupa brunnar

Här har helgen schwishat förbi. Sjöng på dop i lördags. Ska prova lägga ut på tuben, men kommer ta bort den sen tror jag. Men jag tänkt om ni ville se Flamman in action

Lilla K hade feber i lördags så igår kunde hon inte delta på barnmässan där hon skulle sjunga. Jag och T var dock där och sjöng med körerna. Sedan var jag med T ute på isen så hon fick prova sina nya längdskidor. nästan 6 km fick vi ihop

Hvidis, så jobbigt med lillemans febertoppar

Idag ska jag med T till Vc. Hon har ett litet, litet födelsemärke mellan skuldrorna som kliar precis hela tiden för henne. Och så ska det väl inte vara? Hon vill själv att de tar bort det så hon slipper klådan. Även om märket är litet, typ 1 mm, så är det jobbigt när det kliar så.

Jaha, då ska vi se om det här funkar då... Eftersom jag inte alls är en solosångerska, har inte alls den rösten, och dessutom var lite hes och hade ont i halsen så blev det långt ifrån perfekt... Men jag försökte leverera känsla i alla fall. Det är en så fin text som förtjänar att tolkas med känsla... Jag älskar Ted Gärdestads verk

">

*tar på mig skämskudden och loggar ut*

Puss på er!

Hvidis: så jobbigt för lille J.
Och vilket otroligt märkligt beteende från förskolan om E:s viskande! *bestört* Är det i veckan det är utvecklingssamtal?
Lycka till med presentationen!

Fru Sy: tycker också att det är roligt (men inte förvånande ) att höra att ditt företag går bra! Jag har inget bra tips om hur du ska göra, dessvärre.

Blommis: hur går väntan på besked? Jag blev glad när jag såg att du skrivit i tråden om hon som fick missfall, för jag blev själv väldigt stressad när jag läste om råden hon fick. Slappna aaaav... suck.

Flamman: jag ser fram emot att få se det där klippet. Har ingen högtalare här på jobbdatorn, så det får bli när jag kommer hem.

Nu måste jag titta på lite trådbarn.

Ja, Flamman. Jag håller med dig. Vi har väldigt söta trådbarn.

Så stor Mini har blivit! För att inte tala om Busan!

Flamman-lägg ifrån dig skämskudden! Att ens våga sjunga solo när man vet att man inte är en av de där solisterna som jämt gör det, är för det första gott nog. Att låna ut sig själv för att andra ska få en fin stund är också gott nog. Jag brukar tänka att det är bra för mig att lägga min stolthet och önskan om att vara oklanderlig åt sidan och sjunga för själva hjärtats skull. Andra är sällan så kritiska som man själv. Jag är säker på att de som satt där upplevde värme och känsla. Vi som lyssnar via youtube kan aldrig få en rättvis och likadan upplevelse-det blir bara som en blek skugga och aning rent allmänt tycker jag-jag tror aldrig jag sett något klipp-i synnerhet inte inspelat i kyrkor, som verkligen kan förmedla hur det låter på plats-så det var roligt att se och höra dig, men jag fattar att man hade behövt göra det på plats för att verkligen uppleva det.
Jag sjöng den låten på minnesstunden vid min svärfars brors begravning för några år sedan-det blev väldigt starkt trots att jag bara stod rakt upp och ner i församlingshemmet utan komp och definitivt inte perfekt. men folk grät och kramade mig massor efteråt.