Är på väg in till stan för Sommaraktivitet med jobbet. Fick på mig mina gamla Acnejeans, tjohoo! Lågt skurna och en "puffig" topp så syns putmagen knappt 
Snart blir det ett glas vin och då skålar jag för nyaste trådbebben!
Jag förstår dig så väl fru E, känner igen mig i dina tankar? Nu har jag ju lyckan av att ha fått tre barn men erfarenheten av att försöka när andra springer förbi. Det blir ingen tur till Bästkusten i år?
Skulle inte varit frågetecken där, sitter på en skakig buss...
smint: maken roddade alla barnen, det gick hur bra som helst. Vi har båda roddat barnen själva redan. Både jag och maken har ju gjort blixtutryckningar för att hjälpa min mamma och hon bor i en annan stad så det tar ju en stund när man ska göra det 
Li75 - välkommen! (Skumt att höra att man är en "romankaraktär"... )
Vi semestrar i Sverige i år - A och B är för små för utlandssemester även om både jag och maken är sjuka på att åka till Korsika/Kreta (Langley typ). Men det får bli nästa år... Jag tillhör skaran sol- och värmedyrkare och behöver en rejäl dos sol, värme och bad för att klara den långa hösten och vintern. Vi ska till sommarstugan i Värmland en sväng och i övrigt vara i huset - här kan man njuta rätt bra om vädret blir fint. Plaskpool på tomten och havet nära - finfint det med.
I övrigt vill jag bara säga att den svenska psykvården är under all kritik! Jag är så frustrerad och trött - står vid sidan och ser hur allt går åt helvete och personalen lyssnar inte på mig. Nä fy fan.
Cicci: mina barn är min glädje i livet just nu! Jag förundras över att just jag hade turen att få 3 barn, vilken rikedom!!! Tänk att få följa 3 barn genom livet - se vad de blir när de blir stora, stötta dem etc. Sa till maken att han får många bröllopstal att skriva nu... Twinsen sköter sig exemplariskt, de är lugna som filbunkar och hur mysiga som helst. På kvällarna när Moa lagt sig sitter vi med varsin bebbe på bröstet och myser framför tv:n. Vi såg hela DVD-boxen "Brottet" (första säsongen) under några veckors tid, och nu är vi inne på första säsongen av Entourage. Jag tror jag kommer att komma ihåg den här tiden som myset vi hade på kvällen med bebisarna
BS: vården fungerade mkt bättre för 4 år sedan när hon klappade ihop sist men de personerna är inte kvar verkar det. Jag skulle vilja säga ett och annat till den klåparläkaren 
men det gör väl knappast saken bättre. Det är ju systemfel, det är bara att läsa tidningarna så förstår man.
Psykvården i Sverige bygger på frivillighet i väldigt hög grad. Man ska inte kunna tvångsvårda någon mot deras vilja - en bra föresats. MEN det funkar tyvärr inte att släppa på tvånget med psyksjuka för de har ofta ingen sjukdomsinsikt. Först blir en person dålig (psykos el annat), åker in på klinik för tvångsvård, får medicin. När de börjar må bättre (av medicinen) släpps de ut. När de släpps ut slutar de ta sin medicin (de mår ju bättre och har ingen sjukdomsinsikt - varför ska då ta medicin?!), börjar må sämre, ... Och sedan går det runt i ringen. Så ni som har "normala" föräldrar - var glada för det! Ni slipper sjukt mycket oro!
AM: när behöver du utvärderingen av bärsjalen? Har använt den litegrann och är väl inte tokförtjust men ska ge det lite fler chanser.
