Jag vill att pappa leder mig till altaret...

Ett tillägg. Trådstartaren vill veta hur hon ska göra, står det i titeln... Det är hennes fråga... Naturligtvis ska det diskuteras i ett diskussionsforum... Men jag tolkar det inte så, att det var debatten om hon gör fel eller inte, som hon ville åt.

Peace, love och förståelse! Vissa rakar benen, andra inte. Några bor med kvinnor, andra med män. Några dricker cider, andra mjölk...

Är det inte mångfallden som är spännande och att alla människor i det längsta ska få accepteras om de nu törs välja?

Jag tycker ärligt talat att det är hemskt att så många tycker detta är förfärligt... En sådan liten detalj, som ska förstoras upp till mulltum.

Alla traditioner härstammar från någon annanstans, i princip.. Julen från tyskland och så vidare.

Jag är helt övetygad om att de kvinnor och par som överväger att gå brevid sin pappa in i kyrkan inte är kuvade och står för förtryck. För att orka stå för att man ser det fina i denna handling, så krävs det tydligen att man är löjligt stark och tror på sin magkänsla.

Ha en trevlig kväll, oavsett syn på detta!

Nej, jag tycker inte att det någonsin kan vara det.

Fast skillnaden är ju att det (iaf oftast) är en ömsesidig handling - liksom numer t ex morgongåvan - medan jag hittills aldrig hört talas om, och än mindre sett live, en brudgum som vill manifestera att han är mammas pojke och ha med henne till altaret som stöd.

Och, ja, jag tror att hur vi uttrycker oss speglar en djupare verklighet och ett förhållningssätt.

Till att börja med så tycker jag du kan använda ordet "ursäkta" när du väl menar det.

För det andra så är det inte svårt att läsa sig till att jag från mitt allra första inlägg hela tiden påpekar att jag anser att man ska följa och respektera det vigselritual som faktiskt finns, oavsett samfund. Idet här fallet är det SVK´s, och i det ingår ingen överlämning, uitan en uttalade symbolik i att brudparet gemensamt går in i kyrkan.

Alldeles oavsett vad man kan tänkas ha för andra symboliska tankar runt överlämning, så kommer man knappast ifrån att inget annat alternativ låter ljuset falla så starkt på det PAR som gifter sig, och att symboliken i att paret går hand i hand knappast går att missförstå.

Det saknas behov av att ändra den symboliken och det fattas ingenting i ritualet. Det
gäller även när brudpar vill "dra ner på gud-snacket" ,byta ut eller hoppa över psalmerna etc.
Jag hävdar att man borde ha såpass mycket respekt för samfundet att man accepterar hur upplägget sser ut.

Och JT2010: Det finns ganska mycket man inte kan göra som om och om igen dyker upp som krav från brudpar. Det är tillexempel inte alls säkert att präst och kantor går med på vilka psalmer som helst. Sedan vore det kanske bra om du lät bli att klumpa ihop ALLA olika skribenters tyckande till att det skulle finnas en helt enhetlig "Ni-sida" som gör ditten och datten.

Jag står för vad jag själv skriver, men andra får faktiskt svara för sitt. Jag tänker exempelvis inte klä skott för vad uttalaade feminister säger -även om jag håller me ddem om mycket, då min utgångspunkt är en lite annan och jag inte kallar mig feminist.

Vi kommer att dela föräldraledigheten mellan oss. Det är nog ganska viktigt för barn att få vara med båda sina föräldrar.
Hur kan symboliken vara att kvinnan ska vara hemma, nära båda parterna har tillgång till föräldradagarna?
Jag är inte hätsk och jag driver inte ngn linje. Jag är uppriktigt nyfiken på hur ni tänker.
Men eftersom jag tydligen inte för fundera över det, så önskar jag ts lycka till och jag hoppas att hon får bra råd av andra brudar tjatat till sig brudöverlämning.

Vad menar du?

Jag tycker definitivt att syftet med att diskutera är att märka just orden. Att bemöda sig att begripa vad som står.

Vad du menar just nu fattar jag inte ett jota av.

Jag vägrar vara en del av ett "Ni" när det uppenbart rör sig om många olika människor med många olika infallsvinklar och synpunkter.
Sätten att uttrycka sig är också många och olika och jag har från första början sagt att jag vare sig morrar eller hackar.