Vi fortsätter vårt umgänge och hänger med i alla livets svängar...
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3414645.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenaar, minst lika mycket.
Shit pommes frites! 
Tack, ridningen var riktigt skoj, det var hopplektion Mitt dåliga humör berodde nog på en kombination av dålig kommunikation, otålighet, sakernas allmänna tillstånd och det faktum att jag inte får träffa maken (bortsett från ett par sovande timmar) förrän nästa fredag. Inte att fästa sig vid, alltså.
INGET att fästa sig vid...
Efter ett halvt rep (det var så mkt jag orkade), kvällsmat och en havltimme in soffan innan sängen så missade jag visst rätt många sidor här. skall sätta mig och läsa ikapp.
Idag känner jag mig mkt bättre, hela kroppen skriker inte av trötthet. Var skönt att vakna imorse och känna att jag faktiskt orkade lyfte en arm utan att det kändes som ett maraton. hade en gång som plan att gå och simma idag, men tror faktiskt jag skall ta en vilokväll. Utnyttja att mamma är här och få hjälp av henne hemma.
Pappa är ju här hela tiden medans mamma kommer och åker beroende på sitt jobb. Hon visste inte riktigt om hon skulle åka hem idag eller imorgon först. Men när hon såg min trötthet igår bestämde hon sig för att stanna en natt till för att underlätta för mig. *hjärtar mamma*
God morgon!
Min lilla Katja fick feber i natt, hela hennes lilla kropp skakade och sedan blev hon brännhet. Nu har hon 38,2 och är ganska pigg, men helt klart blir det inget dagis idag. Vi har varit och skjutsat storasyster Tanja till Fritte och nu ska vi äta gröt och kolla tecknat på TV. Myyyyys ♥ (hur var det man hjärtade?)
Blommis; jag håller med. VArför är folk så rädda för det som är svårt och gör ont här i livet? Man kan ju inte utplåna det hur som helst, bara skyffla det under mattan och sedan när det bubblar upp, förr eller senare, så är det bara ÄNNU ondare och ÄNNU svårare.
Jag är också en sån som ställer de "förbjudna" frågorna och svarar själv det som folk inte ville höra när de frågar "Hur är det?" Jag vet inte heller alltid vad jag ska säga när folk går genom något svårt, men jag frågar och jag lyssnar och jag kramar. Och det har jag upplevt att folk uppskattar.
Kramar till alla er underbara kvinnor. Tillåt er sakna det som ni förlorat eller längtat efter. Det har ni rätt till. Man måste få gråta tills gråten är slut. Sen kan man lyfta blicken igen och se framåt. Inte förr.
Hoppas humöret känns bättre idag Ninnis, frusterande att inte få träffa maken mer. *kramar*
Ojjoj jag kan tänka mig att Moas mamma också var trött efter en sådan dag. 
Blommis, vilka fina mattor! Och jag ger dig samma erbjudande som ninnis, vill du ha fler blomlådor att pyssla med är du välkommen hem till mig.
Blommis: Både mattor och blommor och du är fantastiska!!
