Livets viktiga och oviktiga frågor

Nenne - häftigt med 18 ägg!!!!

Vaccin - jag lär ta vaccinet även om jag egentligen tycker att det är trams.. men så jobbar jag nära några av krisorganisatörerna också och skulle bli så tjatad på att jag inte ids.

Ego - måste nog snart kunna påstå att illamåendet gett sig. Däremot blir jag fortfarande svårartad åksjuk.. men men.. det är ju det illa i jämförelse så jag är mest glad.

En av kollegorna som väntar barn gick till läkarn idag pga sammandragningar. Jag började genast grubbla över hur sådana känns... har ju en massa magkrångel som jag "alltid" haft och som gör att det är svårt att lista ut vad som är vad.. men men... hittills är det mest lite magknip nån gång ibland och det kan väl inte vara farligt.

Idag har jag tryckt bort långa inlägg jag skrivit 3(!) gånger... (Kanske beror fumligheten på att tummarna är upptagna???)

Så nu får det bli ett kort inlägg istället.

Tinga: Härligt att renoveringen går framåt, synd att det inte går lika snabbt med Piffs och Puffs ätande...

Vickan: Sammandragningar har jag tolkat det som att jag har när magen (livmodern) blir hård och spänd. Känns som att det "drar" litet också, fast inåt... Svårt att beskriva... Enligt BM är det livmodern som tränar sig inför förlossningen

BS: Trist att må så illa, tur att du har hjälp i alla fall, och hoppas att maken är hemma snart... (Känner genast att jag ska sluta beklaga mig över mina krämpor, som definitivt är små i jämförelse...) Å andra sidan är det mest maken som får höra mig klaga, och det kan han gott få stå ut med

Ore - åhå.. bra då vet jag.

På tal om skånska äppelkakor, så tackar jag för alla tips inför helgens cykelmiddag. Det blev en efterrättstallrik bestående av kanelpannacotta med äppelkompott och riven nougat, chokladmousse med färska hallon & björnbär plus en smulpaj med nektariner och blåbär med vaniljvisp. Till det ett glas honungslikör och kaffe och te. Blev riktigt gott om jag får säga det själv. Synd bara att det var bortslösat på sådana dönickar som var gäster... Förrätten och huvudrätten var jättetrevligt, bra folk på båda ställen, men det hela avslutade med ett riktigt fiasko. Två par i 55-årsåldern som dessutom hade jobbat ihop utanför Kiruna för tjugo års sen. Gissa vad vilket samtalsämne som avhandlades under den måltiden? Maken och jag var bortkopplade från samtalet efter 10 min. Vi kunde lika gärna tagit hand om disken. Vi gjorde vårt bästa för att bryta in och styra in samtalet på något annat, vadsomhelst!, men det var lönlöst. Festkänslan bara dog och och det hela slutade med att vi var med på huvufesten en stund och tog sedan en taxi hem till våra bästa vänner som hade kräftskiva, så kvällen vart lyckad till slut iallafall Men lite antiklimax var det allt...

Vickan - Ja, sammandragningar kommer du att känna igen när du väl får dem! Hela magen blir stenhård och dras ihop. Det gör inte ont, men det kan vara lite obehagligt tycker jag. Förvärkar känns ung på samma sätt, fast de gör mer ont. Men det är säkert väldigt individuellt hur man upplever det.

BS - Lycka till i veckan! *skickar över en portion tålamod och lite energi* (inte för att det finns så mycket av den varan här heller. Känner mig lätt dränerad efter en heldag ensam med Matilda ...)

Nu mina damer är det sista natten i den här lilla stugan. Det är mycket underligt.

jag är så trött att jag bara vill kräkas och arm och nacke värker så det är hemskt.

När jag skulle torka spisen på baksidan nu ikväll hade jag ugnen på samtidigt...
...då small det till och blixtrade om den-jag lyckades väl få dit fukt antar jag.
så, nu får vi ju pröjsa en spisjävel åt de nya ägarna bara för det.

Jag började gråta av elände och trötthet när jag insåg det.

Min sambo säger att det kan vara en säkring ockås, men det tror jag inte. Säkringarna vi hade har jag dessutom råkat packa ner, så sambon får köpa nya och kolla det när han kommer hem.

Det är en hel del kvar med att packa bilen och släpet imorgon bitti, men det går ju inte att göra förrän bilen är hemma, så det blir en ruggigt tidig morgon. Kylen måste torkas ur och golven svabbas också. Och märkligt nog verkar det hela tiden finnas fler pinaler.
som taklamporna tex. Dem hade jag ju tänkt ha med mig...

Usch vad jag klagar och gnäller,! Men nu är jag verkligen helt slut och färdig och jag ORKAR inte så mycket mer nu.

Och jag åker till ett hem där spisen(också) är trasig och hela huset är FULLT av kartonger, så det är faktiskt åtminstone några dagars fortsatt arbete innan det är såpass upplockat så det går att slappna av lite.
Det är mer man använder i vardagen än man tror, som måste upp på plats.

Jag vet inte när jag blir uppkopplad igen, så: var rädda om er och vi ses! *Kram!*

BTW: Nenne: ARTON ägg!?! Shit Alabama!

Passionsblomman - ujuj.. låter som att det är läge att skicka över ett gäng styrkekramar!!!!!

Brudsommar - du får ett gäng också!!!

[img]fc00.deviantart.com/fs11/i/2006/200/e/9/Group_Hug_by_Beccy23.gif[/img]

Vickan: Ja tack, mottages hemskt gärna och med tårar i ögona!

Passionsblomman - men gumman!! jag förstår att du är så trött att du gråter men jag måste påminna om att du är på väg mot något bättre! mindre trängsel på hemmaplan, ett vrålhäftigt hus och närhet till ett skojig bageri! Tänk på målbilden - när allt är uppackat och på plats! Och dit är det inte odrägligt långt, du är bara odrägligt trött!!

Ett gäng kramar till!!!

Vickan: I know.

Det är bara lite tvärstopp just nu, och det passar lite dåligt eftersom det är några timmars arbete kvar. Det kommer att bli underbart att komma på plats. Önskar bara att jag redan var där och hade packat upp det viktigaste.
Fast nu nu lipade jag mest lite extra för att det finns så gulliga tjejer här!

Men när spisen small, då kände jag mig som en unge som tappat sin mjukglass i gruset eller nå´t.