Livets stora och små frågor

Nenne: hörde vad som hänt igår via Vänner (var en sväng till Vänersborg av alla ställen på mitt kusinbarns studentfirande). Jag blev så himla ledsen och besviken, bläh. Men tyvärr blev det kanske ngt fel i celldelningen el så, inte för att det tröstar det minsta.
Det enda positiva är att du vet att du kan bli gravid...
Stor kram till dig och P!!! Vilken tur att man är två i den här karusellen!

MrsB: usch vad läskigt! Hoppas att han kryar på sig och att det inte var ngt allvarligt!

Så kul att se dig lite mer härinne Vänner - vi har saknat dig!

ctrl+a, ctrl+c

Nenne - vad skönt att höra att ni trots allt kan se det positiva i det som hände; att ni faktiskt fick ett plus. Tänkte på det imorse, men vågade inte skriva det, av rädsla för att låta sådär jobbigt hurtfriskt optimistisk och positiv. Hade den stora blödningen kommit en dag tidigare hade ni ju inte fått uppleva pluset, och även om det kändes surt först så ger det ju ändå en ljusare bild av fortsättningen. Pricken måste ju ha fäst, eftersom du fick ett plus, och då gäller det ju "bara" att se till nästa gång att Pricken II delar sig som h*n ska. Stor kram igen till dig och P, och jag beundrar verkligen er styrka i hur ni hanterar det här. Hoppas att ni får kul på matchen ikväll!

nenne - strongt av dig att känna så positiv idag!!! Antar att det blir en härlig vila över sommaren och nya tag direkt efter?

Mrs B - vad hände med maken? Hoppas han får komma hem snart.

Ego - själv är jag blöt som en regnig sommarväg med halkvarning men INGEN HARICOT i sikte!!! Vart tog denna ÄL vägen? Istället uppspänd mage och värk så jag och maken har skämtat om att jag är gravid ... he, he! Som sagt, nya tag imorgon ... kissa på sticka och se om det händer något.

Krya på dig Mr B!

Lappis, vad underligt! Hoppas det händer nåt på stickan imorgon!

Pratade med en kompis idag som en längre tid känt sig lite svullen och konstig i magen. När det blev värre gick hon till läkaren och fick reda på att hon hade en gigantisk äggstockscysta som nu har opererats bort, 15x10 cm stor var den, enorm! Tydligen berodde den på endometrios, som hon inte visste att hon hade men kan förklara de magproblem hon haft i många år... Jobbigt.

Jag har tagit sommarens första dopp - helt ofrivilligt!
Var på utflykt med maken och skulle ta oss över en ström å när jag halkade på sista stenen som skulle hoppas till och slogs omkull i det strömmande vattnet - jag blev blööööööööööööt! Korkat nog hade jag ryggsäcken på mig så jackan som kunde fungerat som ombyte blev också blöt... Det blev en kylig fikastund i bara trosor (blöta) och tröja. Mulet och 10 grader varmt. Inte så varmt!

Nu ska jag se om jag kan mecka ihop vår nya grill som ska invigas ikväll, grillad fjällröding, mums!

Har varit inne flera gånger och försökt skriva ett inlägg men jääävla BT bara stänger ner

Nenne: otroligt beundransvart att du redan kan blicka framåt och inte vara tooootalt nedbruten.
Vad sköjnt att du inte är totalt förkrossad även fast jag måste säga att jag tycker det är sååå jävla orättvist och faaaaaaaan att det har hänt. det var ju århundradets plus...

Men som sagt du KAN ju bli gravid! har vi inte ältat teorier i tråden om att man har lättare att bli rgavid om man en gång plussat?
Håller tummarna för det!

Stor kram hur som.

Vad läskigt med MR B!
Svimmade han bara så där?
Hoppas det inte är något allvarligt. Håller tummarna att proverna är bra och att han får komma hem snart.

Såg nu att han svimmade när han ramlade.
Låter faktiskt bättre än att bara svimma av ingenting!

Snaily: Låter inte som nåt skönt dopp....

Fasiken vad jag glömmer...
Lappis
Hoppas verkligen böjen kommer i morgon. Du verkar ju ha en sån himla regelbunden cykel så då blir det ju lite skumt när det inte följer mönstret till punkt och pricka.

Kör ni på själva också eller ska man "spara" sig inför FET?

Tinga: Hur funkar maten?

Lappis: märkligt. Men den kanske är på g om du är så "blöt"? Fast om du har ont så borde du fått böj. El iaf får jag böj samma dag som jag har ont i äggisarna.

Frullan: hur mår du? Är du väldigt deppig?

Känner att jag måste in och skriva lite.....
Förlåt om det blir ego.

Men först en stor kram till Nenne med man. Finner inga ord och livet är så orättvist. Önskar att jag kunde klona min tokingar till barn.

Ja, vilken tråkig dag det blev här hos oss också igår.

Jag åkte till Växjö för min svenskkurs vid 10.30. Ringde vid 12 och då var allt bra. Mannen och barnen var på Byggmax och skulle sedan vidare till McDonalds. Lite senare får jag ett MMS där Malte och Max äter nuggets. Sen stänger jag av mobilen.

Vi hade en rast vid 15.15. Tog en fika men tänkte att man kanske ska kolla mobilen ändå eftersom det är maken som är hemma med barnen och då brukar det vara frågetecken ibland.
Ser ett sms där det står att han har svimmat ute och ringt mina föräldrar. Blir orolig och ringer min pappa.
Pappa tyckte att jag skulle koncentrera mig på skolan istället så därför hade han inte försökt ringa. Han hade kört maken till akuten och stannat med honom där en stund medan min mamma passade ungarna.
Jag frågade vad som hänt och det är lite oklart eftersom min man inte kommer ihåg allt. Men i det stora:
*Malte sov middag, Max tittade på tv.
*Maken passade då på att gå ut och skyffla undan lite sten där vi håller på att göra vid för lite senare skulle en lastbil med sten komma.
*Sen flimrar det framför ögonen, han svimmar och tuppar av.
*Vad som händer sen är i en dimma.
Dusch för att få väck blod, barnen, chaffören, telefonsamtal.....

Jag kommer till akuten 19.45 med min pappa och maken ser förskräcklig ut i ansiktet, som om han varit med i det värsta slagsmålet. Han undersöks, röntgar hjärnan men de finner inget ovanligt. Han är sydd på två ställen och har ett rejält svullet öga som han inte kan se med.
Nu över natten har de haft honom kopplad till en ekg-maskin.
Blodtrycket är ok liksom alla andra värden så varför det hänt vet vi inte. Maken har aldrig svimmat tidigare så detta är verkligen skrämmande.

Pratar med maken regelbundet och han mår bättre men är inte helt ok mycket pga ansiktets svullnad. Kanske får han komma hem imorgon och vad som händer sen vet jag ej.

Grät nästan konstant igår och tänkte på det som hände svärfar för nästan exakt 1 år sedan. Svärfar trillade ihop och dog, maken trillade ihop och vaknade igen........

Ja, livet är verkligen inte rättvist......men så är det och man får "gilla" läget ändå. Förhoppningsvis stärker det en och man ser på livet med andra ögon.

TACK!!!!!!!! Vickan för allt stöd igårkväll!!!
Och tack till er andra som tänker på oss!

Återkommer i veckan....

Vad otäckt Mrs B! Hoppas att det inte beror på något allvarligt och att han får komma hem snarast möjligt!