• passionsblomman

    Tantvarning 4

    Dags att möbla ett nytt tantrum, såhär i vårtid.
    Behöver du kolla i första tråden om du är en tant eller inte?
    Ja, gör det då:www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m3111211.html

    : - D
    : - )
    : - (
    : - )
    : - o
    : - ?
    : - [
    : - )

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-04-06 00:19
    När tanter ska länka blir det visst inte alltid rätt, här är tråd 1:

    www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m2993657.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-04-06 00:20
    Och så tråd 2:

    www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m3111211.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-04-06 00:20
    Och så tråd 3 :

    www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m3207221.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-04-06 08:22
    Ooooh, jag glömde -Att vara tant är en attityd och en inställning, och den här tanten är en underbar inspirationskälla:




    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-04-20 20:39
    : - p
    PUSS!!!

  • Svar på tråden Tantvarning 4
  • MulleNuh


    Hur länge är han borta??
    Sonja68 skrev 2009-05-22 10:52:51 följande:
    Snyft, nu har han åkt. Återigen lipade jag. Det gör jag alltid när han åker iväg. Precis som när vi var särbos och vi pendlade mellan Kalix o Moskva... Och jag gråter fortfarande av lycka när han kommer hem!
  • Sonja68

    Håll i dig: Till på söndagmorgon, ha-ha! Men ändå, en del av mitt hjärta känns som att det slits ut ur kroppen när han åker iväg. Varje gång. Otroligt fjantigt, jag vet *rodnar*.
    Men det är den där oron som är värst, när han är kring vägen...
    Han har ju varit med om en svår bilolycka i början av vårt förhållande. Han hade änglavakt som klarade livhanken, det fanns andra i olyckan som INTE gjorde det.
    Han fick ligga på sjukhus i 3 månader med påföljande operationer och rehab i över ett halvår. Då bodde jag i Sverige och han i Moskva. Det var en jobbig tid.

  • MulleNuh

    oh fy! Äh det är inte det minsta larvigt ju!! Jag hade kännt precis samma sak....


    Sonja68 skrev 2009-05-22 11:01:47 följande:
    Håll i dig: Till på söndagmorgon, ha-ha! Men ändå, en del av mitt hjärta känns som att det slits ut ur kroppen när han åker iväg. Varje gång. Otroligt fjantigt, jag vet *rodnar*.Men det är den där oron som är värst, när han är kring vägen...Han har ju varit med om en svår bilolycka i början av vårt förhållande. Han hade änglavakt som klarade livhanken, det fanns andra i olyckan som INTE gjorde det. Han fick ligga på sjukhus i 3 månader med påföljande operationer och rehab i över ett halvår. Då bodde jag i Sverige och han i Moskva. Det var en jobbig tid.
  • Sonja68

    Antar att det är så när man älskar någon...

  • MulleNuh

    jooo så är det!!


    Sonja68 skrev 2009-05-22 11:03:24 följande:
    Antar att det är så när man älskar någon...
  • Sonja68

    Vet du, jag har en kompis som är "lyckligt gift".
    Hon har studerat mig några gånger vid de här scenerna när han åker iväg och mina tårar trillar, och framför allt hur jag gråter av lycka när han kommer hem. Hon sa en gång: "Sofia, jag avundas verkligen dig. Jag önskar att JAG kunde älska på det sättet, och att du fortfarande gör det efter 10 år. Det är få förunnat att ha den förmågan". Det fick mig att fundera. Även om det gör ont att älska så besinningslöst så vore det nog värre att INTE ha förmågan att göra det.

  • Sonja68
    Sonja68 skrev 2009-05-22 11:16:44 följande:
    och att du fortfarande gör det efter så lång tid (10 år).
    ...skulle det vara!
  • passionsblomman

    Det är ju HÄÄÄÄÄRLIGT att du svämmar över sådär!

    Och verkligen inte konstigt i samband med bilkörning, då det där fruktansvärda är med er i bakgrunden!

    Som Lisa Ekdahl sjunger:

    Att bli älskad är stort, bara att älska är större...

    här får du, så kan du känna hjärtat svämma lite till!




  • Sonja68

    Åh tack Blomman, så fin låt! *Tårkar tårarna som rann över i ögonvrårna*
    Vilken underbar text, så sant, så sant!

  • Daa

    Sonja, här kommer en liten kram. Blir alldeles rörd när jag läser dina inlägg.

    Blomman: "...om inte, så släpper jag ut katten"

    Hur har ni det, denna klämdag? Nån som jobbar? *räcker upp handen*
    På ett sätt är det skönt när vi är få på jobbet, för då är det lite mindre surr, men jag saknar de där stunderna då någon spontant och helt utan förvarning brister ut i sång. Hmm... kanske får ta hand om det själv idag. Men då är det ju inte lika kul

Svar på tråden Tantvarning 4