• Miss Biii

    Juristfruar?

    Vill mest skriva av mig men även höra om någon sitter i samma sits och kan dela med sig av sina tankar.

    Min sambo är snart klar jurist. Han har otroligt mycket i skolan just nu och jag tycker självklart att det är jobbigt att inte se honom så mycket då han ofta är i skolan och kämpar med utbildningen...

    När han om ett år är klar så innebär det att han kommer jobba 60tim/vecka ca. Jag är färdigutbildad och vill ha barn snart. Men med en man som jobbar så mycket så måste jag ju vara beredd på att ta hand om det mesta på egen hand. Ena sekunden känns det självklart och nästa inte lika solklart. Hur sjutton ska jag veta om jag klarar det?
    Och vad händer med min karriär då? Om enbart jag ska vara hemma med sjuka barn i framtiden?

    Finns det någon som är i samma situation skulle jag gärna vilja höra hur ni tänker....

  • Svar på tråden Juristfruar?
  • Mlle M

    Självfallet älskar du personen med eller utan dennes arbetstimmar....

    Min blivande jobbar nog ganska "normalt" men med manga resor och telefonsamtal även under helgerna.

    Jag har vänner där männen jobbar MASSOR där faktiskt männen ibland bara ser sina barn pa helgen pga resor. Samtidigt har dom jättegulliga barn som är lättanpassade och vana att vara med.....

    Jag har även en väninna som jobbar jämt där mannen är den som kommer hem och nattar deras son....

    Det kanske är lättare sagt än gjort eftersom manga av mina vänner har en barnflicka men jag tror i alla fall att det kan fungera. Vad är det som säger att din man inte kan vara världens bästa pappa under den tid han är hemma och en bra professionell framat jurist i karriären pa samma gang?!

  • Miss Biii

    Nu ska vi inte fastna vid siffran 60, det kan säkert vara 70 oxå. Det finns många som jobbar så mkt och självklart får den andra offra mkt då. Det är för mig inte superviktigt m karriär och jag älskar min sambo. Han har varit ärlig redan från början med att han kommer arbeta mkt. Nu har jag börjar fundera... fasen va jobbigt... har hamnat i en rätt jobbig sits kanske, ena dagen är det lixom självklart, andra dagen inte. Ha nvill ha barn och skulle absolut offra det han kan för att få det att fungera..
    Men det kanske inte är så stor grej? Ingen alls som har egna erfarenheter??????

  • suamaca

    Ja jag har också en sambo som jobbar extremt mkt, betydligt mer än 60 tim i veckan i perioder. Jag tänker att jag vill kunna känna mig säker på att JAG kan ta ansvar för det/de barn jag sätter till världen oavsett vad som händer med min respektive och det är mitt ansvar, det är ju trots allt liv det handlar om. Jag tycker du ska sätta dig och fundera på hur ditt liv ser ut och hur det känns. Vad har du för förutsättningar? Stöd från andra om det blir jobbigt när han är borta? osv... Sätter er sedan och prata med varandra, berätta hur du känner och låt honom bemöta det!

  • Saltakatten

    Miss Biii skrev 2009-02-19 15:11:57 följande:


    Är det någon som förstår vad jag menar????
    Jag tror jag förstår hur du menar men samtidigt tycker jag inte att du ska göra ett problem av något som du inte vet kommer att bli ett problem.

    Om din man har ett år kvar på sin utbildning så kan ni väl inte veta vad han kommer att få för jobb, eller hur mycket han kommer att behöva arbeta?

    Mina kompisar som har börjat arbeta har fått jobb inom många olika områden och de flesta jobbar 40-timmarsveckor. Vissa som har fått jobb på de större affärsjuridiska byråerna jobbar mer men inte varje vecka. Jag tror att mycket blir vad man gör det till och det går många rykten och "hur det är" som kanske inte alltid stämmer överrens med verkligheten.
  • Miss Biii

    Mlle M - tack! Jo barnflicka skulle ju garanterat behövas, sen hur mkt får man väl se men... Avlastning lär ju underlätta. Han kommer bli världens bästa pappa, tvivlar inte en enda sekund på det men blir jag en bra mamma? jobbiga tankar vill jag lova,..

  • first lady

    Jag har en sambo som jobbar väldigt mycket, nu är han inte jurist men ändå.
    Han jobbar ca 12 timmar om dagen på jobbet, sen jobbar han hemma. Dessutom driver ett företag utöver det på "fritiden"
    Vi har 3 barn. ej gemensamma.
    Men vi har i stort sett alltid barn hemma i huset.
    Jag skulle skulle vilja säga så här, vad är du villig att offra för din partner?
    Jag din man tänka sig offra sig senare för dig? Så att du kan klättra på stegen själv.
    Att mannen drar ner eller till och med är pappaledig.

    Kan ni komma över änns om kompensation, tex att han betalar in mer till din penstionen eller sparande? för att du varit hemma och "förlorat" inkomst och karriär.

    Något att tänka på....

  • Miss Biii

    suamaca - tack för råden... jag är just nu i funderarstadiet... vi måste sedan prata igenom det ordentligt såklart.

  • first lady

    ush vad fel ja stava.... men du fattar nog

  • Saltakatten

    first lady skrev 2009-02-19 15:22:48 följande:


    Kan ni komma över änns om kompensation, tex att han betalar in mer till din penstionen eller sparande? för att du varit hemma och "förlorat" inkomst och karriär.Något att tänka på....
    Det är jätteviktigt att tänka på (säger den snart färdiga juristen). De flesta har ingen aning om hur galet det kan gå vid en eventuell skilsmässa om den ene har gått ner i arbetstid för att den andre ska kunna göra karriär...
  • Miss Biii

    first lady - det med pension o liknande har jag inte funderat på, men det är väl en förutsättning såklart... Han har sagt att han skulle se till o avlasta mig m barnflicka o viss städhjälp, men det där m pension är ju verkligen en väsentlig del oxå... tack!

Svar på tråden Juristfruar?